Så forskar du när kyrkböcker saknas

Kyrkböckerna var prästens egendom och de förvarades hemma i prästgården eller i kyrkan. Oftast hade prästen separata böcker för födda, vigda och döda – men ibland förde han in alla uppgifter i samma bok, en så kallas ministerialbok. Beroende på församlingens storlek varierade antal sidor i kyrkböckerna. Vissa var tunna häften medan andra var tjocka böcker med hundratals sidor. Även hur många år en bok omfattade varierade, 4–5 år var vanligt, och ofta har de bundits ihop till större böcker. De allra flesta finns kvar, och originalböckerna förvaras hos Riksarkivet.
Men kyrkböckerna är inte kompletta för alla församlingar, utan det finns förargliga luckor för vissa år. Den vanligaste orsaken till att kyrkböcker saknas är att prästgården där de förvarades har eldhärjats. Med öppna spisar, levande ljus och fotogenlampor var det lätt hänt att elden kom lös. Även kyrkor har brunnit. Skedde branden efter år 1860 är skadan inte så stor. Från och med 1860 finns nämligen Statistiska centralbyråns kopior – de så kallade SCB-utdragen.

Har man tur är det bara enstaka böcker som saknas och med hjälp av andra kyrkböcker från samma tidsperiod kan man då pussla ihop den saknade informationen. Finns det många och långa luckor behöver man söka efter information i andra källor. Det pågår flera försök att rekonstruera saknade kyrkböcker. Släkthistorias krönikör Stina Loo rekonstruerar saknade kyrkböcker i Markaryds församling i Småland.
– Kyrkoarkivet blev till stor del förstört vid eldsvådor 1851 och 1877. Och det irriterade mig! Detta drabbar ju oss som forskar här. Målet är nu att hitta alla som föddes och/eller dog i Markaryds församling mellan 1717 och 1860.

Gör en inventering av vilka böcker som saknas och vilka som finns kvar. Från 1860 skickades ett årligt utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna till Statistiska centralbyrån (SCB) – det finns skannat hos Riksarkivet och Arkiv Digital. Gäller det saknade böcker före 1860, så undersök om rekonstruktionsprojekt pågår. Har du tur finns det redan böcker, databaser eller andra sammanställningar för ditt område. Behöver du starta ett eget projekt så börja med att bestämma registre-ringsform så att du slipper ändra om du i efterhand inser att du borde ha valt ett annat sätt. Stina Loo uppmanar till att tänka igenom det noga, både för att veta vad som passar dig bäst och med tanke på hur du vill publicera materialet så småningom.
– För Markaryds del har jag samlat allt i Excel, med generöst tilltaget antal kolumner, för att få med många uppgifter som föräldrar, barn, källor med mera. Varje individ har tilldelats ett nummer. Försök hitta någon eller några att göra detta tillsammans med – sök på Facebook, Anbytar-forum och kontakta hembygdsföreningen.

Du behöver hitta vilka personer som levde när kyrkböckerna saknas. Och om man bara är envis och påhittig så finns det faktiskt stora möjligheter att lyckas. Ett bra sätt är att börja med att gå igenom alla grannförsamlingarna. Man flyttade mycket på både 1700- och 1800-talet, och säkert har många av de personer du söker flyttat ut och in i grannförsamlingarna flera gånger. På så sätt kan du till exempel pussla ihop fler namn och födelsedatum. Stina Loo har lusläst alla kyrkböcker i församlingarna runtom Markaryd. – Att leta efter personer födda i grannförsamlingars husförhörslängder, flyttlängder och vigselböcker gav mycket information. Det kunde vara Markarydsbor som har flyttat från Markaryd eller som gift sig med någon i en annan församling.

Mantalslängder är skattelängder över personer som var skyldiga att erlägga mantalspenning. Det var länsstyrelsen som ansvarade för dem och de upprättades i tre exemplar. De är inte lika utförliga som husförhörslängderna, men de fördes kontinuerligt så det går att följa en familj år för år. Mantalslängderna finns för åren 1628–1991. De äldsta innehåller endast grundläggande uppgifter som gårdarnas storlek, namnet på husbonden och antalet övriga skattskyldiga personer i hushållet. Männen representerade hela sina hushåll och kvinnornas namn finns sällan med – om de inte var änkor och själva stod för hushållet. Men från 1766 skulle alla personer skrivas in, inte bara de mantalspliktiga. Att hitta namn och ålder på hemmavarande barn är en stor tillgång när kyrkböcker saknas.
Både Riksarkivet och Arkiv Digital har skannat mantalslängder för åren 1642–1820. Utöver det har Arkiv
Digital skannat senare mantalslängder för vissa församlingar, framförallt de vars arkiv har brunnit, samt 1941 för hela landet.

Många dog i en annan församling än där de föddes. I Sveriges dödbok (SDB) hittar du även de som flyttade från församlingen. Stina poängterar att SDB är en avskrift, så uppgifterna bör kontrolleras i originalkällorna.
– SDB är bra för att hitta dem som flyttade från församlingen. Jag gick systematiskt igenom den och hittade alla som var födda i Markaryd före 1860. Jag anger om det är en förstahandskälla eller inte. Min ambition är att så gott det går successivt ersätta andrahandskällor med samtida källor. Leta också upp bouppteckningar – oavsett om personen dog i församlingen där böckerna saknas eller någon annanstans i Sverige. De tillhör domstolarnas arkiv och de äldsta är från 1600-talet. De kan klargöra släktförhållanden eftersom alla arvingar tas upp, och man får reda på barnens vistelseort och vilka de är gifta med. Är det ett vanligt namn och du inte vet när eller var någon dog kan det ta tid att hitta rätt bouppteckning. Originalen förvaras hos det regionala Riksarkiv de tillhör. Både Riksarkivet och Arkiv Digital har digitaliserade bouppteckningar med register.

Eftersom vissa av kyrkans tjänster kostade pengar kan man hitta information om både födslar, vigslar och begravningar i räkenskaperna. Till exempel att ett brudpar har betalat för lån av brudkrona. Även gåvor
och betalning för tjänster fördes in i räkenskaperna, som en slant till fattigkassan i samband med en barna­födsel. Digitaliserade räkenskaper finns hos både Riksarkivet och Arkiv Digital. Det finns mängder med källor som är värda att undersöka när man ska rekonstruera kyrkböcker, eller när man forskar i en församling där kyrkböcker saknas. Stina har använt många fler än dessa fem i sitt arbete med Markaryd, till exempel så vitt skilda källor som Hallands släktforskarförenings databas och domböcker.
– Det är mycket viktigt att hålla ordning på källorna så att du vet vad du har gjort och inte gjort. Gör en lista över avklarade, påbörjade och kommande källor. Gå igenom dem systematiskt och notera var du har slutat och var du ska börja nästa gång. Var också noga med att spara, ta backup, och ha en fil i en molntjänst.

Viktiga länkar
arkivdigital.se
bokborsen.se
gravar.se
hembygd.se
tidningar.kb.se
riksarkivet.se
Förstörda kyrkböcker och arkiv
Brunna kyrkböcker - vad göra? Wiki- Rötter

Publicerad i Släkthistoria nr 6/2024