Historiska bedrägerier och bluffar – så lurades vanliga människor förr

Bedrägerier är ingen modern uppfinning. Redan på 1700-talet dök det upp falska ämbetsmän och kvacksalvare som tömde hushållens kistor. Den här artikeln visar hur vanliga människor blev lurade och hur spåren syns i källorna för dig som släktforskar. Med exempel ur domböcker, kyrkböcker, tidningsnotiser och konkursakter pekar vi ut mönster och ger konkreta sökvägar för att du bättre ska kunna hitta och förstå oväntade flyttar, namnbyten och försvunna pengar i din släkt.

Mönstren bakom bluffarna

Dåtidens bluffare utnyttjade människors tillit och desperation. Precis som i dagens bedrägerier spelade de på auktoritet, brådska, skam och drömmen om ett bättre liv. Ofta uppträdde de som försäljare, uppbördsman eller välgörare. De rörde sig mellan socknar och städer, knöt tillfälliga bekantskaper och försvann medan spåren kallnade.

I källor syns återkommande mönster som hastigt uppkomna skulder, hastiga flyttar och ovanliga yrkesbeteckningar. Ofta dyker också samma namn upp i tvister på flera orter. Titta efter personer som ofta är vittnen utan tydlig koppling till platsen och efter återkommande listor där handstilen känns igen.

Falska ämbetsmän och bedrägerier vid uppbörd

Falska ämbetsmän levde på att låna auktoritetens status. En självsäker person som kallade sig länsman, kronobetjänt eller präst kunde kräva avgifter, ta emot gåvor eller påstå sig bära order från högre ort. I små samhällen där få sett en riktig tjänsteman räckte ett bestämt tonfall, ett hemgjort sigill eller en rock med blanka knappar. Konsekvensen blev försvunna veckolöner, pantade redskap och hushåll som tystnade av skam.

I häradsrättens protokoll kan du än i dag hitta rubriceringar som bedrägeri och urkundsförfalskning. I kyrkoräkenskaper kan det framgå att medel saknas, och i husförhörslängder kan prästen ha fört in notiser om oärlighet eller lösdriveri. Flyttningslängderna är en annan bra källa som visar när en person snabbt försvinner efter en uppbörd eller insamling. Ett praktiskt arbetssätt kan vara att följa vittnen och medhjälpare mellan olika mål, eftersom samma namn ofta återkommer i brottmål i flera socknar.

Kvacksalvare och mirakelmedel

Kvacksalvare och mirakelmedel dök upp där nöden var som störst. Kringvandrande ”läkekunniga” sålde salvor, droppar och pulver som påstods hjälpa mot värk, barnsängsfeber och lungsot. På marknader och i sockenstugor spreds berättelser om otroliga tillfrisknanden, men när boten uteblev var skammen stor och många teg. Därför levde berättelserna vidare.

I källorna kan fenomenet spåras i handlingar från Collegium medicum/Sundhetskollegium och senare Medicinalstyrelsen, i domböcker där klagomål prövades och i dödböcker som ibland visar ansamlingar av dödsfall i samband med spridda kurer.

Ledtrådar finns i husförhörslängder med yrkesbeteckningar som läkekunnig, helbrägdagörare eller diversearbetare, likaså om du söker brett i tidningar efter annonser och varningar, inte sällan med stavningsvarianter på medel och titlar. Ett smart grepp är att kartlägga säljarens resväg vecka för vecka och se om den sammanfaller med marknadsdatum och ovanliga skulder eller försäljning av familjens silver.

Lotterier, kedjebrev och insamlingsbluffar

Lotterier, kedjebrev och insamlingsbluffar byggde på många små bidrag som tillsammans blev till stora belopp. Skenlotterier spreds av personer som gick från gård till gård med listor, ofta i välgörenhetens namn, och samlade in pengar och underskrifter. Kedjebrev lovade vinst om du skickade vidare och betalade in en liten summa. Falska insamlingar påstod sig hjälpa branddrabbade eller änkor, men saknade identifierbar mottagare och ordentlig redovisning.
I stadsarkivets polisrapporter kan du hitta spår och ledtrådar, liksom i tidningsnotiser där varningar utfärdades och i församlingsprotokoll där kollekter redovisades men aldrig nådde fram. I bouppteckningar dyker ibland värdelösa lotter, kvitton eller skuldsedlar upp som det sista beviset.

Följ namnen på uppbördsmän och insamlare mellan orter och se om samma namn förekommer i flera versioner av samma lista. Ett praktiskt tips är att söka på orden lotteri, prenumerationslista, insamling och välgörenhet tillsammans med ortnamn och årtal, och sedan jämföra handstilarna i originalen.

Spekulation och bolagsbluffar under industrialiseringen

När industrialiseringen tog fart växte också drömmen om snabba vinster. Lokala bolag lockade med gruvor, sågverk och järnvägar som skulle skapa arbete och rikedom, men som aldrig blev av. Emissioner annonserades i pressen och teckningslistor skickades runt i socknarna, ofta med påstådda experter som garanti. Småsparare satte in hela årsbesparingar i andelar som snart saknade värde.

Spåren finns i handelsregister, registreringsbevis, protokoll från bolagsstämmor och konkursakter. I tidningarna kan du följa annonser och hitta glädjeartiklar om provborrningar och högtidliga invigningar. I bouppteckningar ligger aktier kvar som papper utan värde.

Följ personerna bakom bolagen. Sätt samman en kedja av styrelseledamöter, revisorer och firmatecknare och se hur samma krets dyker upp i flera kortlivade satsningar på olika orter. Kontrollera också mot faktiska förhållanden och jämför bolagets uppgifter med lantmäterihandlingar och kartor för att se om anläggningen eller fyndigheten verkligen fanns och om nödvändiga tillstånd hade sökts.

Lärdomar för nutiden – så slipper man bli lurad idag

Historiska mönster känns igen också i dagens bedrägerier även fast att de ofta sker på nätet. Bedragare bygger förtroende via sociala medier och dejtingappar och ber om pengar till akuta utgifter. Ofta glider det över i investeringsbedrägerier, där offret lockas in i handel med kryptovalutor eller andra löften om snabba vinster.

Var uppmärksam på nätfiske i mejl, bluff-sms och risken för identitetskapning. Säg alltid nej om någon vill använda ditt konto eller ber dig att föra vidare pengar. Det är att agera penningmålvakt. Bedrägerier via Swish förekommer också, till exempel falska betalningskvittenser och kedjetransaktioner där pengar snabbt förs vidare. Samma källkritik som hjälper dig tolka gårdagens domböcker skyddar dig när nästa meddelande plingar till i mobilen.