Judisk släktforskning: Börja med personakterna

Från 1914, då den fria invandringen upphörde, finns alla invandrare väl dokumenterade av en lång rad myndigheter. De viktigaste handlingarna finns på Riksarkivet. För de flesta handlingar gäller 50 års sekretess. De viktigaste är:

• Medborgarskapshandlingar. De finns från 1840 till 1969. De förvaras bland Justitiedepartementets konseljakter och finns sökbara till 1920 i databas via Riksarkivets hemsida.
• Pass- och viseringshandlingar. Från 1917. Handlingar finns från Statens polisbyrå, UD:s utländska passexpedition och, när det gäller arbetstillstånd, Socialstyrelsen. Från 1944 är det Statens utlänningskommission, senare Invandrarverket/Migrationsverket, som har ansvaret. En ansökan om uppehållstillstånd innehåller ofta foton på personen och uppgift om ursprunglig hemort. För varje utlänning finns en centraldossier, som kan innehålla till exempel ID-handlingar från ursprungslandet, uppgifter om föräldrarnas namn, inklusive mammans flicknamn.
• Ansökan om näringstillstånd. Från 1880 till 1920 prövades ärendena av Kungl Maj:t, sedan olika myndigheter. Är sökbara på Riksarkivets hemsida.
• Listor över flyktingar undan Förintelsen. Finns i en rad myndigheters arkiv och även i Stockholms judiska församlings arkiv.

Så går du vidare

När man hittat sin släktings ursprungsort går man till Jewish Gen, en portal med oerhört mycket material från olika källor. Bland annat material från hela världen som mormonerna mikrofilmat, precis som de svenska kyrkböckerna. Det finns databaser över judar från Polen, Ungern, USA, Israel och många andra länder.

I den viktigaste databasen, Jews gen family finder, finns uppgifter om uppemot en halv miljon judiska släkter som lagts in av judiska släktforskare över hela världen.

FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

Databasen JOWBR, Jewish online world burial registry, finns också på portalen och är bästa ingången för att hitta en grav, någon svensk motsvarighet finns inte. Judiska begravningsplatser finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och bland annat Sundsvall, Karlskrona, Karlstad, Kalmar och Lärbro. Det finns även judiska avdelningar på begravningsplatser i några orter till. Men långt ifrån alla dessa finns med i databasen.

Man kan också gå med i diskussionsgrupper för olika länder eller regioner. Det finns även så kallade intressegrupper för till exempel de som har kända rabbiner i släkten, eller om sefardiska judar. Det finns kartor från 1700- och 1800-talen, namnsök där du kan hitta orters namn på olika språk, eftersom landgränser ändras.

På portalen finns även avdelningar för efterlysning av anor och du kan få hjälp med texttydning.

Databaser i olika länder

En annan viktig källa är den israeliska organisationen **Yad Vashems hemsida med en databas över människor som mördats i Förintelsen. Den bygger på material som människor lämnat in men också på minnesböcker från olika länder.

Det finns också databaser i enskilda andra länder, till exempel USA. Ett par hemsidor har listor över passagerare som kommit till New York från 1820 till 1957: www.ellisisland.org och www.castlegarden.org. Därefter kan man söka deras vidare öden på Ancestry eller den kostnadsfria Rootsweb (som inte har lika mycket uppgifter).

Hemsidanwww.avotaynu.com, som bland annat innehåller en databas med judiska efternamn, är också bra. De säljer handböcker om judisk släktforskning och ger ut en internationell tidskrift.

Både nybörjare och inbitna forskare kan få mer tips och hjälp att hitta ytter­ligare källor genom att gå med i Judiska släktforskningsföreningen i Sverige: judgen.se.