Var finns fotografier på soldater?
När började man att fotografera soldater i svenska armén? Jag har släktforskat men har ej kunnat hitta ett foto på min farfar, Per Anton Granat. Enda hoppet står till om han blev fotograferad som soldat. Han tjänstgjorde som fältjägare under tiden 1869 till 1883 i Umeå.
Foto 1895 från Gumboda hed utanför Robertsfors, Västerbottens regementes övningsplats där frågeställarens farfar troligen tjänstgjort.
I princip kan man säga att soldater har fotograferats ända sedan fotokonsten gjorde sin entré i Sverige vid mitten av 1800-talet. Under de följande decennierna ökade mängden fotografier betydligt och detsamma gäller de bilder som har bevarats till vår tid.
Men, som så ofta i historien, så är det även i detta sammanhang de högre upp på den sociala stegen som uppmärksammas först och mest. Därför är det officerarna som porträtteras först. Till en början som gruppbilder ute i terrängen, sedan i allt högre grad som porträtt tagna i studiomiljö.
Meniga och knektar utan namn
Samtidigt togs alltifrån 1850-talet och framåt ett ökande antal bilder på militära miljöer, från kaserner och övningshedar. Här figurerar ett stort antal meniga soldater, indelta knektar och värnpliktiga (beväringar).
Men vi får aldrig veta vilka de är, de är en del av en ack så anonym grå massa. Den typ av information vi kan få är hur soldaterna såg ut och vilka uniformer och vilken utrustning de hade.
FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!
Vi kan också se i vilken miljö de levde, inte minst på det sedan sekelskiftet 1900 försvunna övningshedarna. Men man ska inte hoppas på att få identifierbara bilder på enskilda meniga soldater; sådant förekommer bara i extrema undantagsfall.
Övade på Gumboda hed
Frågeställaren frågar om sin farfar Per Anton Granat, som tjänade vid Umeå kompani av Västerbottens fältjägarekår (från 1892 Västerbottens regemente) mellan 1869 och 1883. Men han torde aldrig ha verkat inne i Umeå stad, utan vi talar om landsbygden runt Umeå som organiserade de indelta soldaterna i Umeå kompani.
Under den här tiden övades västerbottningarna på Gumboda hed, vilket skedde ända till år 1897 då regementet flyttade till Vännäs läger, innan man 1909 kunde flytta in i de nybyggda kasernerna i Umeå.
Under sina 14 år i armén torde Per Anton Granat ha övats varje år på Gumboda hed och från dessa övningar finns det en hel del fotografier bevarade, som visar soldater, mest i men också utom tjänsten på heden. Bilderna förvaras främst på Krigsarkivet i Stockholm och Västerbottens museum i Umeå.
En bra (illustrerad!) introduktion till dessa år på Gumboda hed är Siv Rehns bok Gumboda hed – den indelte soldaten, verksamheten och bygden.
