Kultur Tusen skillingtryck sökbara på nätet Från 1600-talet och framåt utgjorde skillingtrycken en viktig del i nyhetsförmedlingen. Det var billiga trycksaker med sångtexter som berättade om stora och små händelser och spreds via marknader över hela landet. Nu kan du läsa tusen av dessa visor på nätet.
Livet förr Från idiot till medborgare – synen på handikapp Sinnesslö och idiot är ord som använts om personer med intellektuell funktionsvariation. Vägen till en bättre tillvaro har varit lång.
Livet förr Enorma klasskillnader i 1600-talets Sverige Aldrig har skillnaden mellan fattiga och rika varit större i vårt land än under stormaktstiden. Adeln klädde sig i siden och smörjde kråsen, medan allmogen kämpade för brödfödan på magra åkerlappar. Och ute på slagfälten stred tusentals soldater tappert för sitt fosterland.
Livsöde Nils Ferlin: Gycklare med ädla anor Nils Ferlin var en av våra mest älskade diktare. Men att bohemen som festade runt i Klaras krogkvarter hade både biskopar, adelsmän och brukspatroner i släkten kunde få ana.
Livet förr Krogarna låg tätt Krogen var en enkel inrättning där ölen serverades i stora stop och i glatt sällskap. Ett omtyckt nöje som främst lockade männen.
Livet förr När finnarna kom till Hassela Anne-Marie Nilsson har spårat sina rötter till den allra första finska familjen som bosatte sig i Hassela i Hälsingland 1598. Och här har hon följt deras dramatiska liv generation efter generation fram till våra dagar.
Livsöde De döva brödernas räddning Hur klarade sig tre döva bröder i mitten av 1800-talet? Släktforskaren Stina Loo har kartlagt livet för sina släktingar Gustaf, August och Sven som växte upp i Småland utan att kunna höra eller tala.
Livet förr Prästfamilj mötte misär i Lappland När Gustaf Westerlund kom till sin nya tjänst i Gällivare 1846 – en utpost i norr på den tiden – möttes han av försupna präster, olästa biblar och allmän oordning. Hans dagboksanteckningar berättar levande om livet för en präst i lappmarkerna.
Bondeliv Baggböleri: Skogsbolag lurade bönderna Baggböleri blev under 1800-talet en benämning på alla slags skumma skogsaffärer. Först var det staten som lurades på det lönsamma timret, sedan drabbades fattiga småbrukare.
Livet förr När mutkolvar styrde Sverige Efter Karl XII:s död och stora nordiska krigets slut 1721 fick Sverige en riksdag med stor politisk makt. Men riksdagsmännen sålde ofta sin röst till den som betalade bäst. I källorna finns uppgifter om vem som mutades av vem.
Livet förr Vad hände med Karl XII:s kreditorer? När Karl XII återvände till Sverige efter kalabaliken i Bender kom han inte ensam. Med följde ett antal kreditorer – turkar, judar och armenier – som ville få tillbaka pengar de lånat ut till kungen.
Livsöde Mormors far var festfixaren hovet hatade Agneta Zuppingers intresse för släktforskning tog fart på 1980-talet efter att hon fått höra talas om mormors far, armeniern Ohan Demirgian. Hennes efterforskningar visade att samme man var en omstridd medlem av Karl XV:s hov.
Livet förr Hemlighetsmakeri i slutna rum I ordenssällskap med hemliga ritualer och högtidliga eder umgicks borgarklass och adel i Sveriges städer. Storhetstiden för ordenssällskapen var slutet av 1800-talet, men än idag lever flera kvar.
Bondeliv Allmogekonst – färgstarkt i bondesamhället Få antikviteter bär på så mycket känsla och tradition som just allmogesaker. Och de vackra färgerna, materialen och mönsterfantasin gör dem till mångas favoriter än i dag.
Livet förr Den svenska kondiskulturen Att gå på kaféer och konditorier är en kontinental tradition som utvecklades i en egen riktning i Sverige. Kondiskulturen som växte fram i småstäderna blev en samlingspunkt främst för samhällets kvinnor.
Livet förr Sommar på kollo Flera miljoner svenska barn har tillbringat några sommarveckor på kollo. I början var det en form av fattigvård – och barnen fick lära sig att lyda och hålla ordning.
Livsöde Stor-Stina slutade aldrig växa Vårvintern 1837 visades hon upp i Stockholm. Alla ville få en skymt av jättekvinnan från Lappland. Den två meter långa sameflickan Stina Larsdotter var 18 år och redan kändis.
Livsöde Alva Myrdal var en central figur i folkhemsbygget Alva Myrdal var en framstående svensk politiker och diplomat. Privat kämpade hon för att skapa en annan uppväxt för sina barn än den hon själv hade upplevt.
Yrken Rallarna slet, slogs och byggde Sverige De lämnade drängstugorna för att bygga 1800-talets järnvägar. Rallarna fick slita hårt och där de drog fram var de ofta illa sedda av de bofasta.
Livet förr DNA, domböcker och googlingar gav svar om okänd far När Karin Lundhgren hittade olika uppgifter för anan Clas Hubert Boman, född 1767, startade hon jakten på att hitta den rätta fadern – och lyckades!
Livet förr Den långa resan från barnhuset Från Barnhuset i Stockholm skickades barnhemsbarnen ut i landet. Med 126 barn var Ljusdals församling en av dem som tog emot flest barn på en gång. Kyrkoherde Frankenbergs nedtecknade berättelse från den långa resan med barnen år 1785 finns fortfarande bevarad.
Livsöde Matilda var gravid 24 gånger Matilda Mukkavaaras tillvaro i Tornedalen kring förra sekelskiftet kretsade kring liv och död. Tyra Helena Lindström berättar om sin farfars mor, som var gravid 24 gånger, men fick se många av sina barn dö.
Livet förr Vårdträdet – gårdens beskyddare Att plantera ett vårdträd mitt på gårdsplanen var en självklarhet förr i tiden. Trädet skulle skydda mot onda makter, och fungerade som en länk mellan de olika släktgenerationerna.
Livet förr Brännvin – från medicin till festdryck Kaffegöken, sillen och nubben. Brännvinet har sin självklara plats bland svenska traditioner. Men många har också kämpat för att få stopp på superiet.
