Polisen i Höör hittade två förlovningsringar under en brottsutredning, men kunde inte finna ägarna, Emil och Else, som förlovat sig på 1960-talet.

– Trots att jag gjort flera sökningar i de register polisen har tillgång till fick jag inga träffar som stämde med kombinationen av namn och årtal i ringarna. Då lade jag ut efterlysningen för att se om någon kunde hjälpa oss att hitta ringarnas ägare, säger Dan Lindström, polisassistent i Höör, till Släkthistoria.

Släkthistorias krönikör Stina Loo sökte i Arkiv Digital och i befolkningsregistret och hittade några alternativ som hon mejlade till polisen.

– Det blev en rolig utmaning. Jag håller kurser i släktforskning och tänkte att detta kunde ju vara ett bra exempel, säger hon till Sydsvenskan.

FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

Tack vare Stina Loos efterforskning kunde polisen hitta den rättmätiga ägaren till vigselringarna.

– När jag hittat de personer som ägt ringarna från början kunde jag spåra släktingar till dem och få kontakt med den ena av ringens ägare, som fortfarande var i livet och därmed hade vi en målsägande så att vi kunde gå vidare till åtal, säger Dan Lindström.

Varför kunde ni inte hitta de här personerna i polisens egna register?

– Antagligen för att ägaren till den ena ringen hade avlidit för rätt länge sedan. Det görs regelbundna rensningar i registren och den här personen hade troligen försvunnit i en av dem.

Vore det inte bra om polisen kunde använda något släktforskarprogram i sitt utredningsarbete?

– Ja, det hade varit suveränt bra. Det skulle ge oss större möjligheter på att söka olika kombinationer av personuppgifter från olika tider och platser.