Livet förr

Under 1800-talets slut var svarta brudklänningar det vanligaste. Men visst fanns det sätt att sätta färg på bröllopsutstyrseln!

Kultur

Hasse & Tage gjorde henne känd och med "Jubel i busken" blev hon folkkär. Men det var jazzen hon älskade. Sonya Hedenbratt kom från enkla förhållanden och växte upp i en musikalisk familj.

Kultur

En databas över Sveriges alla folkdräkter håller på att växa fram. Du som vet något om en folkdräkt kan bidra med bilder och fakta.

Bondeliv

Efter några svåra svältår kunde man äntligen fira jul igen. Vi har tittat närmare på jultraditioner och vidskepelser – och berättar hur julen i en liten bondstuga kunde se ut på 1870-talet.

Livet förr

Under andra världskriget tvingades tusentals soldater att fira jul på okänd ort. När en insamling drogs igång för att alla skulle nås av en julklapp blev gensvaret fantastiskt.

Livet förr

Barnen blev föräldralösa, auktionerades ut, hamnade i klammeri med rättvisan ... Fredrik Mejster har grävt i sin släkts elände som aldrig såg ut att ta slut.

Livet förr

Den 12 december öppnas en ny utställning på Eskilstuna museum. Med nytagna porträtt presenteras här elva individer som levde i staden under 1700-talet.

Kultur

Från 1600-talet och framåt utgjorde skillingtrycken en viktig del i nyhetsförmedlingen. Det var billiga trycksaker med sångtexter som berättade om stora och små händelser och spreds via marknader över hela landet. Nu kan du läsa tusen av dessa visor på nätet.

Livet förr

Sinnesslö och idiot är ord som använts om personer med intellektuell funktionsvariation. Vägen till en bättre tillvaro har varit lång.

Livet förr

Aldrig har skillnaden mellan fattiga och rika varit större i vårt land än under stormaktstiden. Adeln klädde sig i siden och smörjde kråsen, medan allmogen kämpade för brödfödan på magra åkerlappar. Och ute på slagfälten stred tusentals soldater tappert för sitt fosterland.

Livsöde

Nils Ferlin var en av våra mest älskade diktare. Men att bohemen som festade runt i Klaras krogkvarter hade både biskopar, adelsmän och brukspatroner i släkten kunde få ana.

Livet förr

Krogen var en enkel inrättning där ölen serverades i stora stop och i glatt sällskap. Ett omtyckt nöje som främst lockade männen.

Livet förr

Anne-Marie Nilsson har spårat sina rötter till den allra första finska familjen som bosatte sig i Hassela i Hälsingland 1598. Och här har hon följt deras dramatiska liv generation efter generation fram till våra dagar.

Livsöde

Hur klarade sig tre döva bröder i mitten av 1800-talet? Släktforskaren Stina Loo har kartlagt livet för sina släktingar Gustaf, August och Sven som växte upp i Småland utan att kunna höra eller tala.

Livet förr

När Gustaf Westerlund kom till sin nya tjänst i Gällivare 1846 – en utpost i norr på den tiden – möttes han av försupna präster, olästa biblar och allmän oordning. Hans dagboksanteckningar berättar levande om livet för en präst i lappmarkerna.

Bondeliv

Baggböleri blev under 1800-talet en benämning på alla slags skumma skogsaffärer. Först var det staten som lurades på det lönsamma timret, sedan drabbades fattiga småbrukare.

Livet förr

Efter Karl XII:s död och stora nordiska krigets slut 1721 fick Sverige en riksdag med stor politisk makt. Men riksdagsmännen sålde ofta sin röst till den som betalade bäst. I källorna finns uppgifter om vem som mutades av vem.

Livet förr

När Karl XII återvände till Sverige efter kalabaliken i Bender kom han inte ensam. Med följde ett antal kreditorer – turkar, judar och armenier – som ville få tillbaka pengar de lånat ut till kungen.

Livsöde

Agneta Zuppingers intresse för släktforskning tog fart på 1980-talet efter att hon fått höra talas om mormors far, armeniern Ohan Demirgian. Hennes efterforskningar visade att samme man var en omstridd medlem av Karl XV:s hov.

Livet förr

I ordenssällskap med hemliga ritualer och högtidliga eder umgicks borgarklass och adel i Sveriges städer. Storhetstiden för ordenssällskapen var slutet av 1800-talet, men än idag lever flera kvar.

Bondeliv

Få antikviteter bär på så mycket känsla och tradition som just allmogesaker. Och de vackra färgerna, materialen och mönsterfantasin gör dem till mångas favoriter än i dag.

Livet förr

Att gå på kaféer och konditorier är en kontinental tradition som utvecklades i en egen riktning i Sverige. Kondiskulturen som växte fram i småstäderna blev en samlingspunkt främst för samhällets kvinnor.

Livet förr

Flera miljoner svenska barn har tillbringat några sommarveckor på kollo. I början var det en form av fattigvård – och barnen fick lära sig att lyda och hålla ordning.

Livsöde

Vårvintern 1837 visades hon upp i Stockholm. Alla ville få en skymt av jättekvinnan från Lappland. Den två meter långa sameflickan Stina Larsdotter var 18 år och redan kändis.

Page 9 / 13

Livet förr

Klädde sig bruden helt i svart?

Sonya Hedenbratt: Med hjärtat i Götet

Ny databas över svenska folkdräkter

Julen på landet för 150 år sedan

Hela Sverige ställde upp i juletid

Eländet gick i arv i flera generationer

1700-talets Eskilstunabor på bild

Tusen skillingtryck sökbara på nätet

Från idiot till medborgare – synen på handikapp

Enorma klasskillnader i 1600-talets Sverige

Nils Ferlin: Gycklare med ädla anor

Krogarna låg tätt

När finnarna kom till Hassela

De döva brödernas räddning

Prästfamilj mötte misär i Lappland

Baggböleri: Skogsbolag lurade bönderna

När mutkolvar styrde Sverige

Vad hände med Karl XII:s kreditorer?

Mormors far var festfixaren hovet hatade

Hemlighetsmakeri i slutna rum

Allmogekonst – färgstarkt i bondesamhället

Den svenska kondiskulturen

Sommar på kollo

Stor-Stina slutade aldrig växa