Niklas Hertzman: ”Vi var först med att ta digitala bilder i arkiven”
Niklas Hertzman är sedan flera år ansiktet utåt för ArkivDigital. På Släktforskarkryssningen den 23–24 april delar han med sig av sina bästa tips om hur du hittar rätt i register och arkiv och berättar om hur släktforskningsföretaget arbetar bakom kulisserna.
Hallå där, Niklas Hertzman! Du presenteras i programmet för Släktforskarkryssningen i april som ”ArkivDigitals ansikte utåt”. Vad består ditt arbete främst i?
– Jo, det är jag eftersom jag håller i många av de föreläsningar vi har och det har jag egentligen gjort ända sedan 2008 då ArkivDigital gick ihop med företaget Digiarkiv som jag jobbade för tidigare. Jag reser runt och håller föredrag, men under pandemin och även efteråt har det blivit många föreläsningar på zoom
– Jag har alltid träffat mycket folk i mitt jobb, men min officiella titel är innehållsansvarig. Mitt jobb är att utöka antalet arkiv och registerposter för att ge våra kunder så bra service som möjligt. Jag håller också i kontakterna med arkiven för att se till att vi fotograferar rätt saker och hanterar materialet på ett bra sätt.
Hur skulle du beskriva ArkivDigitals utveckling sedan starten?
– Verksamheten har ökat i omfattning hela tiden i takt med att vi samlar på oss fler bilder och register. Vi var först med att ta digitala bilder i arkiven istället för de svartvita bilder som tidigare skannades från mikrofilmer. När digitalkamerorna var ganska nya så var vi några stycken som såg möjligheterna att göra arkiven mer tillgängliga med den nya tekniken. Vi tjatade oss till att få prova och alla berörda blev förvånade över hur mycket bättre resultatet blev genom digitala färgbilder. De gjorde det möjligt att även läsa av även svårt skadade handlingar. I början sålde vi materialet via cd- och dvd-skivor. 2007 kom första versionen då man kunde läsa handlingarna på nätet. 2014 var året då det första sökbara registret publicerades. Nu har vi en massa olika register utöver kyrkböcker, till exempel värnpliktskort och generalmönsterrullor.
Hur mycket kontakt har ni med användarna och vilken betydelse har de för företaget?
– Användarna är jätteviktiga för oss och vi har daglig kontakt med dem via vår kundtjänst och sociala medier. Sedan har vi regelbundna föredrag. På zoom har vi föreläsningar första onsdagen i varje i månad. Där deltar för det mesta tusen personer som är maxantalet som zoom tillåter och det blir nästan alltid slutsålt. Innehållet i mötena kan variera mellan olika teman och presentation av våra register och tjänster. Ibland har vi också inbjudna föreläsare. Vid alla dessa möten brukar vi också ge tid för frågor från de deltagande släktforskarna.
Vad har ni för planer för att förbättra tjänsten?
– Ja, det handlar om att bygga på med mer material genom att fotografera fler register. Det är ett ständigt pågående projekt och vi strävar främst efter att göra så mycket som möjligt av det äldsta materialet tillgängligt eftersom det är mer svårforskat än senare register. Vi samarbetar också med föreningar som redan har sammanställt olika typer av lokala register. Dessutom försöker vi utveckla vår släktträdstjänst och göra det mer integrerat med de register vi har.
Hur är förhållandet till andra släktforskartjänster? Handlar det bara om konkurrens eller finns det också samarbete?
– Vi samarbetar om att ta fram register och har gjort det med både Ancestry och MyHeritage. Men sedan tipsar vi förstås inte om konkurrenternas tjänster. Vi byter ofta material med varandra och presenterar det våra respektive olika sätt. Med Riksarkivet samarbetar vi ständigt genom att besöker deras arkiv för att fotografera handlingar.
Hinner du med någon egen släktforskning?
– Det blir inte jättemycket. Om jag stöter på något intressant så tittar jag på det på kvällar eller helger, men oftast försöker jag koppla av med något annat när jag är ledig.
Var kommer namnet Hertzman ifrån?
– Det är ett soldatnamn som började användas i slutet av 1880-talet. Men det är en olöst gåta om min förfader tog sig namnet eller om han fick det tilldelat av någon officer. Jag vet inte heller om det finns någon utländsk inspiration till namnet. Utöver soldater var det vanligt att folk bytte från vanliga namn när de fick något speciellt yrke. Det var väldigt lätt att byta efternamn före 1900-talet.
