Hur hittar jag mer om en nazist på 1930-talet?

En släkting till mig ska ha haft samröre med den svenske nazistledaren Birger Furugård på 1930-talet. Finns det någon möjlighet att söka i Säpos arkiv för att ta reda på om hon omnämns där?

Svenska nazister i Stockholm inför riksdagsvalet 1932.

© SZ/IBL

För den som söker efter personer med anknytning till politiska ytterlighetspartier gäller två förutsättningar. För det första är partiernas egna arkiv ibland (men långtifrån alltid) förstörda eftersom man har velat undanhålla myndigheterna information om verksamheten.

Detta uppvägs ibland av att samma myndigheter efter förmåga övervakat dessa grupperingar och därmed finns ett visst källmaterial hos säkerhetspolisen med föregångare. Politisk splittring och partisprängningar försvårar också personforskningen bland ytterlighetspartier.

Birger Furugård ledde SNSP

I det konkreta fallet handlar det om Birger Furugård (1887–1961) som under 1920-talet etablerade kontakter i Tyskland och också träffade Hitler. Furugård etablerade sig i ledningen för nazistiska grupperingar och åren 1931–36 var han ledare för Svenska nationalsocialistiska partiet (SNSP), en gruppering som 1934 vann ett sjuttiotal kommunala mandat. I kommunalvalet 1935 erhöll Furugårds parti 6.000 röster.

Redan 1933 skedde en utbrytning ur partiet och utförsbacken började för Furugård. I riksdagsvalet erhöll SNSP bara 3.000 av de sammanlagt 20.000 röster som tillföll nazistiska grupperingar. Därefter beslöt Furugård att lägga ned partiet och han själv återvände till sitt yrke som veterinär i Värmland.

Medlemsregistret saknas

Egentliga medlemsregister över SNSP och andra nazistiska grupperingar saknas. Istället får man leta igenom partipress, mötesreferat, korrespondens och andra källor, i första hand i Birger Furugårds arkiv som finns dels på Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm (Flemingsberg), dels på Riksarkivet. Flera medlemmar i SNSP gick sedan vidare till andra liknande grupper och kan då påträffas i handlingar rörande dessa.

Den svenske nazistledaren Birger Furugård håller tal.

© Gunnar Lundh/Nordiska museet

Allmänna säkerhetstjänsten övervakade

När det gäller övervakningen av Furugårdarnas och andra nazistgruppers verksamhet så finns det rapporter och referat från möten, beslagtaget partimaterial och personutredningar i flera olika arkiv med anknytning till Säpos föregångare, främst Allmänna säkerhetstjänsten (1938–46). Viktigt är också arkivet efter Stockholmspolisens kriminalavdelning rotel 6. Bägge förvaras i Riksarkivet. I Riksarkivet förvaras också Säkerhetspolisens arkiv fram till år 2001 (med vissa undantag).

FÅ FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

Även den militära säkerhetstjänsten i form av Generalstabens inrikesavdelning kan ha samlat in information av intresse. Dess arkiv förvaras på Krigsarkivet.

Polisarkiven på orten

Såväl poliskammares och rådhusrätters arkiv i städerna som landsfogdarna i respektive län berördes av den här verksamheten. Deras arkiv finns bevarade i respektive landsarkiv (samt Värmlandsarkiv, Stockholms och Malmö stadsarkiv).

Den avgörande frågan blir var den här personen var bosatt de aktuella åren och sedan i vilken grad polisarkiven från den trakten är bevarade. Innan arkivforskningen börjar kan det vara klokt att ta kontakt med Riksarkivet för råd och vägledning.

En bra introduktion till ämnet och källmaterialet till såväl SNSP och andra gruppers historia ges i Helène Lööw, Hakkorset och Wasakärven. En studie i nationalsocialismen i Sverige 1924-1950 (GBG 1990).

Läs mer i Populär Historia: Nazismen i Sverige

Publicerad i Släkthistoria 4/2018

Läs också:
Arkiv

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek skär ner med sju tjänster – en tredjedel av personalstyrkan. Ingen bibliotekarie blir kvar. – Den krassa verkligheten är ekonomin. Vi har fått för stor kostym och tyvärr är personalen en stor kostnad, säger tf institutionschef Monica Sparrman till Biblioteksbladet.

Riksarkivets huvudbyggnad på Kungsholmen i Stockholm.
Släktforskning

Arkiv Digital har lämnat in en JO-anmälan mot Riksarkivet. Det är en del i en tvist om företagets tillgång till arkivets material.

Livet förr

Under den andra halvan av 1800-talet växte arbetarrörelsen fram. Trots stora svårigheter lyckades den organisera en stor del av Sveriges arbetare. Men den mötte stort och envist motstånd från samhällets överhet.