Unika intervjuer med svenska utvandrare
Mellan 1967 och 1992 dokumenterade emigranten Lennart Setterdahl över 3 000 svenska utvandrares livsberättelser i Nordamerika. Det skapande en ovärderlig samling som nu finns tillgänglig på digitaltmuseum.se och på Utvandrarnas hus i Växjö.
Svenska emigranter i Montana, USA, skördar. Foto 1868.
Mellan 1967 och 1992 intervjuade emigranten Lennart Setterdahl cirka tretusen andra svenska utvandrare. Ett sextiotal av inspelningarna finns på nätet. Lennart Setterdahl (1928–95) kom från Frändefors i Dalsland. Han flyttade med sin familj till USA 1959 och blev intresserad av de tidigare emigranternas bakgrund. Utrustad med bandspelare och mikrofon intervjuade han de svensk-amerikaner han mötte.
Reste runt i USA och intervjuade emigranter
År 1968 kontaktade han det nygrundade Emigrantinstitutet i Växjö för att höra om man där var intresserad av att ta emot kopior av ljudbanden. Setterdahl fick snart bli Emigrantinstitutets fältarkivarie i Nordamerika. Under tre decennier korsade han kontinenten flera gånger med bil för att bevara så mycket han kunde av svensk-amerikansk historia.
Han mikrofilmade även två tusen svensk-amerikanska kyrkböcker, över hundra svensk-amerikanska tidningar, brevsamlingar och tusentals andra dokument.
De äldsta han intervjuade var födda på 1870-talet och han fotograferade alla han talade med. Hans hustru Lilly Setterdahl har gett ut över tjugo böcker om svenska invandrare som bygger på de muntliga historier som maken producerade. Med hjälp av anslag från olika håll kunde han fortsätta sitt arbete i många år.
Setterdahl ställde frågor om livet i Sverige, hembygden, vilka jobb de hade haft, varför de hade bestämt sig för att emigrera, vad föräldrarna tyckte, vilka som reste samtidigt, vilka som vinkade av dem och vad de pratade om på båten. Han frågade också vad släktingarna skrev i sina brev, om de hade skickat pengar till dem och ifall de hade rest tillbaka till Sverige.
En av intervjuerna var med Martin Ahlm, född 1909 i Lönneberga socken, Småland. Han tillhörde den allra sista emigrantvågen, och lämnade Sverige 1930. Anledningen var att slippa militärtjänstgöringen.
Han hade gått en Hermodskurs i engelska innan han reste. Han skrev till en farbror i Chicago som skickade pengar och ordnade arbete åt honom.Ahlm berättade att hans mamma hade läst i tidningen att det var svåra tider i Amerika, och skickade tio kronor. Efter depressionsåren fick han en bra lön och kunde skicka pengar hem till sina föräldrar.
Denna och ett sextiotal andra intervjuer finns på sajten digitaltmuseum.se. Setterdahls samlingar finns annars på Utvandrarnas hus i Växjö.
Publicerad i Släkthistoria 8/2023
