Brand logo
Prenumerera
  • Släktforskning
  • DNA
  • Livet förr
  • Livsöden
  • Utvandringen
  • Soldater
  • Om Släkthistoria
Gå till startsida
    • Adel
    • Arkiv
    • Fastigheter
    • Kriminalitet
    • Kyrkböcker
    • Utbildning
    • Namn
  • DNA
    • Bondeliv
    • Handel
    • Kultur
    • Sjukdomar
    • Traditioner
    • Yrken
  • Livsöden
  • Utvandringen
  • Soldater
    • Vinnare i Släkthistorias tävlingar
  • Prenumerera nu
  • Om Släkthistoria
Livet förr

Livet förr

Livet förr

Dejting före internet – att träffa den rätte

Hur och var mötte din farfars far din farfars mor? Hörde de till samhällets toppskikt var det kanske på en festlig slottsbal. Var de en del av allmogen mer troligt på dansbanan eller under jordbruksarbete, som dräng och piga.

Arbetarrörelsen i Sverige
Livet förr

Arbetarrörelsen kämpade för rösträtt och rättvisa

Arbetarrörelsen i Sverige växte fram under andra halvan av 1800-talet. Trots stora svårigheter lyckades den organisera en stor del av Sveriges arbetare. Men den mötte stort och envist motstånd från samhällets överhet.

Påsken firas i Sverige till minne av Jesu uppståndelse, en tradition som kombinerar kristna och folkliga inslag.
Traditioner

Varför vi firar påsk

Varför firar vi påsk i Sverige? Påsken är en högtid som firas till minne av Jesu uppståndelse och har utvecklats med traditioner som godis och lammstek.

Livsöde

Baltzar von Platen – lite snack och mycket verkstad

Baltzar von Platen var inte de stora ordens man. Men han var en oförtröttlig pionjär inom svensk verkstadsindustri och den drivande kraften bakom bygget av Göta kanal. Dessutom hade staden Motala inte funnits utan honom.

Henning Sjöström advokat.
Livsöde

Pojken från Burträsk blev stjärnadvokat

Henning Sjöström var bondpojken från Burträsk som blev kändisadvokat och författare i Stockholmsvimlet. Hembygden hade i början av 1800-talet härjats hårt av ryssar och farsoter. 1812 drabbades den, och flera av hans anor, av ännu en katastrof.

Livet förr

Sekelskiftets bordellstråk

På Norrmalm låg kring sekelskiftet 1900 den beryktade och numera försvunna Norra Smedjegatan. Stråket blev omtalat långt utanför tullarna för det osedliga leverne som försiggick här på "partihotell" och "flickställen".

Kultur

Vägen till Lönneberga

I böckerna om Emil i Lönneberga målar Astrid Lindgren upp en mustig, lärorik och humoristisk bild av livet på en småländsk bondgård kring sekelskiftet 1900. Samtidigt lyser tidsandan från tillkomståren på 1960-talet igenom. Främst hämtade författaren inspiration till den varmhjärtade buspojken från sin egen älskade pappa, Samuel August Eriksson.

Livet förr

Key samlade kvinnor från olika klasser

I slutet av 1800-talet började en grupp borgerliga Stockholmskvinnor med författaren Ellen Key i spetsen att bjuda in arbetarkvinnor till samkväm. Lärarinnor, sömmerskor, konstnärer och fabriksarbeterskor drack te, diskuterade och lyssnade på föredrag. De kallade sig Tolfterna. Kvinnorna avbildade på den här målningen var bland de första som anslöt sig.

Livet förr

Så fick Sverige sommartid

1916 fick Sverige sommartid för första gången. Sommartiden skulle spara energi, men konceptet var hårt kritiserat. Nu kan det snart vara på väg att tas bort i Europa.

Livsöde

Harry Brandelius – Frisörskans pojke blev schlagerkung

Harry Brandelius var berömd schlagerartist vid mitten av 1900-talet. Mamman var hårfrisörska med lantliga rötter i Sydsverige. I pappans mer burgna bakgrund hittar vi en barnhemsflicka som hade lyckan att få ärva två förmögenheter.

Livet förr

Unga judar fick fristad i Dalarna

Strax före andra världskriget tog Sverige emot några hundra judiska barn och ungdomar från Nazityskland. Flera av dessa flyktingar skapade en kibbutz på en herrgård utanför Falun – i väntan på att kunna resa vidare till Palestina.

Livet förr

Paret som ritade Sverige

Gunnar och Alva Myrdal har gått till historien som folkhemmets arkitekter. De drog upp linjerna i en bok som utkom för 90 år sedan, och ägnade sedan mer än ett decennium åt att genomföra reformerna som i grunden förändrade Sverige. Inte minst påverkades vardags- och familjelivet.

Livsöde

Eric von Rosen – upptäckaren som lockades av nazismen

Som ledare för en expedition till Afrika 1911–12 bröt han ny mark genom att dokumentera en dittills okänd afrikansk folkgrupp. Den svenske greven Eric von Rosens forskargärning kom dock att hamna i skuggan av hans nazistiska kopplingar.

Livet förr

Föda barn var länge livsfarligt

Dagens förlossningar är inte alltid oproblematiska och utan plåga. Men de kan inte jämföras med forna tiders barnafödande. Usel hygien, smärt­lindring baserad på folktro och brist på professionell assistans gjorde förlossningarna extremt risk­fyllda, både för barnet och modern. Men de utbildade barnmorskorna gjorde faktiskt sitt intåg redan på 1700-talet.

Livet förr

Bostadskris lade grunden för HSB

År 1923 bildades Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening. Syftet var att bygga vettiga hem för vanligt folk, i en tid med akut bostadsbrist. Hundra år senare bor var tionde svensk i ett HSB-hus.

Kultur

Helgedom med väggar som berättar

Gothems kyrka är med sina originella kalkmålningar en av de mest sevärda på Gotland. En raserad kastal intill kyrkan påminner om att den byggdes i en tid när den stora ön i Östersjön var omstridd.

Julkortet
Traditioner

Länge leve julkortet!

Att skicka julkort hör fortfarande till traditionerna kring jul, trots att många nu bytt ut dem mot en elektronisk variant.

Livet förr

Kyrkogårdarnas historia

Kyrkogården kan vara en samling stenar kring en gammal sockenkyrka. Men det finns också vidsträckta begravningsplatser i städerna, med särskilda kapell. Alla kan de ge ovärderliga uppgifter för släktforskare. Men kyrkogårdarna har inte alltid sett ut som de gör idag. Följ med på en tidsresa från medeltiden till idag!

Lucia helgonet
Traditioner

Lucia – därför firar vi

Sankta Lucia firas den 13 december med luciatåg och sång. Högtiden har fått sitt namn efter det italienska helgonet Sankta Lucia. Men varför firar vi egentligen lucia?

Traditioner

Tomtens släktträd

Alla känner vi honom väl, den godlynte och rundmagade farbrorn som knackar på dörren med julklappssäcken över axeln på julafton någon gång strax efter det att Kalle Anka har slutat. Det vita skägget, den röda luvan och den långa, röda rocken är signum lätta att känna igen redan på avstånd. Samtidigt påminner han ofta om någon vi känner. Han har pappas ögon, samma sorts näsa som morbror Albert eller en likadan tatuering på handleden som storasysters pojkvän. Det är nästan som om han vore en i familjen, men ändå inte. Så vem är jultomten egentligen och var kommer han ifrån?

Livsöde

Kärlek med tragiskt slut – Carl Larssons första familj

År 1873 träffades de två konstakademieleverna Carl Larsson och Wilhelmina Holmgren. Den ena blev en firad "nationalmålare", den andras namn föll i glömska. Under några år levde paret i ett "stockholmsäktenskap" och relationen resulterade i två barn. Men kärlekshistorien slutade olyckligt.

Familj som lyssnar på en radio med en kristallmottagare
Livet förr

När radion kom till byn

Med radion kom svenskarna lite närmare varandra. Men långt innan Lennart Hyland tände lägerelden fylldes den svenska etern av en brokig samling uppfinningsrika radioklubbar. Så här gick det till när Sverige fick en rikstäckande radio.

Änkornas olika öden.
Livet förr

Änkornas olika öden – Livet efter dödsfallet

Att bli änka kunde drabba en kvinna hårt – försörjningen riskerade att försvinna från en dag till en annan. Men för en hel del änkor uppstod nya möjligheter i livet –först nu blev de myndiga och kunde styra och ställa som de ville. Kristina Ekero Eriksson ger exempel från historien på både olyckliga och glada änkor.

Skogen förr, gällde att hålla sig väl de älvorna, trollen och skogsrået.
Livet förr

Skogen var ett skräckfyllt skafferi

Svenskarnas kärlek till skogen är stark och i alla tider har allmogen nyttjat dess resurser. Men man har också förknippat skogen med diverse faror – verkliga och inbillade. Skogen är en viktig scen för folktron.

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
Page 2 / 13
Släkthistoria
  • Bonnier Publications International AS

  • Postboks 543

  • 1411 Kolbotn, Norge

  • Org. 977041066

  • Ansvarig utgivare: Magnus Bergsten

  • KUNDTJÄNST

  • Självbetjäning
  • Telefon: 08-555 454 00
Sociala medier
  • Facebook
  • Instagram
Läs tidningen
  • Prenumerera
  • Ge bort prenumeration
  • WYPE - Magazine
  • Bonniershop
  • MOREshop
  • Om Släkthistoria
  • Kontakt
Information
  • Cookiepolicy
  • Cookie-inställningar
  • Personuppgiftspolicy
  • Juridisk information