Hitta 1900-talets värnpliktiga män
Nästan alla svenska män på 1900-talet gjorde lumpen. Därför har de flesta släktforskare någon anfader som man kan hitta i försvarsmaktens dokument. Stamkort är den bästa källan, och en stor del av dem är digitaliserade.
Okänd soldat vid Järstorps kyrka, Småland, 1940.
Vi har tidigare skrivit om generalmönsterrullorna som är en bra källa när man söker soldater och beväringar längre bakåt i tiden. Efter 1885 års värnpliktslag, när de värnpliktiga fick en större betydelse i armén, ersatte man generalmönsterrullor och beväringsmönsterrullor med stamrullor. Stamrullorna innehöll stammen, alltså de fast anställda indelta soldaterna, men även de värnpliktiga. Mot slutet av 1800-talet hade det indelta systemet med rotar och knekthåll spelat ut sin roll. Sveriges riksdag beslutade att avskaffa indelningsverket 1901 och införa ett nytt system grundat på allmän värnplikt, och en mindre värvad stam av befäl. Från och med 1902 anställdes därför inga nya in-delta soldater och indelningsverket fasades successivt ut.
Det nya systemet
Det nya systemet med allmän värnplikt innebar en förstärkning av försvaret. Alla tjugoåriga män kallades till mönstring. Grundutbildningen innebar runt nio månader och därefter ett antal repetitionsövningar. De som blev uttagna till befälsutbildningar fick en längre tjänstgöring, och de som var sjukliga eller hade andra hinder fick frisedel från värnplikten. Inskrivningslängder och längdkort finns för 1900-talet, de förvaras på Riksarkivet och är inte digitaliserade. 1969 ersattes inskrivningsområdena av regionala värnpliktskontor, och uppgifterna datoriserades. Man använde då personnummer och detta register finns hos Pliktverket.
Stamkort (värnpliktskort) är den bästa källan när man söker information om värnpliktiga på 1900-talet. Förutom namn och civilt yrke kan stamkorten innehålla tilldelat truppslag, grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring under andra världskriget, befordran, eventuell frikallelse, ansvarig inskrivningsmyndighet, eventuella bestraffningar och betyg. Med hjälp av information från stamkorten kan man leta upp andra handlingar som till exempel värnpliktsrullor, sjukrullor, straffrullor och tillrättavisningsliggare. Det finns också psykologundersökningar från mönstringen, särskilda handlingar för beredskapsåren och information om enskilda regementen att leta vidare i.
Krigsarkivet har runt två och en halv miljon stamkort över värnpliktiga som mönstrat mellan 1919 och 1969 – men endast en mindre del är digitaliserade. Man kan se dem på plats i Arninge eller beställa kopior. Arkiv Digital däremot har digitaliserat så gott som alla, och har dessutom ett sökbart register. Skillnaden är att Riksarkivet är gratis medan Arkiv Digital kräver abonnemang.
Börja i församlingsboken
Mot slutet av 1890-talet upphörde husförhören och ersattes med frivilliga församlingsaftnar och läsmöten. Husförhörslängderna ersattes då succesivt av de så kallade församlingsböckerna. Så när vi letar efter information om våra släktingar på 1900-talet är det församlingsböckerna som är primärkällan. På grund av sekretessen på 70 år kan vi dock bara läsa dem digitalt till och med år 1948. Och eftersom en bok kan innehålla flera år slutar de digitaliserade ofta i slutet av 1930-talet eller i början av 1940-talet. Titta i spalten som heter Värnpliktsförhållanden, och leta upp värnpliktsnumret som består av tre tal. Det här numret följde med den värnpliktige fram tills han fyllde 40, 45 eller 47 år och inte skulle göra fler repetetionsövningar. Om du letar efter stamkort hos Riksarkivet behöver du veta var den värnpliktige bodde när han skrevs ut. Följ honom så långt det går i församlingsböckerna. Med namn, födelsedatum, värnpliktsnummer och bostadsort när han skrevs ut har du allt du behöver för att söka vidare. Om du har Arkiv Digital kan du ta genvägen och gå direkt till steg 4.
Tolka inskrivningsnumret
De första värnpliktiga i det nya systemet med allmän värnplikt ryckte in våren 1902. Av dem gick 28 600 till armén och 1 900 till flottan. Kavalleriet hade en mer krävande utbildning och det dröjde många år innan det huvudsakligen bestod av värnpliktiga.År 1901 delades Sverige in i 26 nya inskrivningsområden som namngavs efter länen. Inskrivningsområdena delades i sin tur in i rullföringsområden. När den värnpliktige mönstrade skrevs han in i inskrivningslängderna som sorterades per rullföringsområde. Han fick ett inskrivningsnummer som utgick från var han bodde vid inskrivningen, och inte från det förband där han gjorde sin värnplikt. Men med hjälp av rullföringsområdet kan man få fram vid vilket regemente någon gjorde sin värnplikt. De nya militära inskrivningsnumren (värnpliktsnumren) användes mellan 1902 och 1942. De bestod av tre delar – ordningsnumret, rullföringsområdet och inskrivningsåret. Om det finns ett F eller ett M framför numret betyder det flottan respektive marinen. Flottan är en del av marinen som även hade till exempel kustartilleri.
Hitta rätt kort
Under början av 1900-talet skrevs den värnpliktige in i stamrullor när han mönstrade. År 1918 moderniserades rullföringen och man började istället föra stamkort/värnpliktskort. Om en värnpliktig mönstrat före 1919 fördes uppgifterna från stamrullan över till ett stamkort, om han fortfarande var i värnpliktsåldern.
På stamkorten antecknades när den värnpliktige gjorde grundutbildningen och sedan efter hand de olika repetitionsövningarna. Det fanns bara ett kort per värnpliktig där löpande anteckningar gjordes under hela hans värnpliktstid. När han slutligen avregistrerades som värnpliktig arkiverades stamkortet i det inskrivningsområde han tillhörde detta år. Riksarkivet förvarar runt två och en halv miljon stamkort över värnpliktiga som mönstrade mellan 1919 och 1969. Men endast ett fåtal är digitaliserade hittills. Övriga stamkort kan ses på plats på Krigsarkivet i Arninge, Täby eller beställas – vänd dig till Riksarkivet.
Ta en genväg
Arkiv Digital har digitaliserade stamkort för de unga män som mönstrade 1902–50, alltså för värnpliktiga som var födda mellan 1881 och 1930. Vissa tidigare och vissa senare år förekommer också. De har dessutom namnindexerat tusentals av dessa stamkort så att de är sökbara. Har du abonnemang hos Arkiv Digital kan du utnyttja deras enkla sökfunktion. Det räcker med namn och födelsedata på den värnpliktige för att hitta rätt.
Förstå innehållet
Stamkorten uppdaterades när man var inne på repetitionsövningar, och fördes fram tills man blev 47 år. Från början var det 40 år, men det höjdes stegvis till 47.
Om den värnpliktige flyttade till en ort inom ett annat inskrivningsområde än där han först registrerades skickades stamkortet till inskrivningsmyndigheten i detta inskrivningsområde. Stamkort för värnpliktiga födda 1922–51 sorterar Riksarkivet efter truppregistreringsmyndighetens arkiv (ofta samma som regemente).
Stamkorten kan bland annat innehålla längd, blodgrupp, civilt yrke, tilldelat truppslag, beredskapstjänstgöring under andra världskriget, utbildningar, befordran,
anstånd med inkallelse, eventuell frikallelse, vitsord, och eventuella bestraffningar.
Viktiga länkar
riksarkivet.se
wikipedia.org/wiki/Regemente
pliktverket.se
hhogman.se/militaria.htm
bestall.riksarkivet.se
arkivdigital.se
… och böcker
Soldatforska av Lars Ericson Wolke (2020)
Uniformen berättar av Mikael Hoffsten (2020)
