Trängseln är stor i Göteborgs hamn där svenska emigranter väntar på att få gå ombord på ett fartyg som ska ta dem till Amerika. Foto: 1905

© Library of Congress

Varför utvandrade svenskarna?

Först 1907, när den svenska massutvandringen till USA pågått i över 40 år, tillsatte regeringen en statlig utredning för att ta reda på varför så många svenskar lämnade hemlandet. Slutsatsen: Alldeles för lite hade gjorts för att förbättra medborgarnas tillvaro.

24 oktober 2020 av Ingrid Kampås

På uppdrag av Emigrationsutredningen sändes utredare iväg för att intervjua emigranter. En ogift 32-årig kvinna från Halland var en av dem som intervjuades. Hon var bonddotter och hade sju syskon. Gården i Sverige som hon kom ifrån var liten, de hade enbart fyra kor och en häst, men mycket skog. Fadern var visserligen skuldfri men barnen hade tidigt fått flytta eftersom gården inte kunde föda dem alla. Det ena efter det andra av syskonen hade gett sig av till Amerika. Och som en jämförelse med hemlandet meddelar hon: ”En tjänarinna behandlas där mycket väl, nästan som medlem af familjen.”

Regeringen skickade agenter

Den som intervjuade kvinnan från Halland var Kerstin Hesselgren, som längre fram skulle bli den första kvinnan i riksdagens första kammare. Hesselgren vistades fyra veckor i Liverpool på uppdrag av Emigrationsutredningen. Hon var i staden för att fråga ut kvinnliga utvandrare och ta reda på deras individuella skäl för att lämna Sverige. Det var i Liverpool som emigranterna ofta fick vänta några dagar på båten som skulle ta dem till Amerika. En vanlig resväg var nämligen att ta sig med båt från Sverige till Hull och sedan tåg tvärs över England till Liverpool. 

På ungefär motsvarande sätt sände utredningen två manliga agenter att intervjua män som utvandrade. Agenterna reste dock med på båtarna, hela vägen till New York. Genom att annonsera i svenskamerikanska tidningar och be om information om orsakerna till utvandringen fick utredarna också brevsvar från människor som emigrerat. Ett genomgående tema i dessa brev var hur lycklig man var över att ha sluppit ifrån den svenska fattigdomen och klassamhället.

Den stad jag vistas i har inemot 30 000 invånare, hvaraf omkring 1 500 äro svenskar. Alla ha naturligtvis kommit hit fattiga … Alla ha fina möbler och mattor och äta vid bord med duk på. Detta är arbetare, märk väl, och gäller om svenskarne i allmänhet. I regel bor arbetaren bättre, lefver bättre, är bättre klädd här än i något annat land.

Var femte svensk, född under senare delen av 1800-talet, utvandrade till Amerika. Här anländer emigranter till Ellis Island, New York, 1902.

© Library of Congress

Var femte svensk utvandrade

Statistikern Gustav Sundbärg var huvudansvarig för Emigrationsutredningen som tillsattes av bekymrade makthavare som såg blomman av Sveriges befolkning lämna landet för att söka lyckan i Amerika. Särskilt inom jordbruket började bristen på arbetskraft bli kännbar. Det var nu inte bara utvandringens fel, även den ökande industrialiseringen drog folket från landet till städerna för arbete i industrin. Ett annat bekymmer var att försvarsförmågan minskade när färre unga män gjorde värnplikt.

Av de som var födda under senare delen av 1800-talet beräknas att ungefär var femte person utvandrade. Varför människor emigrerade visste man egentligen mycket väl, utredningens syfte blev lika mycket som att fråga varför, också att göra en kartläggning över situationen i Sverige samt undersöka vad som var bra i Amerika. På så vis hoppades politikerna att man genom liberala reformer skulle kunna åtgärda de orsaker som gjorde att människor utvandrade.

Strävan efter ett bättre liv

När det gäller migration talar man om push- och pullfaktorer. Pushfaktorer var att befolkningen i Sverige levde med fattigdom, ojämlikhet och brist på religionsfrihet. Emigrationen var en flykt från dessa förhållanden.

FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

De pullfaktorer som fanns kan enkelt sägas vara den mänskliga strävan efter ett bättre liv för sig själv och i synnerhet för sina barn. En sådan var den amerikanska lagen Homestead Act som föreskrev att bosättare i Amerika skulle få jord tilldelad mot löfte att odla upp den. Till det kom att även vanliga arbetare eller ättlingar till torpare, i USA behandlades som människor och fick lön för sitt slit. 

Samtidigt som misären bredde ut sig i Sverige lockade USA med löfte om ett bättre liv. Bilden visar ett propagandavykort från USA.

Smidigare att resa

Skillnaden för emigranterna kan beskrivas med huvudbonader som symboler: I Amerika slapp man stå med mössan i hand framför patron och präst och en vanlig piga kunde äga en hatt. 

En annan omständighet som ökade antalet personer som utvandrade, var att ångbåtarna
gjorde det enklare och snabbare att resa. Det Sundbärg dock betonar extra mycket är att utvandringen i stor utsträckning drevs på av dem som rest före och berett vägen, som sände pengar till biljetter och i förväg ordnade arbete och bostad.

Omfattande utredning

Sundbärg var en nitisk utredare, även om han menade att utredningen tillsatts ungefär trettio år för sent, när så många ur befolkningen redan lämnat Sverige. Han och hans medhjälpare utredde i stort sett varje tänkbar aspekt av samhällslivet i Sverige och delvis i Amerika. Bilagorna i den ungefär 900 sidor långa utredningen heter sådant som Geografiska betingelser för näringslifvet; Bondeklassens undergräfvande; Torpare-, backstugu- och inhyseklasserna; Jordstyckningen; Allmänna ekonomiska data rörande Sverige; Småbrukarrörelsen i främmande länder; Arbetsmetoder i Amerika – med mera.

Bilaga VIII heter Bygdeundersökningar och där kan man läsa om Vedbo härad i Dalsland: ”Hvarje söndag upplästes i kyrkorna talrika kungörelser om pantauktioner, och länsmännen hade full sysselsättning med att fara omkring i socknarna och företaga utmätningar och andra exekutiva åtgärder.” Uppgifterna är hämtade från präster, länsmän, lärare och andra som satt inne med kunskaper om situationen i bygden och kunde vittna om hur människor som fick gå från gård och grund istället sökte sig till Amerika.

Emigrationsutredningen var färdig 1913 och blev matnyttig läsning för regeringen Staaff. Liberalen Kaarl Staaff är nummer tre från vänster, framför fönstret.

© Axel Malmström/DN/TT

Gustav Sundbärg sammanfattar i bok

I boken Tankar i utvandringsfrågan sammanfattar Sundbärg hela Emigrationsutredningen. Han diskuterar där allt från kyrkans roll och ett utbyggt järnvägsnäts betydelse för industrialisering, till socialism som han är emot men har förståelse för. Hans ord visar på engagemang, socialt patos och ett uppriktigt intresse för människors levnadsvillkor. Slutorden lyder:

När Emigrationsutredningen började sitt arbete, var det nog ganska många, som ansågo dess uppgift vara att "hitta på" något medel, varigenom vi kunde bliva utvandringen kvitt i vårt land. Personer med en dylik uppfattning komma nog att känna sig mycket besvikna, när arbetet nu är slutfört. Det gives med säkerhet ingen kungsväg till emigrationens undertryckande – inga underkurer och inga universalmedel. Icke ens egnahemsrörelsen räcker på långt när till, om den skall verka ensam. Vad som behöves är en allmän ekonomisk uppryckning hos vårt folk. Skulle vi söka att i få ord giva ett par indicier på vår egen uppfattning om orsakerna till den stora emigrationen, så skulle vi säga, att vi i Sverige dröjde tjugu år för länge med järnvägarna och trettio år för länge med den allmänna rösträtten. Och det viktigaste botemedlet mot emigrationen är alltså, att vi för framtiden icke bliva efter, varken i fråga om ekonomisk företagsamhet eller i fråga om samhälleliga reformer.

Genomlysning av Sverige 

Det tog sex år för utredningen att bli färdig men som underlag för att bromsa emigrationen var den så gott som onödig. Tiden hade kommit ikapp och emigrationen minskade kraftigt, bland annat på grund av första världskriget och att restriktioner mot invandring införts i USA. 

För den som var intresserad av hur det stod till i Sverige inom alla områden i samhället var utredningen däremot en guldgruva. Idag är den ett historiskt dokument som saknar sin like när det gäller att få förståelse för inte bara emigrationen utan också för hur svenskarnas förfäder levde för ett par generationer sedan.

Publicerad i Släkthistoria 5/2020

Läs också

Kanske är du intresserad av...