Hitta i bruksarkiven
Bergsbruken är väldokumenterade. Har man bruksfolk i släkten finns många källor till forskningen. Här är arkivariens bästa tips.
Dalkarlsbergs gruva 1937.
– Det finns en mängd arkiv som berättar om bergshanteringens historia och alla som var sysselsatta i näringen. Släktforskarna har mycket att gräva i.
Det säger Håkan Henriksson, arkivarie och verksamhetsledare vid Arkivcentrum i Örebro.
En del finns tillgängligt digitalt, men det mesta materialet är endast tillgängligt för forskare vid besök på respektive arkivinstitution.
– Det blir en del jobb för släktforskaren, men det är mödan värt. I de olika gruv- och bruksföretagens räkenskaper kan man i många fall följa de enskilda arbetarna år för år, hur mycket arbete de utförde, hur mycket de tjänade och vilka varor de ofta tog ut istället för kontanter. Det kan också finnas torpkontrakt och husesynsprotokoll som avslöjar hur de bodde och levde, berättar Håkan Henriksson.
I avräkningsboken från Dalkarlsbergs gruvbolag i Nora bergslag kan man år 1837 hitta gruvpigan Sara Wiss som detta år arbetade i Långgruvan. Bland hennes inköp under året hittar man förutom de vanliga matvarorna såsom råg, korn, ärtor, fisk och ost även brännvin, vadmal, bolstervar och en halsduk.
Bruksarkiv och bergmästararkiv
De regionala enskilda arkiven – Arkiv Gävleborg, Arkiv Sörmland, Arkiv Västmanland, Arkivcentrum Dalarna, Arkivcentrum Örebro län och Arkivenheten i Region Värmland – förvarar en mängd arkiv från olika gruv- och bruksföretag.
I Landsarkivet i Uppsala finns också en mängd bruksarkiv och de statliga bergmästararkiven för Uppland, Dalarna, Sörmland, Västmanland och Närke.
– I Bergmästararkiven kan man bland annat hitta originalen till bergstingsrätternas protokoll, men även bergsjordeböcker som visar vilka hemman som var bergsmanshemman och i vilken hytta de hade tillhörande andelar, berättar Håkan Henriksson.
Bergsjordeböcker finns också i Bergskollegiums arkiv på Riksarkivet i Stockholm. Där finns även bergstingsrätternas renoverade protokoll med spännande material från både brottsmål och tvister rörande bergsmän och folk vid gruvor, hyttor och bruk.
Bergsmännen som var nämndemän i dessa domstolar kallades vanligen sexmän, vilket inte ska förväxlas med den annars vanliga kyrkliga titeln. Här hittar man också när hammarsmederna blev mästare och när gruvfogdarna svor sina yrkeseder.
En stor del av dessa handlingar finns tillgängliga digitalt. Den ambitiösa släktforskaren kan till och med hitta rätt på exakt hur mycket tackjärn som förfadern producerade.
– Detta tack vare att bergsmännen betalade tackjärnstionde och att detta finns noterat i tackjärnstiondelängderna i olika arkiv. För 1600-talet finns de i Bergskollegiets verifikationer och senare i Länsräkenskapernas verifikationer.
Publicerad i Släkthistoria 03/2023
