Därför är kyrkböcker det viktigaste källmaterialet

Kyrkböcker är den mest värdefulla källan till information och därför ska uppgifter i register jämföras med originalhandlingar. Ann-Louise Paulsson, marknadskoordinator på ArkivDigital, berättar mer.

I ArkivDigitals register finns länkar till originalkällan, ofta i form av en kyrkbok. För den som släktforskar är det viktigt att känna till att alla uppgifter i register om ens släktingar bör stämmas av mot originalhandlingarna i husförhörslängder, församlingsböcker, födelseböcker, vigselböcker, dödböcker, inflyttningsböcker och utflyttningsböcker.

– I originalhandlingarna kontrolleras helt enkelt att den avskrivna informationen är rätt, och vem vet, kanske finns det ytterligare information att hitta också, säger Ann-Louise Paulsson som jobbar som marknadskoordinator på ArkivDigital och själv har ett stort intresse för släktforskning.

Bättre kvalitet på avfotograferade kyrkböcker

ArkivDigital avfotograferar kyrkböcker i färg med avancerade digitalkameror så att bilderna får så bra och hög upplösning som möjligt.

– I nuläget erbjuder vi våra kunder avfotograferade färgbilder från originaldokument som bevaras på de stora landsarkiven i Sverige, stadsarkiven i Malmö och Stockholm, riksarkivet i Marieberg och Arninge och Värmlandsarkivet i Karlstad, berättar Ann-Louise Paulsson.

© Arkiv Digital

Det här finns i födelseboken och husförhörslängderna

För att börja bläddra i kyrkböckerna väljer du Arkivsökning i Arkiv Digitals släktforskningsverktyg och skriver in namnet på den församling du söker. En del församlingar finns i flera län och då väljer du både församling och län. Resultatet blir en lista med alla tillgängliga böcker för församlingen.

– Det första steget när du forskar i originalhandlingarna är att titta i födelseboken, förklarar Ann-Louise. Där kan du kontrollera dina förfäders födelseuppgifter. Förutom barnets namn och födelsedatum finns där även information om barnets föräldrar, faddrar och namnet på den plats där de bodde i samband med barnets födelse.

När du vet födelseplatsen kan du med fördel gå över till husförhörslängden för att hitta resten av familjen. Husförhörslängden inleds ofta med ett register så att du vet vilken sida hela familjen finns samlad på.

– Du kan förstås också söka dig fram i husförhören och församlingsböckerna genom vårt register Befolkningen i Sverige 1800–1947 förutsatt att tidsintervallet stämmer!

Gå i dina släktingars fotspår

I husförhörslängderna följer man personer framåt och bakåt i tiden för att se hur familjen förändras och jämför alla uppgifter parallellt i födelseböcker, vigselböcker, dödböcker, inflyttningslängder och utflyttningslängder.

– Där får man se vad ens förfäders syskon hette, när de föddes och i vilken församling. Detta går sedan att dubbelkolla i födelseboken.

Ann-Louise berättar att det ofta, särskilt i senare böcker, även finns uppgifter om när modern och fadern i familjen gifte sig och när personer avlidit.

– Uppgifter om giftermål ska dubbelkollas i vigselboken och uppgifter om bortgång ska jämföras med vad som står i dödboken, förklarar hon.

Husförhörslängderna innehåller även uppgifter om huruvida personen har flyttat från en församling till en annan, eventuella utflyttningar eller om en person har emigrerat.

– I inflyttningsboken och utflyttningsboken för respektive församling kan man följa personen och se varifrån hen kom och var hen flyttade. Om personen emigrerat till exempelvis USA finns en notering om det i husförhörslängden.

I husförhörens särskilda anteckningar kan du hitta information om exempelvis en persons hälsotillstånd, eventuella oäkta barn, skilsmässor eller vistelse i annat land.

Här kan du lära dig mer om Släktforskning