Lantmäteriets historiska kartor kan ge mer än bara kartor – om man vet hur man ska leta.

© Lantmäteriet

Lantmäteriet – mer än bara kartor

Lantmäteriets Historiska kartor på webben är viktiga för släkt- och hembygdsforskare. Och med hjälp av alfabetiska registret kan man få fram så mycket mer än bara kartor.

13 april 2019 av Inge Nilsson

För att få ut ännu mer från Lantmäteriets historiska kartor behöver man veta vad man ska leta efter – en alldeles speciell del. Innehållet i denna del finns inte på nätet men är ändå digitaliserat. Har man de rätta nycklarna så kan man få tillgång till det gratis.

Nycklarna kanske man ser men inte förstår vilken nytta man har av dem. Nycklarna heter ”Alfabetiska registret” och de skymtar fram bland sökresultaten på Historiska kartor.

Lantmäteriets historiska kartor

De flesta vet att Lantmäteriets historiska kartor är ett bra komplement i släkt- och hembygdsforskningen. Där finns inte bara kartor utan många akter med mycket text. Men akterna på internet sträcker sig bara från 1600-talet fram till 1926. Akter därefter får inte läggas ut på grund av sekretessen. Man kan få dem mailade men beställer man fler än fem kostar det.

Men vad ska man beställa? Det är då Alfabetiska registret kommer in. Varje gång man gör ett kartsök på Historiska kartor så är en av de översta sökträffarna Alfabetiska registret. Genom att klicka på det så kommer en förteckning över akter från den byn ända från de första skiftena under 1700-talet fram till 1980-talet. I samma sökträff ligger också akter från andra byar i samma socken. Vet man fastighetsbeteckningen så ser man vilka akter som är intressanta.

Avstyckningar och torpkontrakt

Här finns alla förrättningar med och utan kartor som Lantmäteriet gjort i byn. Efter 1926 kan det vara sammanslagningar, ägoutbyten, vägförrättningar, inlösen av torp, fastighetsregleringar, avsöndringar/avstyckningar, reglering av oskiftad mark och utplånande av samfälld mark. Missa inte inställda eller vägrade förrättningar!

Eftersom det rör sig om så sena förrättningar kan det tyckas ointressant. Men det är fel för här finns även kopior av äldre handlingar som inte finns på Historiska kartor. Det är bilagorna som är det intressanta. Där kan det dyka upp gamla köpekontrakt och torpkontrakt från 1800-talet.

Vägförrättningarna som ofta gjordes under 1930–50-talen berättar mycket om byn. Hur vägarna var och hur bönderna trätte om grindar. Under 1930–40-talen när dagsverkstorpen avvecklades finns det mycket inlösningsakter.

Detta torpkontrakt från 1904 i avskrift finns som bilaga till inlösningsförrättning ”10-brä-768 år 1940” gällande ett torp tillhörande Ellen Petersson i Tararp, Bräkne-Hoby socken. Säljare var Ernst Svensson.

Vilka bodde i torpet?

Vi tar min farfar August Nilssons torp som ett exempel. Jag beställde hem akt 10-brä-681 som heter "Handlingar angående inlösningsförrättning med gränsbestämning rörande lägenhet å ägorna till Tararp 2:4 och 5/64 mtl av 4:2 i Bräkne-Hoby socken av Blekinge län upprättade år 1937 av Carl Boijsen, Distriktslantmätare". Akten består av 24 sidor maskinskriven text och en vacker karta.

Jag fick veta en hel del nytt trots att jag växt upp intill farmor. Till exempel hade jag utan att lyckas genom husförhörslängderna försökt få fram vilka som bodde på torpet före farfar som kom dit 1912.

FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

Men i denna akt fanns som bilaga ett torpkontrakt från 1888 som berättade att torparen och målaren August Svensson med hustru Bothilda Brommesdotter arrenderade torpet på 49 år mot årligen tio mans- och fem qvinndagsverken på egen kost. Kvinnodagsverkena kunde bytas mot att torparkvinnan vävde 50 alnar lingarnsväv samt 5 kronor i kontanter. Man får också veta att torpets båda åkrar hette Granbalkalyckan och Sissebacken. Köpesumman 1937 var 400 kr. Gårdens ägare var då Hugo Håkansson.

Vid alla inlösningsförrättningar och dylikt finns som bilagor gårdarnas gravationsbevis som berättar en del om skulder och ägoförhållanden. 1930–40-talen är en period med många avstyckningar av villatomter. Man får då veta vilka som byggde byns villor. Vid en fastighetsreglering så sent som 1984 ser vi att en samfälld markbit i Ramsjömåla betecknas som f d båtsmanstorp.

Alla register och akter skannade

De moderna fastighetsnumren kom i samband med att jordregistret upprättades 1908. Efterhand kom sedan Alfabetiska registret till – exakt när varierar från län till län. Det varierar också hur detta ser ut och om det finns utlagt på Historiska kartor eller inte, berättar Gun-Britt Rohlén på Lantmäteriet i Örebro.

Men alla register och alla akter som funnits i arkiven är skannade. De register som inte finns på nätet kan man begära från Lantmäteriet eller åka till närmaste kontor för att se.

Alfabetiska sträcker sig fram till 1970–90-talen då fastighetsregistret började digitaliseras. Skaraborg började först och Gotland blev sist. Alfabetiska kan fattas i vissa län men allt finns i Kronologiska registret. Detta register är svårare att hitta i eftersom akterna är ordnade sockenvis och i numerisk ordning efter aktnumren.

Läs mer: Här hittar du kartorna

Publicerad i Släkthistoria 9/2018

Fakta: Alfabetiska registret

  • Fortsättning på de icke sekretessbelagda akterna från 1600-talet fram till 1926.
  • Alfabetiska registret syns på sökträffarna på ”Historiska kartor”.
  • Visar akter från en viss by fram till 1980-talet.
  • Även förrättningar utan tillhörande kartor finns med.
  • Torpkontrakt, sammanslagningar, ägoutbyten, vägförrättningar, inlösen
  • av torp, fastighetsregleringar, avsöndringar/avstyckningar, reglering av
  • oskiftad mark och utplånande av samfälld mark.
  • Missa inte inställda eller vägrade förrättningar!
  • Där inte Alfabetiska registret finns, används istället Kronologiska registret. 

Publicerad i Släkthistoria 9/2018

Läs också

Kanske är du intresserad av...