Familjebanden var inte starkare förr
Familjebanden är tätare nu än vid 1900-talets början. Det visar forskaren Gerdt Sundström vid högskolan i Jönköping.
Gerdt Sundströms rapport visar att familjebanden faktiskt är starkare nu än vid 1900-talets början.
Gerdt Sundström är professor emeritus vid högskolan i Jönköping, men ägnar sig fortfarande åt sociologisk forskning. Den senaste rapporten – Mer familj, mer omsorg – tog han själv initiativ till.
– När jag hörde att Kristdemokraterna startat tankesmedjan Familjen Först tog jag kontakt med dem och påpekade att de borde veta hur det verkligen står till med familjerna i dagens Sverige om de ska bilda opinion i frågan. Så de sponsrade min studie med 36 000 kronor, vilket räckte till att finansiera de körningar hos Statistiska centralbyrån som jag behövde göra för att skriva min rapport, förklarar han.
Med hjälp av dessa körningar kunde Gerdt Sundström avliva flera myter om familjerelationer förr och nu. Resultaten säger inte så mycket om kvaliteten i relationerna, men väl om omfattningen.
Svårt hålla kontakt efter flytt
– Det är många fler som har kontakt med barn och barnbarn i dag. Vid 1900-talets början dog fortfarande mångas föräldrar så tidigt att de inte hann få några barnbarn. Dessutom var det mycket svårare att hålla kontakt när någon flyttade, vilket många gjorde även då, konstaterar Gerdt Sundström.
Idag lever de äldre längre och allt fler håller ihop högt upp i åren. I en tidigare studie som Gerdt Sundström arbetat med konstateras att närmare hälften av alla omsorgstimmar utförs av vårdtagarens make eller maka. Att människor blir mycket äldre bidrar också till att det är vanligare att gamla människor hjälper till med barnomsorg.
– Det var i början av 1900-talet, när många mödrar sökte sig ut på arbetsmarknaden som det började bli vanligt att lämna sitt barn hos mormor eller någon annan äldre släkting. Senare, under hemmafruepoken, behövdes inte de äldres insatser eftersom mamman själv var hemma. Idag är många mor- och farföräldrar så aktiva att det främst är på helger de hjälper till som barnvakter, menar Gerdt Sundström.
Trenden pekar uppåt för den andel av befolkningen i åldern 65+ som har relationer i den egna kommunen. Observera att kommunerna var mindre på 1950-talet.
Få barn i 1800-talsfamiljen
En annan myt om äldre tiders familjer var att de hade så många barn. Det fanns familjer som hade tio barn eller fler, men de var undantag, inte regel. 1954 gjordes en undersökning av hur många barn som kvinnor, födda på 1880-talet, hade fått under sina liv. Resultatet visade att 22 procent inte hade fått några barn alls och bland de andra hade de flesta fått ett, två eller tre barn.
FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!
– Kvinnorna i den här undersökningen var gifta, men ändå saknade så många barn. Ofrivillig barnlöshet var vanligt även då. Dessutom sköt också kvinnorna under de tidiga 1900-talet upp barnafödandet. Klimakteriet kom dessutom tidigare för många på grund av att de åt för dåligt, påpekar Gerdt Sundström.
Fler långvariga äktenskap
En tredje myt är att så många äldre svenskar lever isolerade och ensamma. Rapporten visar att de långvariga äktenskapen blir allt fler – 1975 firade 8 000 par guldbröllop, 2016 hade 22 000 varit gifta i 50 år.
Kontakten mellan olika generationer har blivit tätare på senare år (se diagram ovan). En stor andel av befolkningen har familjemedlemmar i närheten, vilket inte minst haft betydelse när den offentliga servicen försvagats genom besparingar.
– Samhällets insatser kommer och går, men familjen består. På gott och ont är relationen till partner och barn den viktigaste för nästan alla, säger Gerdt Sundström.
Publicerad i Släkthistoria 7/2019
