Forska med hjälp av äldre källor

Prästerna har skrivit kyrkböcker sedan slutet av 1600-talet. Det finns några enstaka exempel på kyrkböcker från 1500-talet, men det var i 1686 års kyrkolag som alla präster blev tvungna att föra böcker över sina församlingsmedlemmar. Det finns dock bara undantagsvis sparade kyrkböcker från 1600-talet. I de flesta församlingar får man räkna med att kyrkböckerna inte börjar förrän en bit in på 1700-talet. I en del församlingar har kyrkoarkiven brunnit, och man saknar därför kyrkböcker för vissa år.

När man kommit så lång bak i tiden som det finns kyrkböcker i en församling blir det stopp i släktforskningen. Man kan förstås leta i böcker och i privata släktberättelser, men man ska ha tur om man stöter på något. Många undrar därför hur man går vidare för att komma till 1600-talet – eller kanske till och med ännu längre tillbaka. Om man har präster, adliga, högreståndspersoner, kungligheter eller höga militärer i sitt släktträd brukar det vara enklare. Dessa släkter är bättre dokumenterade och man kan läsa om dem både i böcker, arkiv och offentliga släktutredningar. De äldsta kända släktträden i Sverige går tillbaka till sent 1200-tal.

Även om släkten mest består av soldater och bönder kan de finnas med i de gamla handlingarna. Dessa är dock inte lika tydliga som kyrkböckerna – och osäkerheten om det är rätt person man hittat är större. Men söker man i flera olika källor hittar man en pusselbit här och en pusselbit där, och det gäller att föra ihop dessa i ett dokument så att man kan se helheten. En utmaning är att de äldsta texterna är svåra att läsa.

Vi har valt ut fem källor som är värda att undersöka när du vill komma längre bak i ditt släktträd. Man brukar säga att det är nästan omöjligt att komma längre än till 1530 när det gäller vanligt folk, för det var då Vasatidens fogdar började föra sina räkenskaper.

I domböckerna kan man hitta information om personer och olika släktskap. När du inte söker efter ett speciellt fall utan efter ett bekant namn får du helt enkelt läsa igenom sida för sida, år efter år. Leta efter namn och platser du känner igen. Rätten sammanträdde flera gånger per år, och en dombok upprättades vid varje tillfälle.

På 1600-talet ser man många horbrott och häxprocesser i domböckerna. Uppgifterna i de olika målen var knapphändiga, men utförligheten ökade under 1700-talet. Har man tur kan man hitta en hel släktutredning i domböckerna, eller i varje fall namnet på några av en persons släktingar. Det kan finnas så kallade saköreslängder med listor över de personer som har bötfällts och stämningslistor som innehåller alla mål som var anmälda till kommande ting. Det kan också finnas andra personregister – respektive landsarkiv har upplysningar om detta.

De äldsta domböckerna är från runt 1540. Endast några få procent finns digitaliserade av Riksarkivet eller Arkiv Digital.

Under stormaktstiden behövde Sverige mer pengar till kronan, och 1625 inrättades så kallad kvarntullsmantal. Det var en avgift som skulle betalas av alla som malde spannmål i kvarnar och den blev snart en permanent skatt i form av mantalspenningar som gällde alla hushåll, oavsett vilken typ av kvarn man använde.

Mantalslängder finns från 1628. En lag kom 1652 som sa att alla arbetsföra mellan 16 och 63 år var tvungna att betala mantalspenning. De fattiga och sjuka befriades från skatt – så även soldater, biskopar, studenter, hovets tjänstefolk och adel.

Uppgifterna om hushållen med namn, titlar och födelseår liknar husförhörslängderna, men är inte lika detaljrika. Mantalslängderna kan innehålla andra uppgifter som till exempel en persons hälsotillstånd, ekonomi och föremål som den ägde. Det förekommer fel, för en del undanhöll tjänstefolk eller uppgav fel ålder på sina barn för att de skulle slippa skatt.

Riksarkivet och Arkiv Digital digitaliserar längder efter hand, och båda gör dem sökbara.

När Gustav Vasa kom till makten för femhundra år sedan ville han stärka statsmakten och placerade ut tvåhundra fogdar som skulle driva in skatt till kronan. Skatten var baserad på jorden och odlingarna, och för att få kontroll införde han ett system med jordeböcker över hela landet där skattebetalare och gårdar noterades. De så kallade landskapshandlingarna innehåller räkenskaper från fogdarna i olika härader – och även från städer, kungsgårdar, större bruk med flera.

Varje fogde var skyldig att föra årliga räkenskaper över sitt fögderi och en gång om året infinna sig hos kammaren på Stockholms slott för att få dem reviderade. Landskapshandlingarna är den viktigaste källan när man letar efter personer på 1500-talet. Men bara de som skulle betala skatt finns med. Och de täcker det gamla riket – alltså inte Gotland, Jämtland, Skåne, Blekinge och Bohuslän.

Landskapshandlingarna börjar cirka 1530 och finns fram till 1630 när de ersätts av mantalslängderna.Riksarkivet har digitaliserat många landskapshandlingar, Arkiv Digital en del, och fler är på gång.

Kung Gustav II Adolf utfärdade en krigsfolksordning 1619. Det blev ett system för utskrivningar av soldater till den svenska krigsmakten och varade till cirka 1680 när det ersattes av Indelningsverket. Det var prästen i varje socken som upprättade de här längderna. Han antecknade alla män i socknen som fyllt 15 år, fördelade by- eller gårdsvis. Även uppgifter om ålder och fysiskt skick antecknades.

En rote bestod vanligtvis av tio män och från varje rote skulle en man bli knekt. En del områden blev befriade från utskrivningar, till exempel hade Dalarna ett avtal från 1621 om att hålla 1 400 knektar till förfogande mot att man blev befriad från utskrivningar. Ett liknande avtal hade Västerbotten. Och Härjedalen slapp undan mot en årlig avgift på 900 daler silvermynt.

När utskrivningen var klar upprättades en utskrivningslängd med de män som tagits ut till soldater. Roterings- och utskrivningslängder för perioden 1620–80 förvaras på Krigsarkivet och är ordnade landskapsvis i kronologisk ordning. Riksarkivet har digitaliserat en del roterings- och utskrivningslängder, och fler kommer. Arkiv Digital har inte börjat fotografera av dessa än.

Älvsborgs lösen kallas de penningsummor som Sverige vid två olika fredsfördrag – Stettin (1570) och Knäred (1613) – fick betala till Danmark för att få tillbaka fästningen Älvsborg. Eftersom fästningen som låg utanför nuvarande Göteborg var en viktig hamn pressades Sverige att återinlösa den. Dyra extraskatter infördes som påverkade landet under många år.

Den insamlade skatten skulle utgöras av en tiondel av undersåtarnas uppskattade lösöre. Det var kyrkoherden, länsmannen eller häradsfogden som förde de här skattelängderna. De är utförliga med namn på den skattskyldige, antal personer i hushållet, hemvist och lösöre i form av boskap, metaller med mera och så beloppet som betalats. De finns för Uppland, Södermanland, Östergötland, Småland, Västergötland och Dalsland, Värmland, Närke, Västmanland, Dalarna, Norrland och även Finland.

Några år senare gjordes rannsakningslängder för 1613-års lösen med det som saknades. Det är en sammanfattning av de sex årens längder, och är utförligare än de vanliga uppbördslängderna. De har till exempel notiser om dödsfall, flyttningar och giftermål. Riksarkivet har skannat materialet.

Publicerad i Släkthistoria 9/2023