Höskörd i Hardanger i Norge 1892.

© IBL Bildbyrå

Hitta släkten i Norge!

Norge saknar hus­förhörslängder. I gengäld finns andra godsaker i arkiven – som gårdslistorna, som skvallrar om arealer, djurbesättningar och skog.

10 februari 2018 av Mats Karlsson

Liksom Danmark saknar Norge husförhörslängder som länk mellan generationerna bakåt. Även i Norge är därför folkräkningar, ministerialböcker och bouppteckningar viktiga för släktforskaren. Men det finns också mycket material kopplat till gårdar att hitta på nätet.

Startpunkten för släktforskaren är folkräkningarna på det norska riksarkivet Arkivverkets överskådliga och lättanvända hemsida arkivverket.no. Där finns länkar till bland annat folkräkningar, kyrkböcker, pantböcker, emigrantlistor, bouppteckningar (skiften), gårdslistor (matriklar) och jordeböcker.

För folkräkningar gäller hundra års sekretess, så 1910 är den senaste som lagts ut. Räkningarna för 1801, 1865, 1900 och 1910 finns sökbara, liksom 1815, 1875 och 1891 till viss del. Många har skannats – förutom de nämnda även 1664–66, 1701 och några i slutet av 1700-talet. Länkar finns även till kommunala folkräkningar.

Uppgifterna är ungefär de samma som i Sverige. Från senare delen av 1800-talet och framåt anges hela födelsedatumet, inte bara årtal som i Sverige. 1910 uppges även om personen är arbetslös eller har återvänt efter tidigare utflytt till Amerika.

FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

I exemplet nedan ser vi kusken Ole Martin Olsen med familj, bosatt i Kristiania (Oslo) på fjärde våningen i ett hus mot gatan på Apotekargatan 8. Hyran är 25 kronor per månad. Det bor 39 personer i huset och det finns på gården stall för tjugo hästar.

RHD är Norges SVAR

Folkräkningar finns också på hemsidan för Registreringssentral for historiske data, RHD, vid Tromsö universitet. Sajten motsvarar ungefär SVAR, och uppgifterna är desamma som på Arkivverket även om de presenteras lite annorlunda. Här blir det ingen träff på Ole Martin Olsen, men det beror på att man återgett efternamnet som ”Ols.”

Mantalslängder från 1600-talet

När man hittat var och när en ana fötts går man vidare till kyrkböckerna i Digitalarkivet. Där kan man söka både på skannade och transkriberade böcker. De skannade är klara till början av 1900-talet. Välj ”Transkriberte kirkebøker” för att hitta de sökbara, samt även folkräkningar och mantalslängder med mera.

Mantalslängder finns från 1663–66 och 1701 och framåt. En norsk specialitet är gårdsregistren, matriklarna, som liknar jordeböcker. Där anges gård, husbonde, areal, djurbesättning, skog, fiske, kvarnar och så vidare. De är dock inte sökbara på namn, och kan vara svårlästa med frakturstil. För 1838 och 1886 finns tryckta matriklar som skannats in. Matriklar för 1665 och 1723 är under inskanning.

Skannade och sökbara jordeböcker finns för spridda år från 1590-talet, 1624–25 och framåt. Den allra äldsta, från 1430, finns enbart i skannad version.

En annan handling förknippad med gårdar är pantböcker med uppgifter om ägarskiften och köpeskilling. De är registrerade på gård. 

Lag på ministerialböcker från 1685

Den äldsta kyrkboken är från 1623. Att föra kyrkbok var vid denna tid upp till prästens eget initiativ. Först 1685 lagfästes att ministerialböcker skulle föras. De är uppställda som de svenska och inte svårare att läsa. För dem och de flesta andra offentliga handlingar gäller sextio års sekretess. För en del känsligare uppgifter, som adoption, gäller hundra års sekretess.

Bouppteckningar från 1650 till 1900 finns skannade på Digitalarkivet, men det mesta är inte sökbart. Och bara ungefär vart femte dödsfall ledde till att offentliga handlingar upprättades, så materialet är långt ifrån fullständigt.

Andra källor är skattelängder, för bland annat Koppskatten 1645 och Ekstraskatterna 1762 och 1816 samt Förmögenhetsskatten 1789 och Silverskatten 1816. Skatterna för 1816 finns sökbara. 

Utöver Arkivverket är DIS Norge en viktig resurs för släktforskare. DIS har bland annat inventerat gravar, vilka finns sökbara på föreningens hemsida. Släktforskarförbundet drivs helt ideellt och saknar databaser. Däremot finns gott om skannad bygdelitteratur och exempelvis statskalendrar på förbundets hemsida.

Publicerad i Släkthistoria 6/2017

Länkar till släktforskning i Norge

Mer läsning

Släktforskning i Norgeav Rune Nedrud. (SSF, 2015).

Läs också

Kanske är du intresserad av...