Vad är ”otidigt giftermål”?

SVAR En vanlig fras som ordet otidigt ingår i är ”otidigt sängelag” = sexuellt umgänge som uppenbarligen ägt rum innan giftermålet ingåtts. Det avslöjades av hur snabbt efter vigseln det första barnet föddes. Ibland kanske brudens graviditet var så långt framskriden vid vigseln att den inte kunde döljas. Enligt 1734 års lag medförde otidigt sängelag böter till kyrkan.

Jämför med att ordet otidig betyder ”respektlös”, ”oförskämd” i uttryck som otidighet (”oförskämdhet, svordom”), otidigt tal. Något är ”ej i rätt tid”. Utan fler uppgifter om när vigseln ägde rum och omständigheterna omkring den går det inte att säga säkert vad ”otidigt giftermål” betyder i just det här fallet. I alla fall känner inte jag till något etablerat sådant begrepp (som ”otidigt sängelag” är). Någon läsare kan förhoppningsvis lägga till rätta om jag skulle ha missat det.

Belägg från 1747

Vid sökning på nätet hittade jag ett belägg för frasen ”otidigt giftermål” i skråprotokoll från 1747, då en murmästargesäll i Stockholm på grund av ett sådant giftermål med en murmästaränka bara hade halva sitt mästerstycke klart vid utsatt tid. Antagligen betyder ”otidigt” i det fallet att giftermålet enligt normen hellre borde ha ägt rum först när han var färdig mästare, att längre tid borde ha förflutit efter hennes förre makes död eller något i den stilen.

Det är kanske inte helt uteslutet att prästen här egentligen menar otidigt sängelag och anmärker om det i vigselboken, om vigseln förrättades under 1700-talet (bruket med böter för otidigt sängelag föll bort så småningom). Det kan du i så fall enkelt styrka genom att undersöka om makarnas första barn kom märkbart tidigare än nio månader efter vigseln.

FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

Utskrivna anmärkningar om otidigt sängelag är ovanliga i vigselböcker, eftersom de inte har något där att göra. Där de förekommer är det i så fall oftast i äldre tid, under 1600- och början av 1700-talet, då präster kan vara mer brutala i sådana här saker än senare.

Troligaste alternativet

Det som jag tror är det troligaste i det här fallet är ett tredje alternativ, nämligen att prästen menar att brudgummen inte uppnått den lagstadgade vigselåldern för män, 21 år, som med vissa undantag och vissa generella dispenser gällde hela perioden 1734–1968, utan vigseln genomfördes efter Kungl. Maj:ts tillstånd. Om prästen vigde utan ett sådant begick han ett tjänstefel.

Det vanligaste i vigselböcker är i sådana fall att det står något utskrivet just om att tillståndet avgivits, till exempel genom en formulering i stil med ”Han erhållit nådigt tillstånd till äktenskaps ingående såsom underårig den (datum)” (exemplet är från 1899).