Så fick Sverige sommartid
1916 fick Sverige sommartid för första gången. Sommartiden skulle spara energi, men konceptet var hårt kritiserat. Nu kan det snart vara på väg att tas bort i Europa.
Skördetid i 1918.
Sommartid innebär att klockorna ställs fram en timme under sommarhalvåret. På så vis ska människor kunna ha glädje av den ljusa delen av dygnet under sommaren.
Sommartid skulle spara energi
Våren 1916 ställde Sverige och en rad andra länder om sina klockor till sommartid för första gången. Idén hade prövats lokalt på sina håll i världen men aldrig blivit någon riktig framgång. Att det nu skedde på bred front berodde i första hand på att Tyskland – hårt pressat av första världskriget – hoppades kunna spara kol när kvällarna blev ljusare. Eftersom tågtrafik och andra kommunikationer hängde ihop över gränserna kände sig de nordiska länderna tvingade att följa efter. Även engelsmännen ställde om.
Sommartiden slopades efter kritik – och återinfördes
I Sverige pågick försöket mellan den 15 maj och 30 september och blev hårt kritiserat. Visserligen gillade stadsborna att de fick mer ljus på sin fritid, men landsbygdsbor – då mer än halva Sveriges befolkning – kunde till exempel inte börja skörda på fastlagd arbetstid eftersom daggen inte hade lyft från åkern. Och fiskare klagade på att om de skulle hinna till marknaden med sin fångst var de tvungna att vittja näten innan fiskarna var tillräckligt aktiva för att fastna i dem. Energibesparingarna var dessutom försumbara.
Det dröjde därför till 1980 innan Sverige införde sommartid igen, även denna gång som en anpassning till EG, som EU hette då.
Idag är sommartiden starkt ifrågasatt och kan snart vara ett minne blott i Europa. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att avskaffa tidsomställningen. Det finns dock inte enighet bland medlemsländerna om det är sommartid eller normaltid (vintertid) som ska vara den nya normen.
