Så tar du reda på om du har en brottsling i släkten

En släktforskare kan aldrig på förhand veta vad som gömmer sig i det förflutna. Brott och bedrägerier har i många år ansetts skamligt och mörkades länge av förfäder och släktingar för att hålla familjenamnet undan skuld. I dag kan en sådan upptäckt kännas spännande – tack vare ArkivDigital är det nu möjligt att bläddra i domböcker och fängelserullor för att nysta upp släktens största gåtor.

Börjar man gräva i det förflutna kan man stöta på en hel del hemligheter. I husförhörslängdens anteckningskolumn kan man hitta information om förfäder eller släktingar som dömts för olika typer av brott. Men för att verkligen gå till botten med vad som hänt får man leta i andra handlingar. I domböcker finns ofta en brottsbeskrivning som kan ge mer kött på benen. En släkting som stal mat och kläder var förmodligen fattig, hungrig och frusen – små detaljer som har stor betydelse för ättlingar och släktingar som tidigare inte vetat något om omständigheterna, annat än vad personen hette och vilket år brottet begicks.

– Skäms inte om det visar sig att du har en tjuv i släkten. Var i stället glad för all den extra informationen som du kan hitta just tack vare att ett brott begåtts, säger Niklas Hertzman, innehållsansvarig hos ArkivDigital.

Domböckerna började användas på 1500-talet och finns bevarande från och med 1600-talet. I domböckerna kan man hitta uppgifter om till exempel tvistemål, våldsbrott, förtal, sedlighet, tillgrepp och förbudsbrott.

Så får du veta om dina förfäder varit brottslingar

Ledtrådar från det förflutna

För att hitta rätt i domböcker gäller det att börja i rätt ände. Först och främst behöver man veta när och var brottet begicks. Bodde släktingen på landet finns information om det i häradsrätten och höll han eller hon till i en stad har man större chans att pricka rätt om man letar i kämnärsrätten eller rådhusrätten. Om personen dömts till böter finns uppgifter om det i saköreslängderna. Trots att domboksmaterialet är omfattande har ArkivDigital kommit en god bit på väg genom att digitalisera dokumenten och kan erbjuda ett stort arkiv med avfotograferade domböcker.

Här stämmer pigan Elna Andersdotter drängen Bengt Nilsson om uppfostringsbidrag.

Avslöjande fängelserullor

I fängelserullan kan det stå andra saker om den dömde, som till exempel vilka kläder de hade på sig när de åkte in i fängelset samt hur de skötte sig. Däremot är det inte lätt att veta namnet på det fängelse där personen satt fången. Förr i tiden fängslades man inte nödvändigtvis på den närmsta anstalten. Välfyllda fängelser gjorde att man fick placera ut brottslingar i mån om plats. Precis som med domböckerna ger fängelserullor viktig information till oss om var personen suttit fängslad någonstans.

En fångrulla med livstidsfångar på Malmö Centralfängelse 1807 1849.

Fångar på bild

Fångar var bland de allra första i Sverige som blev fotograferade. Fångporträtten för personer som frisläppts från olika anstalter i Sverige, under perioden 1876–1910, har nu gjort sökbara av ArkivDigital. Förutom fotot kan du hitta information om tidigare straff och brott, men signalement som så hårfärg, ögonfärg och längd. Ansågs fången i fråga dessutom vara återfallsbenägen var det ännu mer troligt att brottslingen fångades på bild i samband med frisläppandet.

Läs mer om fångporträtt här!

En fånge dokumenteras i ett fångporträtt med tydliga signalement.

Även i Polisunderrättelser, en tidning som utgavs från och med 1878 av olika instanser inom den svenska Polismyndigheten, kan man hitta bilder på brottslingar från förr. Underrättelserna redigerades vid Detektiva avdelningen vid Stockholmspolisen och kom ut i form av brev tre gånger i veckan. Polisunderrättelserna innehöll information om lösdrivare, efterlysta och frigivna personer. Från 1939 gavs underrättelserna ut av Statens kriminaltekniska anstalt. Hos ArkivDigital hittar du polisunderrättelser mellan åren 1878 och 1951. För åren mellan 1878 och 1950 finns det även ett register.

Här kan du läsa mer om polisunderrättelser mellan 1949–1951

Polisunderrättelserna från 1849.

    Läs också:
    Släktforskning

    En trumpetare väckte Niklas Hertzmans intresse för släkthistoria redan under tonåren. Många år senare är han en av huvudpersonerna när svensk släktforskning i allt snabbare takt digitaliseras.

    Konstapel E Strömberg i Gävle
    Släktforskning

    Polisunderrättelser var namnet på häften där alla människor som på något sätt hade haft med polisen att göra riskerade att hamna. För släktforskare kan dessa uppgifter ge genvägar till ny information.

    Kriminalitet

    På 1870-talet började man fotografera alla fångar på svenska fängelser. Intill bilderna kan man ofta också hitta handlingar om dessa människors dramatiska levnadsöden.