Vad var en kapellförsamling?

Fråga Jag skulle vilja veta vad det är för skillnad på en kapellförsamling, en annexförsamling och en “vanlig” församling. Är kyrkböckerna förda för sig på respektive typ eller bör man hitta vad man söker under “huvudförsamlingen”, oavsett om det finns en hänvisning till en kapell- eller annexförsamling i texten i böckerna?

Kan man någonstans läsa sig till vilka församlingar som också har en kapell- eller annexförsamling och om denna heter något annat än huvudförsamlingen?

Svar Fram till år 1863 var Sverige indelat i socknar. Dessa administrativa enheter blev då till församlingar. Ett pastorat kan bestå av en eller flera församlingar. Kapellförsamling, som också kallas kapellag, är en församling som uppstod i de fall då vägen till kyrkan var lång.

En kapellförsamling hade egen predikant, men församlingsmedlemmarna var skyldiga att bidra med underhåll till både moderkyrkan och prästgården. Med prästens goda minne kunde predikanten sköta kyrkobokföringen i kapellförsamlingen. Därför kan vissa kapellförsamlingar ha egna kyrkböcker.

FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

En annexförsamling kan liknas vid en ”dotterförsamling” till huvud- eller moderförsamlingen och var utan egen präst. Det var prästen i moderförsamlingen som hade ansvar även för annexet och dess kyrkoböcker. Som kuriosa kan nämnas att annexkyrkor ibland kallades för ridkyrkor eftersom prästen på grund av stora avstånd tvingades rida till kyrkan.

Ibland hände det att prästen hade svårt att hålla isär moderförsamlingen och annexförsamlingarna när han förde bok. Därför kan det som släktforskare löna sig att söka både i moderförsamlingens ministerialböcker och i annexförsamlingarnas.

Arkiv Digital har en bra förteckning över landets församlingar, vilka Sammanslagningar som skett och var det funnits kapell- respektive annexförsamlingar.