Peter Sjölund analyserade DNA-svaren

Att få Skatteverket att ändra i folkbokföringen är inte enkelt. Det krävs ett domstolsbeslut för att en ny man ska skrivas in som pappa. Och för att domstolen ska fastställa ett faderskap krävs normalt att pappan undertecknar ett faderskapserkännande, eller att ett DNA-test av fadern visar att han är pappan. I fallet med Ericas Högbergs pappa var inget av detta möjligt eftersom han omkom i en bilolycka för 30 år sedan,

Erica kände sig ändå övertygad om att hon hittat rätt Freddie. Hon DNA-testade flera av hans släktingar och kunde se att släktskapen såg riktiga ut. Domstolen kräver dock bevis utom rimligt tvivel, det vill säga att ingen annan kan ha varit pappa.

Freddie själv kunde inte DNA-testas, men eftersom Erica lät testa ett antal nära släktingar till honom, fanns det en hel del DNA-data att jobba med. Jag fick uppdraget att analysera deras DNA-resultat för att se om de kunde användas som bevis.

Måste utesluta andra släktskap

Att med DNA verkligen bevisa exakt hur ett släktskap ser ut mellan ett antal personer är alltså inte helt enkelt. Det räcker inte med att bara se om personerna matchar varandra och har rätt släktavstånd. Man måste också kunna visa att släktskapen mellan personerna inte kan hänga ihop på något annat sätt.

FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

Detta blev därför ett både spännande och utmanande DNA-pusslande. Erica DNA-testade sig själv, sin mamma och tre nära släktingar till Freddie, en halvsyster (A), en halvbror (B) och en kusin (C) – se grafik ovan. Hennes mamma uppvisade inget släktskap med de andra, så det var ingen tvekan om att Erica var släkt med dem via sin pappa.

Kontrollera mängden identiskt DNA

Steg ett blev att kontrollera att mängden identiskt DNA mellan Erica och de testade personerna stämmer med vad som är normalt för de släktskapsavstånd de skulle ha om Freddie var Ericas pappa.

DNA-likheterna stämde bra och DNA-bitarna låg på rätt plats. Men enbart mängden av identiskt DNA kan inte visa exakt hur släktskapen ser ut, eftersom Erica skulle kunna ha samma släktavstånd med de testade personerna på andra sätt.

Steg två blev därför att gå ner på detaljnivå och granska exakt vilka bitar av DNA (så kallade DNA-segment) som är likadana hos de testade personerna och sedan analysera hur Erica kan ha ärvt dessa.

Identiska X-kromosomer

DNA-segmenten visade att halvfaster A och halvfarbror B helt klart var släkt med Erica på olika sidor av hennes pappas släkt, vilket stämde bra med de antagna släktskapen. Helt avgörande blev sedan att Erica och hennes halvfarbror (B) visade sig ha en stor bit av sina X-kromosomer identiska. X-kromosomen ärvs på ett mycket speciellt sätt, så att den är möjlig att följa i en släkt.

En kvinna har två X-kromosomer, en från både pappa och mamma, medan en man bara har en X-kromosom som kommer från hans mamma. Det innebär att B måste ha fått denna DNA-bit från sin mamma. Och eftersom Ericas mamma inte hade denna DNA-bit, måste Erica ha fått den från sin pappa. Och eftersom han är man, måste han ha fått den från sin mamma. Alltså har B och Ericas pappa samma mamma. Det finns därmed, rent biologiskt, ingen annan man än Freddie som kan vara Ericas pappa!

Viktigt testa flera släktingar

Detta DNA-pussel presenterades för tingsrätten, och domstolen bedömde att det höll som bevis för att kunna fastställa att Freddie var Ericas pappa.

Det känns väldigt roligt att DNA-tester numera inte bara är ett värdefullt tillskott till släktforskningen. Släktforskarnas vanliga DNA-tester kan till och med bevisa släktskap så att det håller i domstol. Det här exemplet visar dessutom hur viktigt det är att testa flera släktingar, för att kunna ta reda på hur släktskapet ser ut även med okända DNA-släktingar.

Läs Erica Högbergs berättelse om jakten på fadern.

Publicerad i Släkthistoria 7/2019