Släktforska på Finland!

Att Finland så länge var svenskt, med svenska lagar och myndigheter, gör att kyrkböcker ända fram till självständigheten 1917 har likadant upplägg, och innehåller samma uppgifter, som i Sverige.

Böckerna fördes på svenska i de lutherska församlingarna. Det underlättar förstås för svenskar som vill forska på rötter i Finland. Dessutom är det gratis att använda databaser och skannade kyrkböcker från Finlands riksarkiv.

Men behärskar du inte finska blir det ändå till slut svårt att hitta rätt. Samma sak om du inte behärskar ryska, som användes i de ortodoxa församlingarna under den ryska tiden 1810–1917.

HisKi och Digiarkisto

Riksarkivet i Finland är skyldigt att ha information på svenska, eftersom det är officiellt språk i landet. Men efter några klick kommer man ofta ändå till finskspråkiga sidor. Lite hjälp har du av vår lilla ordlista nedan med några nyckelbegrepp. Riksarkivets sajt är dock snårig och svår att överblicka ändå. Men det finns andra ingångar. Den viktigaste är Genealogiska samfundets sajt HisKi.

– HisKi står för ”Historiska böcker” och är den enklaste vägen att hitta en person. När du har valt socken trycker du på ”Uppgifter om församlingen” för att komma till kyrkböckerna. Klicka sedan på Digiarkisto (Digitalarkivet) och välj källa i den finska menyn, tipsar Ritva Winter som skrivit handboken Släktforskning i Finland.

FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

HisKi länkar till det finländska släktforskarförbundets sidor med mikrofilmat material ur de så kallade Svarta böckerna. De är i sin tur avskrifter av kyrkböckerna, vilket innebär en risk för felaktigheter.

En finländsk specialitet är de så kallade barnböckerna, där alla barn upp till 15 år i ett hushåll anges med födelsedatum. Utöver det anges enbart fadern, men bara med namn. Barnböckerna hittas bland de vanliga kyrkböckerna.

Släktforskare indexerar kyrkböcker

En annan finländsk källa är Civilregistret, där de som inte var medlemmar av statskyrkan bokfördes. De finns dock inte på nätet utan man måste kontakta Riksarkivet eller magistraten.

Sedan 1500-talet fördes också Generalregister över bosättningen, som finns skannat och tillgängligt via bland annat Digitalarkivet. Där finns även skannade mantalslängder från 1800-talet.

Ytterligare en ingång till Riksarkivets skannade material är Digihakemisto, där släktforskare från hela Finland indexerar kyrkböcker. Startsidan finns på svenska, men när man väljer församling kommer en meny på finska. Genom att välja typ av handling når man Riksarkivets skannade kyrkböcker. Här finns också ingångar till Generalregistret om du söker på asutuksen.

Ett plus är att kyrkböcker även under hela den ryska tiden fördes på svenska, som var förvaltningsspråket, och idag finns i finländska arkiv, inte ryska.

Sekretessgränsen 100 år

Sekretessgränsen är i Finland på hundra år, för avlidna femtio år. Vill man se nyare material får man besöka landsarkiv eller Riksarkivet i Helsingfors. Arkiven kan göra sökningar, men det kostar 30 euro per timme.

Även uppgifter om finländska krigsbarn kan beställas mot avgift från riksarkiven i Helsingfors eller Stockholm. Längder över stupade i de båda världskrigen går att hitta på HisKi. Finlands armé har också en stor databas med bilder från andra världskriget.

Andra sajter värda att söka på är Arkivportalen, den finländska motsvarigheten till Sveriges NAD, Nationella arkivdatabasen, och Finna, som motsvarar svenska arkiv- och museiväsendets söksajt Kringla.

När det gäller skogsfinnar som kom till Sverige på 1600- och 1700-talen saknas databaser på nätet, men sajten finnsam.org kan vara en utgångspunkt.

Publicerad i Släkthistoria 6/2017

Fakta: Liten finsk ordlista

Rippikirja = husförhörslängd

Syntyneet = födda

Vihityt = vigda

Kuollet = avlidna

Muuttaneet = flyttade

Lastenkirja = barnbok

**Henkikirja = folkräkning

Observera att böjnings­­former av orden förekommer i arkiven.

Publicerad i Släkthistoria 6/2017