Selma Lagerlöf kom från en släkt av präster och berättare
Selma Lagerlöfs familjebakgrund hade stor betydelse för hennes författarskap. Vi bad släktforskaren Ulf Berggren att ta en titt på hennes antavla.
Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf, född 1858, Mårbacka.
Selma Lagerlöfs fädernesläkt var till stor del en prästsläkt. I hennes gren var de prostar och kyrkoherdar i Arvika i generationer.
Först med hennes farfar, regementsskrivaren Daniel Lagerlöf, kom Mårbacka in i släkten genom hans giftermål med komministerdottern Elisabet Maria Wennervik, som var född där. Gården hade funnits i hennes släkt i flera generationer bakåt, vilket avspeglar sig i mormoderns efternamn Morell, som togs av hennes far efter födelsegården när denne bondson studerade till präst.
Kristna teman i författarskapet
Mårbacka var en av de centrala förutsättningarna för Selmas författarskap. Inte minns fanns i denna trakt en stark berättartradition, som farmodern var en del av. Det beskrev den berömda sondottern själv efter farmoderns bortgång som att Elisabet Maria ändå skulle sitta vid Selmas sida när det egna minnet kom till korta.
Den religiösa inriktningen i släkten hade säkert också betydelse för Selmas ofta kristna teman i författarskapet, även om fadern och de närmaste förfäderna hade en annan bana än kyrkans. Det fanns dock andra närstående personer med kyrklig anknytning.
Till exempel gick hon och läste inför konfirmationen för sin ingifte farbror, prästen Tullius Hammargren i Karlskoga, gift med faster Ottiliana. Vistelsen där har också satt spår i romanserien ”Löwensköldska ringen” – där kallas Karlskoga för Korskyrka.
Faster Ottiliana, som själv inspirerade Selma i hennes författarskap, kallades ”den muntliga epikens mästarinna i Värmland”. Det var också en försupen präst som fastern hade varit förälskad i som var förebilden för huvudpersonen i succéromanen Gösta Berlings saga.
Selma Lagerlöf är släkt med följande författare
Brukspatroner bland anorna
Bland Selma Lagerlöfs kyrkliga förfäder kan nämnas biskop Johannes Rudbeckius, mannen som tog initiativet till den svenska kyrkbokföringen – som bekant en förutsättning för svensk släktforskning.
Ett annat yrke bland anorna är brukspatron och Selmas mormors morfar var en brukspatron Schagerström, alltså åtminstone till namnet en inspiration för brukspatronen i romanerna Charlotte Löwensköld och Anna Svärd, bok två och tre i ”Löwensköldska ringen”.
Schagerström är ju en bit bak i antavlan, men det fanns också brukspatroner på närmare håll. Selmas morfar Carl Johan Wallroth var nämligen bland annat brukspatron, om än framförallt en av flera generationer handlande i Filipstad.
I äldre led var Wallrotharna trädgårdsmästare, troligen av tyskt ursprung.
Selma Lagerlöf är släkt med flera andra Värmlandsförfattare. Hennes farfars farmors mor hette Anna Katarina Geijer och Anna Katarinas far är identisk med den berömde författaren Erik Gustaf Geijers farfars farfar, Kristoffer Geijer (1639–1713) som var inspektor över Bergslagsskogarna, samt bergmästare och direktör över järnverken, tillika brukspatron. Selma härstammar till och med dubbelt från Kristoffer Geijer, eftersom han även var hennes farfars mormors morfars far, via sin son och namne, som också var brukspatron.
Lagerlöf-släkten inkluderar kända Värmlandsförfattare
Andra värmlandsförfattare som Selma Lagerlöf är släkt med är Esaias Tegnér och Gustaf Fröding. I detta fall går antavlorna ihop via Karlstadssläkten Forsell. Selmas farfars mor Brita Sejdelia var syster till Esaias Tegnérs mor, Sara Maria Sejdelius.
De var döttrar till prosten Elof Sejdelius i Kila och hans hustru Anna Elisabet Forsell. Den senare var dessutom syster till Gustaf Frödings farmors morfar, rådmannen i Karlstad Gustaf Forsell.
Deras far och broderns namne Gustaf Forsell den äldre (1695–1755) var också rådman i Karlstad och den som antog namnet Forsell, sannolikt efter Forsnäs bruk i Alster, där fadern Per Larsson (död 1735) var mästersmed. Även en syster tog detta namn.
Till detta kan läggas en modernare författare, Bengt Bratt, vars mormors farfars morfar Bengt Gustaf Forsell också var son till Gustaf Forsell den äldre. Passande nog var det Bratt som skrev manuset till filmatiseringarna av Selmas ovan nämnda romaner Charlotte Löwensköld och Anna Svärd, möjligen ovetande om släktskapet.
Inte nog med det – Gustafs mor, Per Larssons hustru Anna Elofsdotter (Ågren), var syster till prästen Johan Ågren, som var mormors far till författarinnan Anna Maria Lenngren (född Malmstedt).
Det finns ytterligare ett par gemensamma släktskap mellan Selma och övriga nämnda Värmlandsförfattare, inklusive två till: Nils Ferlin och Agnes von Krusenstjerna.
De gemensamma anorna för allihop är långt tillbaka i tiden. Det handlar om rådmannen Börje Olofsson i Brätte, känd i början av 1600-talet och bland annat morfars far till hustrun till den förste Lagerlöf bland Selmas anor, prosten Daniel Lagerlöf.
Hon härstammar dessutom från Börje Olofsson på ett sätt till, via ovan nämnda Kristoffer Geijer den yngres hustru Anna Elisabet Bergia, vars morfar Gustaf Börjesson var son till Börje.
Dessutom är samtliga författarna också ättlingar till kyrkoherden i Älvdalen Benedictus Erici (1559–1634): I Selmas fall var han Gustaf Börjessons svärfar. Han är också Nils Ferlins ana i elfte generationen och Agnes von Krusenstjernas i generation tio.
De gemensamma anorna ligger kanske för långt tillbaka för att man ska misstänka att det finns någon gemensam författargen. Men vem vet?
Publicerad i Släkthistoria 9/2023
