Cirkusdirektör i farfars fars fotspår
Trolle Rhodin var bara 21 år när han tog över rodret på Brazil Jack, en av världens äldsta cirkusar. Den grundades för mer än 120 år sedan av hans farfars far, och Trolle för nu arvet vidare – utan djur.
Trolle III – den tredje generationen med samma namn – har cirkusen i blodet.
Han växte mer eller mindre upp i manegen, han talar 9 språk, spelar 15 instrument, kan jonglera, göra volter och sluka eld.
Men han har aldrig velat arbeta som artist. Hans dröm har alltid varit att driva hela cirkusen – arvet från Brazil Jack. Och han är fortfarande världens yngsta cirkusdirektör.
Fyra generationer
Trolle är den fjärde generationen Rhodin i cirkusvärlden. Men artistblodet kom in i hans släkt tidigare – från Trolles farfars farfars mor, dansösen Pandora Laurent.
Hon härstammade från Jean Baptiste Laurent, ledare för en fransk teatertrupp som togs hit av drottning Lovisa Ulrika, mor till Gustav III.
Trolles mamma Carmen tillhör dessutom den verkliga cirkusaristokratin i Europa. Hon bär på anor från den stora cirkusfamiljen Konyot, känd redan på 1500-talet.
Vi träffas hemma hos Trolles fars kusin Toni, som är skådespelare, författare och sångare och tidigare cirkusens vita clown.
Toni, som bor i en kringbyggd gård utanför Malmö, är också den som kan mest om cirkusens och familjens historia.
Närmaste grannar är hans 92-åriga mor Dorrit och dottern Sofie med sambon Isak.
– Så är det i vår familj, säger Toni, som är son till den berömde dansören Teddy Rhodin och sonson till Brazil Jack. Vi flyttar inte heller hemifrån när vi blir vuxna som de flesta andra svenskar gör.
Artister från hela världen
Även Trolle bor kvar i sitt pojkrum hos föräldrarna i Malmö när cirkussäsongen är över. Men han träffar dem ändå inte särskilt ofta.
När cirkusen är nerpackad på hösten börjar han resa runt i världen för att leta efter artister. Till årets föreställning har han bland annat värvat artister från Etiopien och Sydamerika.
När jag träffar honom har han på en vecka varit i Ungern, Österrike och Italien samt i Rumänien två gånger. Och ska vidare till Frankrike nästa dag.
Det är mycket som skiljer Trolles cirkus från hans farfars fars. De vilda djuren förbjöds redan 1960, och för två år sedan togs alla djur bort från föreställningarna.
Som på farfars tid
Istället visas det bästa som går att få av trapetskonstnärer, illusionister, jonglörer och lindansare. Han satsar också på spännande ljus och ljud, som gör föreställningarna moderna, eleganta och magiska.
– Vi var tvungna att slå in på en ny väg för att överleva, säger han. Publiken vill inte längre se djur i fångenskap, och vi måste ge besökarna vad de vill ha. Det var en chansning som kunde gått åt skogen. Men vi lyckades. Förra året – det första utan djur – var vår bästa säsong hittills, och många ungdomar fanns i publiken.
– I år har jag köpt ett nytt tält med plats för 1 500 personer. Det är tillverkat i Italien och Rumänien och är större och modernare än det förra. Men den gamla cirkusstämningen känns fortfarande redan när man kommer in i tältet. Precis som på farfars tid.
Som barn och tonåring levde Trolle och hans ett år yngre bror Max två liv – ett i Malmö, under skolterminerna med sin pappa Trolle junior, som skötte cirkusens administration hemifrån, ett på helgerna och sommarlovet, då de levde cirkusliv.
Uppväxt i cirkusens värld
– Vi gick i skolan som alla andra barn. Men i tankarna var vi hela tiden i cirkusens värld. Vi längtade alltid dit. På helgerna tog vi tåget dit där cirkusen för tillfället fanns, och hela sommarloven var vi där. I vår drömvärld. Vi var väldigt trygga med en massa släktingar kring oss. Mamma, som dansade på lina, farfar, som var direktör, vår vita clown Toni, faster Diana och hennes hästar… Tälten och stallarna var våra lekplatser, vi kände alla, lekte med djuren, lärde oss konster av artisterna.
– Där fanns alltid många artistbarn som vi lekte med, och vi lärde oss automatiskt olika språk. Jag talar nio språk flytande, men mest använder jag tyska, som alltid har varit det gemensamma cirkusspråket. Och svenska förstås. Fast med mamma pratar jag rumänska – hennes hemspråk.
Rhodinsläktens ursprung
Det var Trolles farfars far, Carl Max Alexander Rhodin, som startade cirkus Brazil Jack, men artistådran fanns i släkten tidigare.
Brazil Jacks far, Carl Max Alexis, kallade sig trolleri-professor och var en populär illusionist i hela Europa.
Hans far Carl Fredrik däremot levde ett bekvämt liv i Köpenhamn på den förmögenhet som skapats av hans far, som var grosshandlare.
Rhodinsläkten bestod dessförinnan av präster och bönder. Längst bort bland förfäderna skymtar Tord i Rudet, ägare till Rudets gård i Åsbräcka socken, numera Lilla Edets kommun i Västergötland.
Var nämndeman
Han var troligen född i början av 1500-talet och var också nämndeman. Gården övertogs av sonen Börje Tordsson och efter honom sonsonen Per Byrgeson, som var född omkring 1595.
Tre generationer senare hittar vi namnet Rhodin i kyrkoböckerna. Det var Jonas Rhodin (1717–85) som antog släktnamnet efter gårdens namn, Rudet eller Rodet, som betyder röjning.
Han lämnade dock bondeståndet och läste till präst och blev så småningom kyrkoherde i Solberga i Bohuslän.
Jonas Rhodin gifte sig med en adelsfröken, Johanna Maria von Schméerfelt, och av deras 21 barn var det sonen Carl Wilhelm, född 1753, som förde släktgrenen vidare till dagens cirkusdirektör.
Han studerade i Tyskland och prästvigdes när han var 18. Förutom att han blev kyrkoherde i Markaryd var han hovpredikant hos hertig Fredrik Adolf, Gustav III:s bror. Ett synligt minne av honom är hans gravsten på Markaryds kyrkogård.
Tre generationer senare hittar vi Brazil Jack, som egentligen hette Carl Rhodin.
Rymde med cirkusen
Han var bara 14 år när han rymde med en cirkus, och två år senare var han lärpojke vid cirkus Madigan, där Elvira Madigan var lindansös vid samma tid.
Efter att i tre år levt med ett romskt sällskap gifte han sig med Charlotta, född Hellman. Samma år engagerades han till den stora industriutställningen i Stockholm 1897 som den eldige italienske trubaduren Carlo Roodini.
Av pengarna han tjänade lät han sy ett cirkustält. Att driva en egen cirkus var en gammal dröm, och våren 1899 var det urpremiär för Cirkus Brazil Jack.
Föreställningen dominerades de första åren av stora tablåer med diligensöverfall, kvinnorov och skottlossningar, ofta med traktens ungdomar som statister.
Fick fyra barn
Brazil var förstås den store hjälten, som dök upp och gick segrande ur striderna.
Han gjorde också lassotricks, sköt prick, kastade kniv, sjöng, trakterade sin fiol som en häxmästare och trollade för den hänförda publiken.
Fram till 1911 hann Brazil och hustrun Charlotta få åtta barn, varav fyra kom att arbeta i nöjesbranschen, och de bodde i Norge medan familjefadern turnerade med cirkusen.
Men på en turné i Skåne träffade han 20-åriga Iris Möller från Höganäs, och hon följde med honom på den fortsatta turnén och resten av livet.
De fick fyra barn i rask takt mellan 1917 och 1925 men gifte sig inte förrän 1929, året efter Charlottas bortgång. En skilsmässa hade varit omöjlig eftersom båda var katoliker.
Nöjeslokalen Barnum Show
Med sin "nya" familj bosatte sig Brazil Jack i Stockholm och utöver cirkusen öppnade han där även nöjeslokalen Barnum Show.
Där visade han främmande djur som en krokodil, några ormar och två apor. Han presenterade också "svältkonstnären" Sidi Hassan, den "helige Isismannen", som spikades upp på ett träkors, världens tjockaste tvillingar, fakirer, jättar, lejonmannen Lionel och krokodilkvinnan Cleopatra.
Det var den äldste sonen i andra äktenskapet – Olof Trollheimen, kallad Trolle sr, som axlade faderns mantel och blev den förste riktige cirkuskungen.
Sov i en trälåda
Han var född rakt in i cirkus-världen – en underbar värld för en liten pojke. Cirkustältet, marknadsstånden, vagnarna och stallarna var hans hem, och det var också tågvagnar de reste med.
Ibland sov hela familjen under en presenning i en jättestor trälåda, lastad på en öppen godsvagn.
1941 var han 24 år och startade sin egen cirkus baserad på faderns och kallade den Trolle Rhodins Zoo Cirkus, och den blev snart Sveriges största show.
1945 behövde han 35 tågvagnar för att transportera sina 39 cirkusvagnar och 44 hästar, 9 tigrar, 7 elefanter och en massa andra exotiska djur.
Han satte upp cirkusen över hela Europa och gjorde även en tre år lång turné bakom järnridån.
Ringling Brothers i USA
På 1960-talet fick Trolle erbjudande om att bli artistchef hos världens största cirkus, Ringling Brothers i USA.
Han tog med större delen av sin familj, och även sina artister och djur och gjorde succé överallt.
Under tiden höll Trolles syster Lillebil Rhodin ställningarna hemmavid med en egen gammaldags liten cirkus.
1982 var hela familjen samlad i Sverige, och Trolle sr plockade upp Cirkus Brazil Jack ur malpåsen.
Nya artister knöts dit, bland andra lindansösen och jonglören Carmen Lupascu, som var utbildad på den rumänska statscirkusen.
Ett trauma för familjen
Ljuv musik uppstod när hon mötte cirkusdirektörens son Trolle jr, och snart blev det både bröllop och barn.
1988 föddes sonen Trolle och året efter hans bror Max. Den senare satsade på en karriär som jonglör, men gick tyvärr bort för nio år sedan, ett trauma för familjen.
– Vi hade bara två vägar att gå, säger Trolle allvarligt. Uppåt eller neråt. Vi valde det första, och det hårda arbetet hjälpte oss i sorgen.
När 80-årige cirkusdirektören Trolle sr avled mitt i säsongen 1997 tog Carmen över rollen som ledare för cirkusen medan hennes make fortsatte att sköta administrationen hemifrån.
Sedan tio år tillbaka är det sonen Trolle III som håller i rodret för cirkusen som brukar besöka 130 platser från Ystad till Kiruna.
– Det är vanligen sex till åtta mil mellan varje plats, säger han. Efter varje föreställning packar vi ner allt på 45 minuter, och en kvart senare rullar vi iväg med våra 20 ekipage till nästa ort.
När vi vaknat nästa morgon sätter vi upp tältet och kringgrejerna och är klara efter två och en halv timma.
Kan cirkusreglerna sedan barnsben
Sedan har vi ledigt några timmar och tränar inför kvällen. Alla har vi våra egna husvagnar där vi sover, äter och vilar.
Sedan barnsben kan han de regler som cirkusfolk i generationer levt efter. Han visslar inte i cirkustältet, passerar aldrig genom manegen om han har ett ärende till motsatta sidan och säger alltid Hals- und Beinbruch till kollegerna inför premiären.
Sådant där som han hört av sina äldre släktingar, som gärna berättar om gamla tider. Om de tider då publiken kom för att se hans farfar och farbröder domptera lejon och tigrar och isbjörnar.
Passion som drivkraft
Berättelser som has fars kusin Toni samlat ihop i en bok som han kallar "En cirkusfamiljs historia".
Mitt i det kringflackande livet är Malmö den plats där Trolle känner sig mest hemma.
– Här finns mina kompisar från skolan, och det är kul att träffa dom ibland, säger han. Men mest umgås jag med familjen och släkten. Så har det alltid varit i cirkusvärlden. Det finns så mycket själ, hjärta och passion hos oss. Vi driver vår cirkus av kärlek, vill alltid göra vårt bästa för publiken, pratar alltid cirkus. Jag kan utan överdrift säga att passionen är drivkraften i våra liv. Vi är alla levnadskonstnärer – det är vårt arv efter Brazil Jack.
Publicerad i Släkthistoria 8/2020