Vägen till husens historia
Det finns mycket bevarat i arkiven om våra hus och fastigheter, både i staden och på landet. Ägarbyten och beskattningar ger bra information, men glöm inte kartorna!
Bakgård i Örebro 1935.
För gamla gårdar och andra fastigheter med en lång historia finns källor åtminstone från 1600-talet och framåt. Vem som bodde på en viss fastighet kan man se i husförhörslängderna, och också om denne är ägare, torpare eller har någon annan form av besittningsrätt.
Men det finns fler vägar att gå. Statens önskan att ta upp skatt resulterade i andra handlingar där man kan spåra en fastighets tidiga historia. De äldsta skattelängderna är från när skatt skulle tas in för att betala Älvsborgs lösen 1571 respektive 1613.
På 1600-talet infördes mantalslängderna över alla som var skyldiga att erlägga skatt. Där används mantal i betydelsen ”antal män”. Arbetsföra mellan 15 och 62 år skulle betala så kallad mantalspenning.
Vid samma tid börjar också begreppet mantal för ett hemmans bärkraft att användas. Ett mantal var från början en gård som var tillräckligt stor för att kunna försörja en familj så att den kunde betala skatt. Senare kom gårdarna att splittras, och storleken blev delar av ett mantal.
Skrevs i tre exemplar
Det fina är att mantalslängderna skrevs i tre exemplar – ett finns i Kammarkollegiets arkiv på Riksarkivet, ett i länsstyrelsens arkiv på landsarkiven och ytterligare ett i häradsskrivarens arkiv. Chansen är stor att något finns kvar.
Fram till 1820 finns mantalslängderna digitalt i SVAR. En del av häradsskrivarnas eller landskontorens mantalslängder finns också på Arkiv Digital.
Jordeböckerna var ett annat sätt att beskriva vilka gårdar som skulle betala skatt. De fördes från 1500-talet och framåt. Särskilt mycket möda lades på 1825 års jordebok, så den är tämligen fullständig.
När denna typ av beskattning slopades på 1800-talet försvann också jordeboken. 1908 bestämdes att ett nytt jordregister skulle läggas upp och vi fick då de fastighetsbeteckningar som fortfarande används, till exempel ”Gårdeby 2:1”.
Flygfoton prydde väggarna i bondehemmen från 1950-talet och framåt. Här Snöborg i Dala Järna.
Ägarbyte i domstolsarkiven
Bytet av ägare är viktiga händelser i en fastighets historia. Redan på 1300-talet behandlades dessa frågor på tingen och till lycka för släkt- och bygdeforskaren är detta noggrant dokumenterat i domstolsarkiven sedan lång tid tillbaka. Men det gäller endast köp och gåvor, om fastigheten gick i arv behövde det inte behandlas på tinget.
Från 1734 gällde bestämmelserna att ett köp skulle annonseras på tre på varandra följande ting. Detta kallades uppbud och var till för att släktingar som hade förköpsrätt skulle kunna uppmärksamma och protestera mot köpet.
FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!
I dessa handlingar förekommer särskilda termer: Köparen kallas sökande, den tidigare ägaren för fångesman. Om ingen protesterade kunde en lagfart, eller fastebrev, utfärdas efter ett år.
Från 1875 finns särskilda lagfartsböcker, vilket gör sökandet enklare.
År 1933 inrättades inskrivningsmyndigheter vid domstolarna och man lade upp fastighetsböcker med information från lagfarts- och inteckningsböckerna. Under åren 1976–79 fördes fastighetsböckernas uppgifter över till ett datasystem – Fastighetssök hos Lantmäteriet.
Inskrivningsmyndigheterna avvecklades år 2000 och då fördes alla handlingar från 1875–1999 till landsarkivet i Härnösand. Digitalisering av materialet pågår.
Lantmäteriet
En annan källa till kunskaper om fastigheter är lantmäteriet, som svarar för fastighetsbildningen i Sverige. Funktionen är gammal; på 1600-talet bildades Lantmäterikontoret under Kammarkollegiet för att hantera detta. 1827 bildades myndigheten Lantmäterikontoret, som hette så till 1974 då det slogs samman med Rikets allmänna kartverk till Lantmäteriverket. Sedan 2008 gäller namnet Lantmäteriet.
Tillgängligt på Lantmäteriets webbplats är mängder av historiska kartor fram till 1928 i en sökbar databas. Man kan även söka på en karta och se de för området relevanta historiska kartorna. Exempelvis finns ett stort antal kartor om laga skifte och andra fastighetsförändringar. Äldre handlingar från lantmäteriverksamheten samlas på landsarkivet i Härnösand. Senare handlingar finns på de lokala lantmäterikontoren.
Publicerad i Släkthistoria 5/2014
Fakta: Här finns informationen
Husförhörslängder
Mantalslängder
Jordeböckerna
Ägarbyten i domstolsarkiven
Lagfartsböcker
Fastighetsböcker
Historiska kartor över fastighetsförändringar
Hus i Vänersborg, fotograferat 1925.
Fakta: Här hittar du husen i städerna
För fastigheter i städer och tätorter är källorna ofta desamma som för bebyggelsen på landsbygden, till exempel vad gäller kyrkobokföringen och lagfarterna. Istället för häradsrätten är det rådhusrätten som hanterat fastighetsöverlåtelserna.
Men det finns också andra handlingar att ta del av, i landsarkiven eller i stads- eller kommunarkiven. Landsarkiven har det mesta av det äldre materialet och det som kommer från rådhusrätterna.
Kommunerna inrättades 1862 och i deras arkiv finns allt om byggnation och stadsplanering från den tiden och framåt. Där finns byggnadsnämndens – eller motsvarande instans – arkiv. Drätselkammaren, som är ett äldre namn för stadens styrelse som användes till 1971, har också många byggnadshandlingar i sitt arkiv.
Ett tips är att också studera brandförsäkringarna (se artikel i Släkthistoria nummer 3/2014). Många av brandförsäkringsverkets handlingar är digitaliserade och finns i SVAR:s digitala forskarsal.
