Traditioner viktiga för svenskättlingar i USA

Vårdandet av arvet hemifrån var redan från början viktigt för de svenska immigranterna i Amerika. Som alla invandrare sökte de sig till tryggheten i det de hade gemensamt. Språket var förstås centralt, men en minst lika viktig faktor för samhörigheten var religionen.

Metodist- och baptistkyrkorna byggde liksom Missionsförbundet upp organisationer och utvecklade nätverk över hela svensk-Amerika. Många tidiga emigranter hade ju lämnat Sverige som en motståndshandling mot den statliga religionspolitiken.

Augustanakyrkan

Ändå var det den lutheranska Augustanakyrkan, grundad 1860, som blev framgångsrikast när det gällde att fånga upp de nyanlända. Den såg sig som en avknoppning från den svenska statskyrkan och bedrev en omfattande social verksamhet med härbärgen och sjukvårdsinrättningar. Prästerna axlade en ledarroll i nybyggena och såg till att placera både kyrkan och sig själva mitt i byn.

Nu var det ju inte alla emigranter som kände sig hemma i det organiserade religiösa livet. Inte minst i städerna fanns en skepticism mot präster och predikanters renlevnadsiver och förbud mot världsliga nöjen. Med svenskheten som grund samlade de sig istället i olika föreningar fokuserade på alltifrån Linggymnastik och körsång till nykterhet och politik.

Att vara kvinna ansågs som ett intresse i sig varför kvinnor var hänvisade till egna klubbar. I de många hembygdsföreningar som dök upp en bit in på 1900-talet fanns dock en mer avslappnad attityd till könets betydelse.

Svenskspråkiga tidningar i USA

En viktig institution i emigranternas vardag var under åtskilliga decennier den svenskspråkiga pressen. År 1910 var den representerad i 29 delstater och det fanns hundratals titlar på marknaden.

Ett par av de viktigaste var Hemlandet, med kyrklig bakgrund, och Svenska Amerikanaren, initierad av föreningen Svea. På ledarplats låg de ständigt i luven på varandra, inte minst i religiösa spörsmål. Artiklarna serverade läsarna nyheter hemifrån och vägledning
i vardagen som immigranter. Här var även annonserna viktiga.

Swan Turnblad blev framgångsrik

Den rika floran gjorde att många tidningar konkurrerades ut. En som lyckades med sitt projekt var Swan Turnblad, eller Sven Johan Olofsson, som han hette som barn hemma i Tubbemåla. Turnblad konstruerade en sättmaskin, blev rik och köpte tillsammans med sin fru Christina en tidning för pengarna.

Svenska amerikanska posten i Minneapolis blev snabbt framgångsrik. 1904 började paret Turnblad bygga en fashionabel villa på Park Avenue, med trettio rum och elva kakelugnar importerade från Sverige.

1929 donerade de huset till vad som i dag är känt som stiftelsen American Swedish Institute. Där finns bibliotek, arkiv och en bildningsverksamhet som bland annat innefattar kurser i svenska och i nordisk matlagning.

Svithiod och Vikingorden

Under 1880-talet började många föreningar, på amerikanskt manér, slå sig ihop till ordenssällskap. Dessa blev på sikt livskraftigare än föreningarna, inte minst för att de lättare accepterade det engelska språket. Svenskan blev med tiden en allt mer brännande fråga i emigrantkulturen.

Flera av ordenssällskapen hämtade inspiration i en lite obestämd fornnordisk kultur, som det stilbildande sällskapet Svithiod, grundat av åtta män i Chicago år 1880. Strax uppstod även Vikingorden, också den i svenskstaden Chicago. År 1891 arrangerade man en parad där medlemmarna marscherade utklädda till stridsberedda vikingar.

Vasaorden utser Årets svenskamerikan

I New Haven, Connecticut, grundades Vasaorden 1896. 1930 hade den expanderat till över 430 loger med totalt 72 000 medlemmar. Orden existerar, liksom Svithiod, än i dag och utser bland annat ”Årets svenskamerikan”.

Många av sällskapen blev hårt kritiserade av väckelserörelsen. Svithiods utbud av ”dans och dryckenskap” beskrevs som ”fasaväckande” av företrädare för Missionsförbundet, skriver historikern Ulf Beijbom i sin bok Amerika Amerika!.

De religiösa organisationerna såg sällskapen som rivaler och några av dem bestämde att ett medlemskap i en orden betydde att man måste lämna kyrkan.

Första världskriget fick stor betydelse för en svenskamerikanism som nu utvecklats och omvandlats i nära ett sekel. I nationalistiska tider blev det viktigare att markera lojalitet till USA och det engelska språket. Många undvek att prata svenska i offentliga sammanhang, tidningar och föreningar försvann.

Svenskan tappade mark

Språkfrågan blev en generationsfråga – de unga gick över till engelska och skämdes för sina föräldrars accent. I dag har museerna fått ta över rollen som förvaltare av det svensk-amerikanska kulturarvet.

När språket inte längre är en sammanhållande faktor och gamla traditioner glömts bort blir symboler viktigare, säger Lizette Gradén, etnolog och forskare vid institutionen för kulturvetenskaper i Lund. Många yngre vänder sig till museer för att få tips om hur man firar ”äkta svensk” jul- eller midsommar.

Nordic museum i Seattle

Ett av flera stora museer inriktade på skandinavisk kultur är nyöppnade Nordic museum i Seattle, ett 5 300 kvadratmeter stort hypermodernt kulturcentrum mitt i den gamla svenskstadsdelen Ballard. Här finns kafé med smörgåsbord, pepparkakor och cocktails med ”brennivin”, en inomhusbjörkskog och gigantiska fotografier på norska fjordar. Man kan gå en kurs i träsnideri, delta i stickkafé eller lyssna på musik av nordiska tonsättare. I juli hålls ett vikingalopp och i november är det ”yulefest”.

Detta är ett hopkok av traditioner som få av 1800-talets eller det tidiga 1900-talets svenska emigranter förmodligen skulle känna igen sig i. Men kanske är det inte heller meningen?

– Museernas uppgift är att arbeta mot flera generationer av nordbor. Immigrationen har ju inte avstannat. Det är ju skillnad på att vara ättling i tredje eller fjärde generationen till en fiskare eller att vara nyinflyttad IT-tekniker med jobb på Microsoft. De stora institutionernas roll har blivit att stärka de nordiska ländernas varumärken mot en amerikansk publik. När museibutikerna ska köpa in varor är det först och främst modern skandinavisk design man är intresserade av, säger Lizette Gradén.

Svensk hyllningsfest i Kansas

Att nyfikenheten och intresset för det skandinaviska kulturarvet är stort visar de många festivaler och högtidsfiranden som fortfarande anordnas i svenskbygderna. En av dem är ”Svensk hyllningsfest” i Lindsborg, Kansas, som går av stapeln i oktober vartannat år.

Festivalen är en tribut till de svenska pionjärer som bosatte sig i Smokey Valley på 1860-talet. Deltagarna klär sig i folkdräkt, dansar folkdans, lyssnar till ”etnisk” musik och äter svenskinspirerad mat. Varje festival väljer en kung och drottning – ett par som har bidragit till att förvalta det svenska arvet i Lindsborg. De ska vara 65 år fyllda och av svensk härkomst.

Publicerad i Släkthistoria 8/2018