Hur påverkas släktforskning av GDPR?

Har reglerna för vilka släktuppgifter ändrats sedan Personuppgiftslagen ersattes av GDPR (General Data Protection Regulation)?

Den lag som hanterar digital personinformation är numera GDPR, som ersatt PUL (Personuppgiftslagen). Mycket är sig likt, men kraven på hur man får behandla personuppgifter skärps och vars och ens rättighet till kontroll över sina egna personuppgifter stärks. Fortfarande gäller dock att grundlagen går före GDPR.

En viktig skillnad är att det numera inte bara handlar om publicering utan även att registrera personuppgifter. Det som det talas om numera är behandling av personuppgifter, vilket till och med innebär allt man gör med sådana. Det behöver inte ens vara på en dator, utan gäller även insamling av uppgifter för senare registrering.

Levande personer

För levande personer får man inte ens registrera namn, födelsedatum eller adress utan samtycke. Extra hårda regler gäller för uppgifter som betraktas som känsliga, det kan gälla hälsa, till exempel ärftliga sjukdomar eller etniskt ursprung. Sådana information är i normalfallet förbjudet att registrera.

Släktträd påverkas alltså av GDPR, till exempel om man bygger dem på olika släktforskarforum. Registrering i din egen dator påverkas dock inte om det gäller din närmaste krets, din familj, syskonens familjer etc. Att registrera avlägsna nu levande släktingar är ett gränsfall, och registrering av icke-släktingar inte tillåtet utan samtycke.

Tryckfrihetsförordningen går före

GDPR medger dock vissa undantag, till exempel publicering för ett journalistiskt ändamål och forskning, men det gäller normalt inte släktforskning. Grundlagen går emellertid före som sagt, till exempel tryckfrihetsförordningen. Det innebär att man utan samtycke har rätt att registrera nu levande personer, till exempel i ett släktforskarprogram, om syftet är att uppgifterna ska tryckas, till exempel i en släktbok eller en matrikel för en släktförening.

Sammanfattningsvis: så länge man lägger in avlidna släktingar i ett släktträd, till exempel på nätet, är det i princip inga problem. Levande personer bör man tillfråga om inte syftet faller under grundlagen. Om någon inte samtycker till registrering eller publicering av en uppgift, måste man plocka bort den.

Läs också:
Släktforskning

Sökande i kyrkböckerna ger snabbt resultat i mängder med personuppgifter. På Facebook och andra forum pågår diskussioner om hur offentlig man kan vara med det man fått reda på. Sparar du information digitalt är det bra att veta vad lagen säger.

Annons

En släktforskare kan aldrig på förhand veta vad som gömmer sig i det förflutna. Brott och bedrägerier har i många år ansetts skamligt och mörkades länge av förfäder och släktingar för att hålla familjenamnet undan skuld. I dag kan en sådan upptäckt kännas spännande – tack vare ArkivDigital är det nu möjligt att bläddra i domböcker och fängelserullor för att nysta upp släktens största gåtor.

Stockholm

Alla som släktforskat på 1900-talets Stockholm vet att det inte är det lättaste. Lite bättre blir det med Arkiv Digitals nya söktjänst över Stockholms befolkning 1945.