Så fungerar dna-tester – 10 frågor och svar

Drygt fyrtio miljoner människor världen över har dna-testat sig. Intresset är enormt även i Sverige och antalet svenskar som testar sig fördubblas varje år. Med ett test får man reda på vilka man är släkt med av andra personer som också har testat sig och finns med i samma databas. Vad man däremot inte får reda på är på vilket sätt man är släkt. Det måste man klura ut själv.

Alla som gör ett dna-test hittar nya släktingar – ibland riktigt nära släktingar, men oftast lite mer avlägsna. Om en syster till farmors far har utvandrat till Amerika så kan det finnas hundratals släktingar i USA. Kanske någon av dem har dna-testat sig?

Om du har en okänd far någonstans i släktträdet kan du ha tur att få ledtrådar till att finna honom. Men det kan också hända att testet visar att du har en annan förälder än vad du tror. Och det kan dyka upp tidigare okända halvsyskon. Därför är det viktigt att tänka igenom om du verkligen vill veta sanningen innan du bestämmer dig för att göra ett dna-test.

Dna ljuger aldrig och du måste vara beredd på allt! Det finns många exempel på personer som har funnit nära släktingar som de inte kände till. Men det slutar nästan alltid lyckligt, även när familjeträdet får ritas om, säger dna-släktforskaren Peter Sjölund. I tio steg reder vi här ut vad dna-tester är för något, hur de fungerar och vilken nytta du har av dem i jakten på dina rötter.

I alla kroppens celler finns spiralformade dna-molekyler med vår arvsmassa. Dna ligger inbäddat i cellerna och där finns generna som talar om hur vi ska se ut och vilka olika egenskaper vi ska ha. Den här unika dna-koden är egentligen ganska enkel. Den är uppbyggd av endast fyra olika slags byggstenar, som benämns A, C, G och T. En människas dna-kod innehåller mer än tre miljarder sådana byggstenar, som vi kan läsa tack vare den nya tekniken.

De olika delarna av vår dna-kod har vi ärvt från olika anor. Det är det som gör att vi kan plocka fram dem och jämföra med olika personers dna-kod. Vi ärver alltid en blandning av dna, och syskon ärver olika. Hittar man ett dna-segment som är helt lika med en annan persons, så är man helt enkelt släkt med den personen. Och ju längre det gemensamma segmentet är, desto närmare släkt är man.

Du måste inte förstå hela vetenskapen bakom dna för att kunna använda dig av det. Men du har nytta av några grundfakta. Ett barn ärver exakt hälften av sitt dna från sin pappa och andra hälften från sin mamma. De har i sin tur ärvt 50 procent från varje förälder, så mängden dna halveras för varje generation. Eftersom slumpen avgör vilka delar man ärver från sina föräldrar så har syskon olika uppsättningar.

Det finns 46 kromosomer som sitter ihop två och två i 23 kromosompar. Ena halvan av ett kromosompar kommer från pappa och andra halvan från mamma. Allt dna som vi har kommer från våra anfäder och anmödrar, och vissa delar har ärvts i princip oförändrat genom tusentals generationer. Men går man längre tillbaka än sex generationer så finns anor som man inte har ärvt något dna från alls. Storleken på de segment på en kromosom man delar med någon mäts i enheten centimorgan, som förkortas cM.

– Det är fascinerande att vi bär på otroliga mängder information i vårt dna, och det är något vi inte tänker på till vardags. Ett gram dna är så lite att det inte syns, men skulle man ta informationen som finns där och lagra den på cd-skivor skulle det behövas ettusen miljarder cd-skivor! Det är ju obegripligt mycket, konstaterar Peter Sjölund.

Det finns särskilda typer av dna-tester som man kan göra för att få veta om man har anlag för någon sjukdom. Men när det gäller dna-tester i släktforskningssyfte får man ingen sådan information. Det kan finnas många olika anledningar till att man vill testa sig. Här är några saker man kan uppnå genom ett dna-test:

•  Verifiera sin pappersforskning. När man hittar på vilket sätt man är släkt med en person som man har fått träff på, kan man konstatera att det ledet i pappersforskningen stämmer.

• Hitta en okänd fader. Dna kan lösa gamla släktgåtor. Har du en misstänkt fader, även om mysteriet ligger mer än hundra år tillbaka i tiden, går det att kontrollera faderskapet genom att dna-testa nu levande släktingar till den misstänkte. Utan en misstänkt är det svårare, men ofta går det ändå att ringa in fadern.

• Hitta sin familj. Många adopterade har kunnat återknyta kontakterna med syskon och andra nära familjemedlemmar genom dna-test. Det går även att hitta spår som leder till släktingar längre tillbaka.

• Få kontakt med nya släktingar. Dna knyter ihop släktforskare över hela världen och du får många chanser att lära känna nya släktingar som ju dessutom har samma intresse som du av att forska i anorna och historien.

• Kartlägga släkten bortom skriftliga källor. Genom dna-tester går det att skapa släktträd som spänner över tusentals år. Du kan även kartlägga vilken väg olika släktlinjer har färdats över jorden sedan ursprunget i Afrika för mer än hundratusen år sedan.

• Spåra varifrån egenskaper kommer. Med avancerade dna-verktyg kan man ta reda på var på en kromosom ett anlag för en viss egenskap sitter, och vem som man har ärvt den ifrån.

– Jag vill gärna veta att det som jag har forskat fram stämmer. Och det kan man bevisa med dna. Att pappa och mamma stämmer brukar sällan vara ett problem att konstatera. Om inte pappa har en enäggstvilling som har blivit bortadopterad och gjort mamma med barn – men det är ju ganska osannolikt . Men längre tillbaka blir det genast osäkert, eftersom man delar mindre och mindre dna med sina träffar, berättar Peter Sjölund.

Det finns flera testbolag, men i princip är det fyra stora att välja mellan. Eftersom varje testbolag har sin egen databas får du bara träff på personer som har testat sig i samma bolag som du själv. Man får bestämma sig för ett bolag, eller testa sig på flera. Jämför aktuella kostnader och villkor för eventuella abonnemang på deras hemsidor. Det skiljer en hel del i upplägg och priser.

Vissa kräver även abonnemang för att man ska få tillgång till träffarnas släktträd och de olika verktyg som finns. Vilket testbolag man ska välja kan också bero på var man har sina rötter. I vissa delar av världen är det än så länge ganska få som har testat sig. Om man är adopterad från ett annat land får man vara beredd på att det kan bli färre träffar. Sydkorea kan gå bra men i till exempel Kina och Indien är det knappast någon som har testat sig. Man ska dock inte ge upp hoppet! En släkting kanske har hamnat i Europa eller USA och testat sig där?

När du har fått ditt resultat går det i vissa fall att föra över den så kallade rådatan till andra testbolag. Det kostar inget och du slipper extra abonnemang. Det är en enkel procedur att hämta datan och ladda upp den på ett annat bolags hemsida och resultatet blir lika bra som om du hade tagit ett helt nytt test hos det
bolaget.

– De flesta i Sverige väljer Family Tree DNA eftersom det är störst här och inte kräver något abonnemang. Men om man vill testa sig och inte har gjort något test tidigare är det inte så dumt att börja med Ancestry. Det går nämligen att föra över sin rådata från Ancestry till andra bolag, men inte att föra över dit. Då finns du med i fler databaser. Som adopterad tycker jag absolut att man ska testa sig hos alla bolag för att sedan kunna jämföra sig med alla databaser, tipsar Peter Sjölund.

 De flesta brukar börja med att testa sig själv. Då kan man få bekräftat att man är den man tror sig vara – det vill säga att ens föräldrar och andra nära anhöriga också är ens biologiska släktingar. Att kunna testa båda sina föräldrar är en stor fördel, och även deras syskon går bra. Då kan du se vilken sida av släkten en person på din egen träfflista tillhör.

Genom att testa släktens allra äldsta personer kan man komma längre bakåt i historien och få värdefull information. Om du letar efter något särskilt och inte kan testa fler just där du letar, så kan du istället testa där du redan känner till släktskap, för att genom dessa kunna utesluta andra.

Har du ont om nära träffar och svårt att se på vilken sida de hör hemma så prova att testa kusiner eller andra släktingar för att få hjälp med sorteringen. Om du söker en okänd fader någonstans i ditt släktträd och har en trolig kandidat så kan du söka upp en nu levande släkting till kandidaten att testa för att få svar.

– Okända fäder är den roligaste nöten att knäcka, menar Peter Sjölund. Det är särskilt givande att få hjälpa till när de är nära i tid. Jag har ju mött många adopterade och andra som beskriver en känsla av tomhet och att de saknar sina rötter. Många vill veta vilka föräldrarna är, och för en del kan det till och med vara ett trauma att de biologiska föräldrarna är okända. Jag hjälpte nyligen en man som var 85 år och hade undrat hela sitt liv vem hans pappa var. Jag kunde ge honom namnet på hans pappa och en bild på honom, och även om pappan inte fanns i livet längre var det verkligen helande för honom att äntligen få reda på vem han var.

 Priserna på dna-test har sjunkit drastiskt de senaste åren. Idag kostar det cirka 500–900 kronor, med rabatterat pris några gånger om året. Bara för några år sedan kostade testerna flera tusen kronor. Det vanligaste, och billigaste, är att börja med att testa sitt autosomala dna. Då kan man hitta släktingar på både mammas och pappas sida i sitt släktträd.

Man beställer på internet från respektive testbolags hemsida, och får då ett test-kit hemskickat. Det finns också många släktforskarföreningar och en del släktforskande privatpersoner som har test-kit och som ibland också kan hjälpa till med det praktiska runt testet. De håller samma priser som testbolagen – men du slipper porto.

Med en tops gnuggar man på insidan av båda kinderna och stoppar därefter ner topsarna i ett provrör med kork. Hos företagen Ancestry och 23andme spottar man istället direkt i ett provrör. Med bifogat returkuvert skickas provet och ett formulär tillbaka till USA, där analysen genomförs.

Analysen tar några veckor, och när den är klar läggs resultatet ut på din privata sida på bolagets hemsida. Under tiden som du väntar på resultatet kan du förbereda dig genom att gå in på din sida och lägga upp ditt släktträd – det underlättar när du ska hitta nya släktingar, och de ska kunna hitta mer information om dig.

– Det är mycket enkelt att ta ett dna-test, och helt smärtfritt. Mycket enklare än ett corona-test! säger Peter Sjölund.

 När resultatet är klart meddelas det via ett mejl, och du får då logga in på ditt eget konto på testbolagets hemsida. Där ser du en lista med namn på alla personer från bolagets databas som du är släkt med. Antalet träffar beror förstås på hur många av dina släktingar som har testat sig – vanligen är det över tusen träffar.

Har du rötter i norra Sverige eller Finland får du troligen många tusen träffar. Och listan fylls på med nya namn efter hand som fler personer som du delar släktskap med testar sig. Du får också veta hur mycket av ditt dna som du delar med träffarna – dna som ni har ärvt från en gemensam anfader eller anmoder långt tillbaka i tiden.

Hos flera av bolagen kan du också se exakt vilka bitar som du delar med de andra träffarna. Dessa dna-segment är till stor nytta när du vill gå vidare i dna-forskningen för att upptäcka mer. Den tredje saken som du får veta är en etnicitetsuppskattning. Det är en världskarta med färgade områden och en uppskattning i procent över vilka geografiska områden du härstammar ifrån. Det är test-bolagens uppskattning av var i världen det finns dna som liknar ditt.

– Det där med de färgglada kartorna som visar hur många procent av olika nationaliteter man tillhör tycker jag gott man kan hoppa över, säger Peter Sjölund.

Etnicitetsuppskattningen är den del av dna-resultatet som marknadsförs hårdast av dna-företagen och som lockar flest icke-släktforskare att testa sig. Slumpen kan göra att kartan stämmer ganska bra, men om du testar dig hos olika bolag får du olika resultat eftersom felmarginalerna är stora. Det ser vetenskapligt ut, men det är mest snygg marknadsföring som inte har mycket med verkligheten att göra. Det är faktiskt den minst användbara delen av dna-resultaten.

 Första gången man ser sin träfflista kan det kännas överväldigande. Hur kan jag vara släkt med alla dessa människor? Du har kanske fått tusentals träffar och känner inte igen något namn alls. Då gäller det att klura ut på vilket sätt du är släkt med dem.

Genom att jämföra släktträd, församlingar och efternamn hittar du förhoppningsvis en gemensam anfader med några av dem. Och kan du bara hitta kopplingen till ett par stycken personer så brukar det gå lättare sedan. Systemet har uppskattat hur nära släkt ni är beroende på hur många och hur långa dna-segment ni delar – till exempel ”2nd cousin – 4th cousin” som är 3–5 generationer tillbaka. Du kan själv se hur mycket dna ni delar och hur långt det längsta gemensamma segmentet är. Det är alltid bra att dubbelkolla företagets uppskattning genom att använda tabellen här på vänster sida.

De olika testbolagen har olika verktyg som kan hjälpa dig att jämföra och sortera dina träffar på olika sätt. I kromosomläsaren kan man till exempel se vilket avsnitt på en viss kromosom som man delar med en annan person, och även vilka andra personer som delar samma sekvens. Du kan se vilka segment av en kromosom du delar med en träff, men inte om det är på mammas eller pappas sida.

Om du har testat en förälder eller andra kända släktingar kan du jämföra vilka träffar ni har gemensamma. Då blir det mycket enklare att förstå vilken gren av släkten en träff tillhör. Många av träffarna har lagt upp släktträd på hemsidan, men långt ifrån alla. Du får försöka ta kontakt med personen och fråga, eller helt enkelt själv forska fram trädet. Det finns många olika forum och grupper på internet som samarbetar för att hjälpas åt att kartlägga resultaten. Många släktforskarföreningar har också ”dna-kaféer” där medlemmarna hjälper varandra.

– Du får ju inget färdigt släktträd utan en lång lista på personer som du är släkt med. Dessa så kallade dna-matcher är släktingar som kan finnas på både din mammas och din pappas sida. Eftersom dna-analysen inte kan visa exakt hur ni är släkt behöver du själv jobba med din matchningslista om du vill ta reda på hur släktskapen ser ut. Om träffarna har släktträd gäller det att jämföra ditt eget släktträd med deras. Så traditionell släktforskning behövs för att du ska få reda på hur du är släkt med personerna.

De träffar som ligger allra längst ned i din lista är du troligen inte alls släkt med. Det beror på att när man delar så lite dna finns det en hel del osäkerhet i beräkningarna och slumpen kan göra att det bara ser ut att vara en äkta träff. För att du ska vara helt säker på att ni är släkt måste ni dela minst 12 cM dna.

Vill du ha fler bra träffar finns det några saker som du kan göra. Det enklaste är förstås att ha tålamod och vänta in att fler träffar kommer av sig själv. Efter hand som nya personer testar sig i samma bolag som du får du fler personer på din träfflista. Kanske just den där nära träffen som du har väntat på dyker upp snart.

Men du kan också vara mer aktiv. Genom att testa dig hos flera olika bolag får du även träffar från deras databaser. Några av bolagen tar också emot data från de andra bolagen utan kostnad. Då kan du alltså föra över din rådata från ditt resultat mellan testbolagen. Det är bara själva analysresultatet som förs över, inte din lista med träffpersoner. Eftersom varje företag räknar på sitt vis kan uppskattade släktskap skilja något mellan dem.

Ett fjärde sätt är att dna-testa dina släktingar – prioritera då släktens äldsta personer. Eftersom det vi ärver halveras för varje generation är det mycket värt att till exempel kunna testa en eller två generationer bakåt i familjen. Gedmatch är en gratis databas där alla, oberoende av testbolag, kan lägga upp sitt resultat. De säljer alltså inte dna-tester, utan tar emot alla resultat från tester oavsett vilket bolag som de gjorts i. Här kan du få många nya träffar, men det är en öppen databas som saknar det personliga skydd som testbolagen har.

– Alla användare som hittar en matchning med dig på Gedmatch kan se hela din träfflista. Men det är ingen som ser ditt dna, här handlar det bara om släktskap. Detta gäller också polisen som kan använda Gedmatch för att söka ledtrådar i utredningar av grova våldsbrott. Dna-spår kan ge träffar med ett antal, ofta avlägsna, släktingar och därmed möjlighet att släktforska fram en tänkbar gärningsman. Laddar du upp ditt dna-data dit kan du bidra med pusselbitar till polisens arbete, förklarar Peter Sjölund.

När man tittar på sin träfflista ser man att många inte har lagt upp sitt släktträd. Om du inte har abonnemang hos Ancestry och My Heritage kan det vara så att man inte ser släktträden, eller bara ser delar av dem. Om det är en intressant träff som saknar släktträd känns det ju extra förargligt.

Ibland kan det bero på att någon faktiskt inte vet något om sin släkt, eller att den av någon anledning har valt att vara anonym. Det finns alltid en kontaktmöjlighet – antingen direkt till personen eller via testbolaget. Så det första man kan göra är att höra av sig och fråga om det finns något släktträd man kan få ta del av. Men det är långt ifrån alltid man får svar.

De flesta träffpersoner har angivit både för- och efternamn och en del har även lagt upp ett foto på sig själva. Så en sökning på till exempel Facebook kan ge träff. Och på Facebooksidor brukar det finnas mycket släktinformation och chans att ta kontakt via Messenger. Om man kan få någon ledtråd i släktträdet kan man själv forska fram mer om träffpersonen. Det kan räcka med ett namn för att kunna komma vidare. Årtal och församling gör det förstås enklare.

I Sverige finns en fantastisk arkivskatt i form av gamla kyrkböcker. Det är helt unikt att man ofta kan släktforska till 1600-talet. Arkiv Digitals sökbara register ”Befolkningen i Sverige 1820–1947” är en utmärkt hjälp. Då kan du själv bygga vidare på din träffs släktträd och kanske hitta hur ni är släkt.

Både Ancestry och My Heritage har funktioner för att automatiskt koppla ihop två eller flera träd och visa möjliga släktkopplingar mellan dig och dina dna-träffar. Du får då förslag på släktkopplingar som kanske varken du eller din dna-träff själva har hittat. Men det är långt ifrån alltid som förslagen stämmer och de måste granskas noga innan du ska våga lita på dem.

– Man måste respektera att alla inte vill eller kan lägga upp ett släktträd. Och det kan finnas många anledningar till att man inte vill svara på frågor om släkten. Då är det en utmaning att hitta andra vägar än släktträdet för att kunna identifiera personer, men det brukar finnas vägar framåt om man bara är lite påhittig, säger Peter Sjölund.

Alla testbolag har kontaktvägar till dina träffar. Vissa har en länk till ett formulär på deras sida och då hamnar meddelandet i deras meddelandesystem. Andra förmedlar en mejladress, och då hittar meddelandet troligen fram snabbare. För släktforskning betyder kontakter mycket, och de flesta som blir kontaktade brukar tycka att det är spännande med en ny släkting och vill gärna hjälpa till.

Genom att kontakta nyfunna släktingar kan man få veta mer om gemensamma släktingar, och kanske få ta del av fotografier, brev och annan dokumentation. Att få tillgång till andras levnadshistorier och bilder är en av höjdpunkterna inom släktforskningen. När man hör av sig är det viktigt att gå försiktigt fram för att släktingen ska bli intresserad och vilja dela med sig av det den vet.

En del personer administrerar flera personers testkit och för att det inte ska bli några missförstånd måste du därför förklara med vilken person du har fått en träff och i vilket testbolag det gäller. Nämn gärna också i vilka församlingar dina anor bodde. Tänk på att du kan behöva skriva på engelska om personen bor i ett annat land – då kan Google Translate vara till hjälp.

– Dna-forskning bygger till stor del på samarbete, för att kunna hitta och bekräfta släktskap. Därför behöver du säkert många gånger ta kontakt med okända människor i din träfflista, säger Peter Sjölund.

– Berätta kort om dig själv och hur dna-träffen eventuellt kan hjälpa dig att lösa en släktgåta. Många dna-släktforskare får många mejl från matchningar och hinner inte alltid svara på alla förfrågningar. Då har de matchningar som verkar mest intressanta störst chans att få kontakt.

Publicerad i Släkthistoria 7/2021