Per Andersson är själv inte släkt med Gustav Vasa, utan tillhör den välutredda Långarydssläkten. Men hans morfars mormor var gift med en Vasaättling i sitt första äktenskap.

Alla Vasaättlingar kartlagda

Få släktforskare har gjort lika hisnande resor i de svenska folkdjupen som Per Andersson. I hans släktutredningar, bland annat den om Långarydssläkten, finns hundratusentals människor. På senare tid har han avslutat sitt mångåriga arbete med att kartlägga 250 000 släktingar till Gustav Vasa.

8 juni 2019 av Torbjörn Wester

Försök att föreställa dig hur många släktingar du har om du utgår från dina anor sex generationer bakåt och sedan forskar framåt på varje släktgren. För de allra flesta är det nog ganska svårt att visualisera. 

Per Andersson hade ingen aning om vad han hade gett sig in på när han som 14-åring i 1970-talets Mjölby bestämde sig för att, förutom att ta reda på sina egna anor, även kartlägga sin släkt just på detta vis. Några decennier senare var han uppe i 80 000 namn i de 32 släktgrenarna som växt ut från hans farfars farfars farfar och 31 andra individer i samma generation.

– Hade jag vetat att det skulle bli 80 000 personer hade jag nog säkert aldrig börjat, skrattar Per Andersson. Men jag ville helt enkelt veta dels vilka förfäder jag hade, dels vilka sentida personer jag var släkt med på det här avståndet, sex generationer.

Långarydssläkten med 254.000 namn

Resultatet presenterade han i boken Östgötsk och småländsk släktbok, som kom ut 2008, alltså 33 år efter att han inledde sina efterforskningar. Men detta är långt ifrån den enda släktkartläggning som Per Andersson, som får ses som en av Sveriges mest välmeriterade släktforskare, har genomfört. Totalt har det blivit ett trettiotal släkthistoriska böcker genom åren.

I Släktforskningssverige är han kanske mest känd för sitt arbete med Långarydssläkten. I tonåren började han också att kartlägga avkomlingarna till fem 1600-talsförfäder på olika ansidor, var och en knuten till en flerhundraårig släktgård. 

En av de utredningarna var den om Långarydssläkten, som i dag omfattar 254 000 personer, inklusive ingifta och motsvarande. I slutet av 1980-talet noterade Guinness rekordbok den som världens största kartlagda släkt.

Gustav Vasa fick elva barn, och fram till i dag har det blivit många ättlingar.

© Livrustkammaren

Långaryd blev EU-projekt

– De första 15 åren arbetade jag helt ensam, men sedan hörde Johan Lindhardt, en tio år yngre släkting som då var i tonåren, av sig. Det är han och jag som gjort det mesta av arbetet med Långarydssläkten tillsammans under dryga 25 år.

Men helt ensamma har de såklart inte varit i sitt arbete. För en släktforskare är aldrig ensam. 190 000 av Långarydssläktens medlemmar är i livet och utgör två procent av Sveriges befolkning.

FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

– Det har ju blivit en angelägenhet för hela bygden i Västbo härad på gränsen mellan Småland och Halland i och med att en majoritet där tillhör Långarydssläkten. De har bland annat drivit ett EU-projekt, Långaryd – världens släktbygd.

Stora släktträffar har också hållits i Långaryd, 2007 kom hela 7 000 personer.

Gustav Vasas ättlingar

Men på senare tid har han koncentrerat sig helt på att slutföra ett annat av de projekt han startade som 14-åring, nämligen att kartlägga vilka som är släkt med kung Gustav I, eller Gustav Vasa som han numera kallas. Han har räknat ut att han genom åren har lagt ner runt 33 000 arbetstimmar på just detta projekt, men under 2018 bestämde han sig för att få det klart och ge ut en släktbok.

Den kommer ut i augusti och är på drygt 3 000 sidor. Under hela sommaren arbetade Per Andersson intensivt med att få den klar. Bland annat skickade han ut brev till drygt 24 000 familjer som enligt hans efterforskningar är nu levande släktingar till Gustav Vasa. 

Nutida Rydboholms slott med Vasatornet, där enligt traditionen Gustav Vasa föddes. Infälld i bilden är Vasaättens vapensköld.

Det var den äldste medlemmen i varje släktfamilj som fick brev med släktuppgifter och en önskan från Per Andersson om att man hör av sig och antingen meddelar att allt är korrekt eller att man bifogar rättelser och tillägg. Många var väldigt entusiastiska.

– Under sommaren fick jag många tusentals svar och jag har fått många hundra telefonsamtal från intresserade.

Släktträd med 250.000 namn

Gustav Vasa tog makten i Sverige på 1520-talet och ett par decennier senare gjorde han landet till ett arvrike. Elva barn fick han, varav nio nådde vuxen ålder. Från dessa nio har genom århundradena ett enormt släktträd växt fram. 

I Per Anderssons forskning, som främst inriktar sig på ättlingar i Sverige, finns 250 000 namn över tjugo generationer, varav två tredjedelar är ättlingar och resten är ingifta eller sammanboende. I dag finns cirka 75 procent av dessa i livet. Ett släktträd tenderar nämligen att växa lavinartat över generationerna, något som också hans andra släktkartläggningar har visat.

Makten gick i arv

– Jag tycker att det är en relevant och intressant fråga i svensk historia vad som hänt med Gustav Vasas ättlingar. Det handlar om en person som tog makten i Sverige och gjorde att kungamakten gick i arv. Vad blev det då av alla de andra ättlingar som inte blev kungar?

Med ett fågelperspektiv på detta enorma material går det att göra intressanta iakttagelser.

– Jämför man med en vanlig släkt, till exempel Långarydssläkten, är det en ofantlig social skillnad. Det finns massor av statsministrar, statsråd, landshövdingar, generaler, höga domare och så vidare. Men det finns också väldigt många helt ”vanliga” människor.

Fram till demokratiseringen av Sverige var det än tydligare att makt och social status koncentrerades bland Vasaättlingarna. Förr tillhörde många politiker släkten men i dag är exempelvis bara en regeringsmedlem, gymnasieminister Anna Ekström (S), Vasaättling.

Författaren Louise Boije af Gennäs och musikern Povel Ramel är två av alla svenskar som har släktband till Gustav Vasa. Några andra är Olof Palme, Dag Hammarskiöld, Magdalena Ribbing, Ellen Key och Magnus Uggla.

© Povel Ramel: KW Gullers/Nordiska museet

Kungen släkt med Vasa på 91 sätt

Men släkten sticker fortfarande ut i socialt hänseende. Och ju högre upp i de sociala hierarkierna man kommer, desto fler kopplingar till Gustav Vasa finns. Den nuvarande kungen är till exempel Vasaättling på 91 olika sätt.

Per Andersson själv är dock inte Vasaättling. När han började intressera sig för Vasaättlingar var det för att flera på hans morfars sida var släkt med Gustav Vasa på olika vis. Men det närmaste han själv kommer är att hans morfars mormor var gift med en Vasaättling i sitt första äktenskap.

– Så man kan egentligen se mig som en oberoende utredare.

Har eget redovisningssystem

Redan i tonåren utvecklade Per Andersson ett eget redovisningssystem för släktforskning och en speciell typ av stamtavla, hjälpmedel som han alltjämt använder. Redovisningssystemet bygger på att varje ättling får en unik individbeteckning bestående av en bokstavskombination. Utgångspunkten är stamfadern och för varje generation läggs en bokstav till, en versal för män och en gemen för kvinnor. Bokstavens plats i alfabetet är densamma som personens plats i syskonskaran.

– Det blev ju snabbt jättemycket personer. Jag hade ett behov av att bringa ordning på det så att jag kunde få en översikt. På den här tiden, på 1970-talet, hade man ju inga datorer och jag skrev ner allt på skrivmaskin. Så då kom jag på det här systemet.

Idag ser släktforskningen helt annorlunda ut än på 1970-talet. De flesta använder något släktforskningsprogram för att hålla reda på sitt material. Men inte Per Andersson. Han skriver in all data i enkla textdokument i en ordbehandlare.

– Jag ligger verkligen i frontlinjen när det gäller datoranvändning och har gjort ända sedan 1980-talet, så jag är inte teknikfientlig på något sätt. Men jag har inte funnit någon anledning till att börja använda ett släktforskningsprogram faktiskt.

Publicerad i Släkthistoria 12/2018

Läs också

Kanske är du intresserad av...