Genetiska samband – jämför ditt dna med förhistoriska människors
Idag utförs dna-analyser på benfynd från människor som levde under förhistorisk tid. Dna bevaras inom olika benmaterial, och du har möjlighet att jämföra ditt eget dna med med dna-analyserade förhistoriska människor.
Vid många utgrävningar görs dna-tester på lämningar efter människor, men det är svårt att få fram dna av god kvalitet.
Numera görs många dna-analyser på lämningar efter förhistoriska människor. Det är inte så att det görs regelmässigt på alla fynd som arkeologerna hittar, men de genetiker som forskar om mänsklighetens historia väljer ut fynd som kan besvara intressanta frågeställningar och testar dessa. Den som testar sig kan jämföra sitt dna med dna-analyserade förhistoriska människor.
Mitokondrie- eller Y-dna
Men inte med hjälp av ett autosomalt test, eftersom det testet analyserar det dna som ärvs i en blandning från bägge föräldrarna. Den delen av vårt dna blir snabbt utblandad efter bara några generationer och är inte meningsfullt att jämföras med flera tusen år gammalt dna.
Det som kan användas för att hitta förhistoriska släktingar är därför de delar av dna som ärvs från bara pappa eller bara mamma och därigenom förs vidare i princip oförändrat genom generationerna.
Både män och kvinnor bär på mitokondrie-dna (mtDNA), som enbart ärvs från modern och därför kan spåras tusentals generationer bakåt i tiden. Resultatet av ett mtDNA-test kan jämföras med dna-testade arkeologiska fynd. Män bär dessutom på Y-kromosomer (Y-dna), som enbart ärvs från fadern genom generation efter generation.
Resultatet av ett Y-dna-test kan därför också jämföras med dna hos förhistoriska män.
Haplogrupp kan ge resultat
Det är oerhört komplicerat att få fram dna av tillräcklig kvalitet från gamla benrester och det lyckas därför inte alltid. Men tekniken går snabbt framåt och analysmetoderna blir allt bättre på att pussla ihop de miljontals små bitar som gammalt dna är nedbrutet i.
Dna bevaras olika bra i olika benmaterial. I de flesta ben bryts det ner relativt snabbt medan det ofta bevaras bättre i tänder. På senare år har man upptäckt att dna bevaras allra bäst i det så kallade Petrousbenet, som är ett mycket kompakt ben inuti skallen strax bakom innerörat.
Idag har man analyserat dna från över tiotusen förhistoriska människor och det äldsta mänskliga dna man har lyckats analysera är från en människa som levde för cirka 430 000 år sedan.
Resultaten från dna-analyserna publiceras i olika vetenskapliga rapporter och artiklar. Tyvärr finns de inte samlade på ett och samma ställe och är därför inte sökbara på något enkelt sätt. Det gör det svårt att söka släktingar bland dessa resultat. Men det kan ofta löna sig att helt enkelt googla sin haplogrupp och se vad som dyker upp.
Publicerad i Släkthistoria 7/2021
