Hur hittar jag emigrantens barn?
Min släkting utvandrade till USA 1911. Jag hittar honom inte i passagerarlistorna eller i andra källor. Hur gör jag för att komma vidare?
FRÅGA Min släkting utvandrade till USA 1911. Jag hittar honom inte i passagerarlistorna eller i andra källor. Det enda vi vet är att han dog 1949 i Seattle. Hur gör vi för att komma vidare?
SVAR Folkräkningar för USA – som kanske är de källor som du nämner att du har letat i? – finns från vart tionde år, sökbara på flera olika hemsidor, bland andra www.censusrecords.com. Där ett hushåll hittas i en folkräkning får man fram vilka eventuella barn som fanns i familjen det året, med deras tilltalsnamn och ålder (i levnadsår).
Andra register, till exempel till dödsrunor från lokaltidningar och till gravstensinventeringar, finns också på nätet. Man hittar dem genom trägen googling på sökord som obituary-/ies (dödsruna/-or), cementary/-ies (kyrkogård/-ar) och liknande, i kombination med ortnamn, och via lokala släktforskningssidor med länktips. För ortspecificerad sökning är det värdefullt att ta reda på vilket county som orten ligger inom. För Seattle är det King county.
Jag kommer in på frågan om barn, för jag gissar att det är det du menar med ”att komma vidare”. Eftersom du vet var och när han avled, så kan du kontrollera om bouppteckning finns efter honom. I en sådan nämns dödsbodelägare. I delstaten Washington är det inte obligatoriskt att registrera en bouppteckning efter ett dödsfall. Det görs oftast bara när den avlidne innehar personliga tillgångar överstigande 100 000 dollar eller fast egendom. Kontakta King county superior court clerk’s office: www.probate-practice.com/Obtaining-Information/Find-Probate-File.htm.
Ofta är just amerikabrev sparade – och de flesta emigranter skrev nog åtminstone något vykort till föräldrar, syskon eller kusiner i Sverige. En god idé är därför självklart att prata med alla nu levande äldre släktingar till emigranten för att se om något foto, vykort eller brev från honom kan finnas bevarat. Det kan ge information om en vistelseort vid ett visst tillfälle, vilket kan hjälpa till att fylla ut luckorna i emigrantens livshistoria. Kanske nämns också eventuella barn.
Det kan också vara en idé att göra ett dna-test i släktforskningssyfte. Med litet tur kan nämligen en av hans eventuella efterkommande också ha gjort det. Om ni är närmare släkt än cirka femmänningar så får ni i så fall på det viset kontakt med varandra.
