Gröt och och bröd står på bordet när den här familjen ska äta. Målning av Jozef Israëls 1882.

Vad åt mormors mormor?

Vad – och när – åt man i det tidiga 1800-talets Sverige?

10 januari 2020 av Kristina Ekero Eriksson

Fråga Min mormors mormor Anna Jönsdotter föddes i början av 1800-talet i sydöstra Skåne. Hennes far hade ett litet lantbruk. Familjen hade fem barn, en dräng och två äldre personer som var inhysta hos dem. Jag undrar hur deras mathållning såg ut – vilka tider på dygnet kan de tänkas ha ätit och vad?

Förr var Sverige indelat i två ”matzoner”. Norr om fäbodgränsen, alltså norr om mellersta Uppland och norra Bohuslän, livnärde man sig mest på boskap, fiske och jakt. I detta område var ost, smör, messmör, långmjölk och andra mjölkprodukter vanliga. 

Söder om fäbodgränsen däremot, där Anna Jönsdotter levde, dominerade åkerbruket, och där stod bröd, gröt, välling och öl oftare på bordet.

Saltad, torkad och färsk fisk

Fisk var betydligt vanligare för några hundra år sedan, troligtvis åt vi tio gånger mer än idag. Ofta var fisken, särskilt sillen, saltad, men man åt också torkad och färsk fisk, till exempel gädda, lax, torsk, id, braxen och nejonöga.

Fläsk och annat kött saltades in efter slakten för att kunna hålla ett år framöver. Många hade också täppor där man odlade rovor, ärtor, bondbönor och kålrötter. Potatisen slog igenom under slutet av 1700-talet.

Årstiden bestämde mattiderna

Så till frågan när på dygnet som man åt. Matexperten Richard Tellström, som är docent i etnologi, menar att före elljusets och fotogenlampans tid, så var det stor skillnad på mattiderna under vintern och sommaren.

Under vinterns kortare arbetsdagar åt man ofta tre måltider. Frukosten intogs vid åtta–niotiden och bestod av varm dryck och bröd. Middagen åts mitt på dagen, omkring klockan 13 och bestod av varm lagad mat.

Aftonvarden som ofta var gröt, med svagdricka eller mjölk som ”gröt­väta” intogs någon gång mellan klockan 16 och 18.

Sex måltider under sommaren

Under sommaren däremot åt man sex måltider. Den första frukosten med varm dryck, till exempel öl, kaffe och svagdricka, intogs mellan klockan 3 och 5.

När de första morgonsysslorna var avklarade åt man en andra frukost omkring klockan 8 med varm mat, till exempel potatis med bröd och sill. Vid tio–elva-tiden var det en arbetspaus då man drack en kopp kaffe.

Middagen bestod sedan av en riklig portion varm mat. Någon gång mellan 15 och 17 var det återigen dags för arbetspaus då man drack en varm dryck, exempelvis kaffe eller öl. Det sista målet åts vid 19-tiden, och bestod av kalla rester, smörgås och varm dryck.

Richard Tellström berättar att det ibland också kunde bli en kvällsvard med gröt och smörgås innan man efter en lång arbetsdag gick till sängs före klockan 22.

Publicerad i Släkthistoria 4/2019

Läs också

Kanske är du intresserad av...