Glasplåtsfyndet väckte minnen av faster Ida

I mars 2013 spreds via press, radio och TV nyheten om att ett par i Lund, i färd med att renovera sin bostad, funnit en mängd fotografiska glasplåtar under golvplankorna i lägenheten.

Glasplåtarna var exponerade och varje plåt var försedd med ett litet papper med namn på beställaren av just det fotografiet. Alla glasplåtarna var nedlagda i sina originalkartonger. De flesta var därför väl bevarade om än ganska smutsiga efter, som det skulle visa sig, nästan hundra år under golvplankorna. Fyndet, som transporterades till museet Kulturen i Lund, visade sig väga flera hundra kilo.

Lägenheten, där fyndet av glasplåtarna gjordes, ligger högst uppe i ett hus på Stora Gråbrödersgatan 12 i Lund. Huset byggdes 1908 av fotografen Maria Jonn. I vindsvåningen hade hon inrättat en fotoateljé och på bottenvåningen drev hon en fotoaffär. Då Maria Jonn dog, det var redan 1910, hade fotografen Ida Maria Ekelund tagit över ateljén och drivit verksamheten vidare.

Ida Ekelunds glasplåtar

Det stod redan från början klart att glasplåtarna tillhört Ida Ekelund. Men varför hade hon lagt ner dem under golvplankorna?

Sannolikt hade hon placerat dem där i samband med att hon i slutet av 1920-talet upphörde med sin verksamhet. Hon var ensam ansvarig för sin rörelse och kanske var detta det enklaste sättet när hon skulle lämna sin ateljé. Kanske fick hon ändå hjälp av någon att flytta de tunga glasplåtarna. Hur det egentligen var kan vi inte veta, och ingen finns längre att fråga.

Nu ankom det dock på Kulturen att ta hand om fyndet. Efter drygt ett års arbete var samtliga glasplåtar rengjorda och katalogiserade. Allteftersom de digitaliserats har de lagts ut på Kulturens hemsida och här finns nu 7 907 fotografier. Merparten av bilderna är tagna i ateljén på Stora Gråbrödersgatan och alla mellan åren 1910 och 1928.

Insåg att det var faster Ida

När vi, var och en på sitt håll, läste om fyndet av glasplåtarna, förstod vi genast att de hade tillhört vår faster Ida – egentligen vår ”gammelfaster” eftersom hon var faster till våra mödrar. Vi tog kontakt med Kulturen och har därefter via nätet följt framtagningen av bilder. Ett femtiotal av dem föreställer våra närstående. Allteftersom de lades ut hos Kulturen kunde vi lämna besked om namnen på våra avbildade släktingar och om tiden och sammanhanget när bilderna togs.

Båda har vi vuxit upp med faster Idas bilder av våra släktingar. Av våra mödrar har vi ärvt dem och vi förvarar dem i pappersformat i våra släktalbum.

Vi minns Ida Ekelund från vår barndom. Att hon varit fotograf med egen ateljé visste vi och vi var väl förtrogna med hennes bilder av vår släkt. Men när vi lärde känna henne var det redan 1940-tal och Ida var i 60-årsåldern – en glad och pratsam kvinna med eldrött hår. Hon deltog i sommarens kaffekalas och besökte ofta vår mormor på Östra Vallgatan i Lund.

Ida Ekelund blev 98 år

Ida Ekelund föddes i Lund 1884 och hon dog där 1982 vid 98 års ålder. Med några få års undantag bodde hon i Lund i hela sitt liv. Hennes far, Nils Nilsson Ekelund, var skräddare med specialitet att sy frackar till Lunds professorer. Modern, Maria Olsdotter, hjälpte till med enklare sömnad som att sy knappar i de plagg, som maken sydde.

I familjen fanns fyra barn. Ida var yngst. Äldst var Fredrik, född 1878. Därefter bland syskonen kom Thure, vår morfar, född 1880, sedan Augusta, född 1883.

Fadern Nils dog redan 1887 vid 33 års ålder och lämnade åt Maria att ensam försörja sig och barnen, som nu var i åldrarna 3–9 år. En del inkomster fick hon genom att på beställning sy barnkläder.

Bodde med sin syster

Ida och Augusta stod varandra mycket nära. De kom aldrig att bilda egna familjer. När bröderna lämnat hemmet bodde systrarna kvar hos modern. Modern dog 1912 och var då 67 år. Systrarna fortsatte att bo tillsammans ytterligare några år. Först vid 36 års ålder kunde Ida flytta till en egen lägenhet. Hur länge Ida drev sin rörelse vet vi inte.

I ett brev våren 1928 till brorsdottern Maja från en av kusinerna i Sundsvall uttrycker kusinen familjens oro för Idas hälsa och försörjning. Ida var då på besök hos sin bror i Sundsvall. Kanske hade hon redan då sett sig tvungen att lämna sin ateljé på Stora Gråbrödersgatan.

Hembiträde under depressionen

Efter en längre vistelse i Boden 1931 återvände Ida till Lund men inte till sitt yrke som fotograf. Sin identitet som fotograf behöll hon dock långt efter det att hon lämnat sin ateljé i Lund.

Under 1930-talets depression var det inte lätt att hitta arbete. Lösningen för Ida blev att ta anställning som hembiträde i Malmö med bostad hos arbetsgivaren.

Att hon fortfarande ansåg sig vara fotograf förstår man när man ser att hon, i församlingsboken för Malmö S:t Pauli 1934, står antecknad både som fotograf och som hembiträde. Idas tid som hembiträde i Malmö blev inte lång. Efter två år flyttade hon tillbaka till Lund. Året var nu 1935 och Ida var 51 år. Fram till pensionsåldern livnärde hon sig därefter som städhjälp och hjälp i hushållet i privata familjer.

Fotografibiträde hos Maria Jonn

Hur kom Ida Ekelund i kontakt med sitt blivande yrke? Sannolikt var det genom att hon fick anställning som fotografibiträde hos fotografen Maria Jonn i hennes fotoateljé på Bantorget i Lund. Maria Jonn hade övertagit rörelsen av sin syster Lina Jonn, en välkänd fotograf i Lund på 1890-talet men som flyttat till Norge redan 1895. Ida var en av Maria Jonns sex anställda och måste ha haft Maria Jonn som läromästare.

Ida kan också ha kommit in i verksamheten som ung barnflicka till Lina Jonns son John Tandberg. Efter sin mors död 1896 kom John som ettåring till Lund och växte upp hos sina mostrar. Det berättades att han som vuxen, vid sina besök hos släkten i Lund, brukade besöka Ida, som han hade en god relation till.

Den tidigaste anknytningen till Idas blivande yrke som vi funnit är en anteckning i Lunds domkyrkoförsamlings församlingsbok från 1912, där Ida står som fotografibiträde. Ida var då 28 år. Då hon och systern Augusta ett år senare, efter moderns död, flyttade till S:t Petri Kloster benämndes hon fotograf i församlingsboken.

Tog över Maria Jonns ateljé

Maria Jonn dog redan 1910. Efter hennes död övertog Ida rörelsen, men behöll under de första åren det tidigare firmanamnet Maria Jonns Eftr, Inneh. Ida Ekelund. Först 1919 bytte hon sin rörelses namn till Ateljé Jonn, Ida Ekelund.

De flesta fotografierna från Idas fotoateljé togs på beställning och visar ofta människor förevigade vid viktiga tillfällen i livet. Men Idas ateljé var också ett uppskattat besöksmål för släkten. Hon fotograferade gärna sina släktingar, med förkärlek de brorsdöttrar som växte upp i Lund.

Vi, som växte upp med Ida Ekelunds fotografier av våra släktingar, förstod tidigt att det var något alldeles särskilt med dessa bilder. Våra mödrar, Idas brorsdöttrar Maja och Elsa, förvarade sina bilder i var sin mapp och, försiktigt, fick man som barn bläddra bland dem.

Ida i domkyrkans krypta

En av Idas bilder fanns förstorad och inramad i bådas våra barndomshem. Den föreställer Ida själv i Lunds domkyrkas krypta och vi fascineras av stämningen och ljuset i bilden.

Fotografiernas skönhet och fotografens skicklighet har vi insett som vuxna, nu när vi själva har en del av bilderna i vår ägo. Genom fyndet av de nästan 8 000 glasplåtarna har vi fått en ny inblick i Ida Ekelunds konstnärskap. Vi beundrar hennes verk och är stolta över henne men känner också en sorg över att hon inte själv fick möta den uppskattning som kommit hennes fotografier till del när de nu stigit ut ur historiens mörker.

Publicerad i Släkthistoria 12/2019