Utvandringen till USA i 3 steg

Under den stora utvandringsperioden från 1850 till 1930 gick huvudströmmen till USA. Om man söker efter emigranterna kan de ha lämnat spår efter sig före avresan, under resan och under sitt liv i det främmande landet.

1. Före avresan

✔ Ledtrådar – brev och foton Fråga släktingar efter brev, foton och vykort. Hör av dig till kusiner och sysslingar och deras barn. Här kan finnas spår till adresser i utlandet. Emigranten kan också ha bytt namn, och då kan man få en ledtråd till det nya namnet.

✔ Bouppteckningar En bra källa är släktingars bo­uppteckningar. I första hand gäller det föräldrarna, om de dog efter utvandringen, och barnlösa syskon. Barnlösa mostrar, svärföräldrar och svärmors barnlösa faster kan ha emigranten i sin bouppteckning.

✔ Kyrkoarkiven I officiella arkiv ger de svenska kyrkoarkiven de första ledtrådarna. I husförhörslängderna och utflyttningslängderna finns ofta uppgift om utflyttningen, inte sällan står det angivet vart flytten gick, till exempel till norra Amerika.

Om resenären återvände till hemförsamlingen borde det finnas angivet i inflyttnings­längden. Glöm inte de så kallade obefintlighetsböckerna där försvunna personer antecknades. Många år senare kan de ha hört av sig och en adress i fjärran land kan ha förts in. SCB har register över invandrade personer efter 1875, och några län är namnregistrerade.

Om man inte vet varifrån personen i fråga utvandrade kan man ta hjälp av en sökbar databas med 1,4 miljoner poster med utvandrade personer, där källan är de svenska kyrkoarkiven. Den är tillgänglig på Emiwebs hemsida, www.emiweb.eu, en avgiftsbelagd tjänst. I vissa fall länkar den till dokumentet. Emiweb är ett projekt med många deltagande institutioner som drivs från Svenska migrationscentret i Karlstad. Där finns även SCB:s register över emigranter och immigranter, som också har sin bakgrund i den svenska folkbokföringen. På Emiweb finns även många andra relevanta databaser.

✔ **Sökbara databaser

Family search drivs av Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga (mormonerna), och är gratis för användaren.

Ancestry är ett amerikanskt företag med rikligt utbud av svenska och amerikanska databaser och bra sökmöjligheter. Det krävs abonnemang för att tillgång till det mesta av materialet. På bibliotek finns ofta datorer med inloggning till Ancestry och andra betalsajter.

2. Under resan

✔ Passagerarlistor I de svenska hamnstäderna upprättades passagerarlistor över dem som reste med fartygen därifrån. De mest utförliga finns i stadens poliskammares arkiv, och började föras 1869. På cd-skivan Emigranten Populär 2006 finns en databas med 1,4 miljoner resande från Göteborg, Stockholm, Malmö, Norrköping, Köpenhamn och Hamburg från 1783 till 1951. Den finns också tillgänglig på Ancestry.

FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

För oss nu levande är det lätt att tänka att ett passregister vore en bra källa för att hitta emigranter. Tyvärr så fanns det mellan 1860 och 1916, vilket omfattar en stor del av emigrationsvågen, inget krav på pass. Däremot är passhandlingar en ingång om man söker efter tidiga utlandsresenärer. Dessa kan finnas på cd-skivan Emigranten Populär, och även i länsstyrelsearkiven på landsarkiven.

✔ Ankomsthamnen Mellan 1892 och 1924 var immigrationskontoret på Ellis Island utanför New York ankomsthamnen för de flesta svenska Amerika­farare. På sajten www.libertyellisfoundation.org kan man söka efter passagerare på fartygen som angjorde Ellis Island. Tänk på att prova många olika stavningar av namnet, om sökningen inte lyckas.

✔ Hjälpsajter För att få hjälp att söka i alla möjliga amerikanska databaser finns en hjälpsajt konstruerad av Stephen Morse. Den har smartare sökformulär som kan ge bättre resultat än databassajternas egna.

Via Steve Morses sidor kan man söka uppgifter om invandrare till Boston, Baltimore och flera andra hamnar. Men i flera fall krävs då inloggning på Ancestry, där man också kan söka i passagerarlistor.

En annan värdefull hjälp för att hitta intressanta sajter i USA, och även i resten av världen, är Cyndi’s list. Det är en fantastisk sajt med för närvarande 322 000 länkar till för släktforskare relevanta hemsidor, varav ungefär hälften är från USA. Här kan man till exempel söka på delstat och sedan på countynivå och få intressanta länkar på lokal nivå. Sajten startades 1996 av släktforskaren Cyndi Howells från Tacoma i delstaten Washington.

3. Livet i Amerika

✔ Församlingar När svenskarna kom till USA etab­lerade de sina egna församlingar, och många blev medlemmar. Från 1960-talet och framåt mikrofilmades dessa kyrkböcker av Lennart Setterdahl i ett projekt knutet till Svenska emigrantinstitutet i Växjö. Hela samlingen av mikrofilmrullar finns på Svenska emigrantinstitutet och också hos Swenson Center i Rock Island, Illinois. En del finns på Svenska migrationscentret i Karlstad.

✔ Tidningar Svenskarna ville också läsa tidningar på sitt eget språk. Det fanns en rik flora av svenskamerikanska tidningar med namn som Hemlandet, Nordstjernan och Svenska Amerikanaren. Totalt gavs fler än trehundra titlar ut under längre eller kortare tid.

En uppsättning mikrofilmade tidningar finns på Kungliga biblioteket i Stockholm, och kan läsas där på plats på rullfilm. Ett urval har digitaliserats och ett arbete med att bygga ett tvåspråkigt gränssnitt pågår.

På Emiweb finns en sökbar databas över personer i dödsnotiser i de svenskamerikanska tidningarna. I vissa fall finns också bild på notisen.

✔ Folkräkningar De nya immigranterna blev snabbt en del av det amerikanska samhället. I USA har det med jämna mellanrum genomförts folkräkningar, US Census. Det började 1790 och med 72 års sekretess är 1940 års folkräkning den senaste som är tillgänglig.

Det svenska inslaget var begränsat från början men redan 1870 är över hundratusen registrerade. 1910 och 1920 antecknades över sexhundratusen som svenskfödda. Räkningen år 1890 har gått förlorad. De olika delstaterna har också genomfört folkräkningar, dock inte samma år som den för hela USA, i allmänhet på år som slutar på 5. Dessa finns att söka i på Ancestry och Familysearch.

✔ Mönstringskort, röstlängder och Social Security Andra arkiv att leta i är mönstringskorten från första och andra världskriget och amerikanska röstlängder, nåbara från till exempel Ancestry och Familysearch.

Om den man söker kan ha avlidit efter 1936 kan man ha god nytta av Social Security Death Index (SSDI). Detta år infördes Social Security Numbers (SSN), en motsvarighet till våra personnummer. Databasen kallas Social Security Death Index och innehåller de första åren ganska få avlidna, men från omkring 1962 är den mer heltäckande. Där kan finnas helt aktuell information, två till tre månader efter dödsfallet finns personen i databasen. Genom många av släktforskningssajterna kan man söka i denna databas.

Den grundläggande informationen om födelsedatum, dödsdatum och adress vid dödsfallet är gratis. Önskar man mer information, till exempel om föräldrarnas namn kan man beställa detta mot en avgift.

✔ Gravar Det återstår fortfarande en sökmöjlighet. Sajter med information om gravar fylls ständigt med ny information från kyrkogårdar världen över. Två som är värda att besöka är www.findagrave.com och www.billiongraves.com

✔ Facebook och telefonkatalogen Den som har lyckats i sin släktforskning på internet och har hittat personer som kan vara i livet står inför nästa steg – att hitta var de bor. Ju ovanligare namn desto lättare uppgift. Facebook kan fungera bra. Telefonkatalogen, Whitepages, är ett annat sätt att hitta USA-släktingar. Det ger namn, adress och telefonnummer utan kostnad, men träffarna kan bli många. För att få mer information kan man klicka vidare till en betalsajt, det finns många att välja på.

Möjligheterna att söka sig fram är nästan oändliga. Med envishet, skicklighet och kanske lite tur kan den försvunna släktgrenen nu vara upphittad och kontaktad.

Publicerad i Släkthistoria 6/2014