Värnpliktskortet – en glimt av svunnen tid
Allmän värnplikt infördes 1901 och ersatte därmed indelningsverket, som i samma veva avskaffades. Våren därpå rycker cirka 300 000 svenska män in i det svenska försvaret – och med dem följer värnpliktskortet. Med ArkivDigitals sökbara register på fotograferade värnpliktskort är det nu möjligt att hitta uppgifter om sina släktingar som gjort lumpen.
2014 ruskade Försvarsmakten liv i en del av värnplikten, som varit vilande sedan 2010, då redan krigsplacerade kunde kallas till repetitionsutbildningar. Från 2018 breddades värnplikten och i dag mönstras flera nyblivna 18-åriga tjejer och killar, årligen, för grundutbildning (eller som hängt kvar från gammal slang; lumpen). För de som uppnått myndighetsålder och kallats av Försvaret, värderas lämplighet, både i mönstringsunderlaget och vid själva mönstringen, högt. Intresse och motivation hos den som kallas är även av vikt för att anses lämplig. Men så har det inte alltid varit.
När allmän värnplikt inskaffas i Sverige 1901 var alla män mellan cirka 20–40 år skyldiga att tjänstgöra, oavsett om man ville det eller inte. Värnplikten uthärdade två världskrig och efterskalvet Kalla kriget. När de första värnpliktiga, i det nya systemet med allmän värnplikt, ryckte in 1902 började man upprätta värnpliktskort.
En framsida av ett värnpliktskort i ArkivDigitals sökbara register online.
ArkivDigital har fotograferat av, och indexerat, värnpliktskorten – och gjort det möjligt att hitta uppgifter om släktingar som gjort värnplikt.
– I kyrkböckerna finns, från omkring förra sekelskiftet och framåt, ett värnpliktsnummer noterat för männen. Detta nummer hänvisar till värnpliktskorten som också kallas för stamkort, förklarar Ann-Louise Paulsson, marknadskoordinator på ArkivDigital som själv släktforskat i 25 år.
Värnpliktsnumret finns också i ArkivDigitals register ”Sveriges befolkning” för 1940 och 1950. Värnpliktsnummer fanns redan på 1800-talet, men med nummer som hänvisar till andra handlingar som ännu inte digitaliserats.
Sverige från ovan – 4,7 miljoner flygbilder
Blickar in i andra världskriget
Värnpliktskortet följde med den inskrivna ända från mönstringen (då mannen var 20–21 år) tills att han fyllde 47, och därmed lämnade värnpliktsåldern.
– Det är alltså inte enbart uppgifter från tiden närmast efter mönstringen som kan återfinnas på korten utan även beredskapstjänstgöring under andra världskriget samt repetitionsövningar finns noterade, säger Ann-Louise Paulsson.
Värnpliktskorten innehåller namn på den värnpliktige samt uppgifter om födelsetid och födelseplats. Men korten kan ruva på mer. Värnpliktsnummer, tilldelat truppslag, tjänstgöring (såväl grund- som repetitionsutbildning, liksom beredskapstjänstgöring under andra världskriget), uttagning till olika befattningar, befordran, konstituering till olika grader, anstånd med inkallelse, eventuell frikallelse och ansvarig inskrivningsmyndighet framgår också på de flesta kort. Ibland går det även att hitta uppgifter om bostadsadress, eventuella bestraffningar och civilt yrke. Till och med information om längd och blodgrupp på den värnpliktige har hittats vid vissa tillfällen.
– Ett tips är att titta på kortets baksida, där kan det finnas spännande uppgifter om bland annat straff, säger Ann-Louise Paulsson.
Söker man i ArkivDigitals register med värnpliktskort kan det se ut så här (till vänster syns sökresultat och till höger själva värnpliktskortet).
I registret finns 2 359 447 sökbara registerposter för män som mönstrat mellan 1902–1950, vilket innebär att det innehåller uppgifter om män som är födda omkring 1881–1930. ArkivDigital har fotograferat och indexerat alla tillgängliga värnpliktskort. Det finns dock vissa luckor som beror på att det inte varit möjligt att få tag på samtliga kort.
