11 läsarfrågor om dna-tester – Peter Sjölund svarar
Hur ska jag sortera mina dna-träffar? Kan jag hitta en okänd far? Vår expert Peter Sjölund svarar på läsarfrågor om dna-släktforskning.
Innehållsöversikt
- Hur många personer i Sverige har dna-testat sig?
- Vad är en haplogrupp och vilka typer finns det?
- Vad betyder X-match?
- Måste jag ha abonnemang för att få min träfflista?
- Hur hittar jag en okänd far?
- Hur sorterar jag mina matchningar när jag har fått tusentals träffar?
- Hur långt bakåt i tiden kan man komma?
- Hur övertygar jag släktingarna om att testa sig om de är skeptiska?
- Kommer jag och min syster få olika träffar?
- Hur vet jag om jag tillhör Bureätten?
- Kan jag hitta min farfars morfar som är okänd ifall jag har kunnat dna-testa min faster?
Hur många personer i Sverige har dna-testat sig?
Det finns inga officiella siffror på det, men den senaste uppskattning som har gjorts ligger på 200 000–250 000, och antalet har fördubblats varje år hittills. Siffran är för alla de stora bolagen tillsammans. Men vi får betänka att en hel del personer har testat sig hos flera olika bolag, och siffran gäller egentligen bara antalet sålda tester. Så antalet personer är gissningsvis kanske drygt hälften så många.
Vad är en haplogrupp och vilka typer finns det?
En haplogrupp är beteckningen på en gren på det stora dna-trädet för hela mänskligheten. Det finns två olika uppsättningar haplogrupper – Y-dna och mitokondrie-dna. Världens alla män har Y-dna och alla kvinnor (och deras söner) har mtDNA. Y-dna följer den raka fädernelinjen och mtdna den raka kvinnolinjen i generation efter generation. För Y-dna heter grupperna till exempel R1a-Z284 eller I1-M253 och för mtDNA kan grupperna heta H1a3b eller U5a1b4. Nya haplogrupper tillkommer hela tiden i takt med att fler personer testar sig och nya grenar upptäcks. En ny haplogrupp uppstår vid en mutation, alltså en spontant orsakad genetisk förändring.
Vad betyder X-match?
X-match är något som endast visas hos Family Tree DNA. Detta är aningen komplicerat, men ett kort svar är att X-match betyder att du och den andra personen har något dna som är lika på era X-kromosomer.
Om det är en rejält stor bit (minst 25 cm) så är detta intressant för att spåra släktskapet. Detta dna kan nämligen inte ha ärvts genom två män i rad, vilket minskar antalet möjliga vägar som ni kan vara släkt på.
Tyvärr skrivs X-match ut även om ni bara har en pytteliten bit lika dna, vilket ofta är en slumpmässig likhet och därför mest bara är förvirrande.
Tänk även på att det dna som är lika på era X-kromosomer kan ha kommit från ett släktskap, samtidigt som annat dna som ni har lika kan ha kommit från ett annat släktskap. Det är inte alls ovanligt att man är släkt med sina dna-matchningar på olika sätt.
Måste jag ha abonnemang för att få min träfflista?
Det är lite olika. Hos Family Tree DNA behövs inget abonnemang, man köper testet och har sedan tillgång till alla deras verktyg. Men hos Ancestry och My Heritage behöver du abonnemang för att kunna se allt. Men på Ancestry klarar du dig ganska bra utan abonnemang eftersom du i princip ser allt, dock inte matchernas hela släktträd, och kan använda de flesta verktygen.
På My Heritage är det tyvärr ganska värdelöst att göra ett test utan abonnemang, eftersom du i princip inte får använda några verktyg alls då. Det bästa är att testa sig hos Famliy Tree DNA eller Ancestry och sedan föra över sitt resultat till My Heritage. Då kan man nämligen låsa upp de verktyg som behövs där. Det kostar ungefär 300 kronor som en engångs-
kostnad.
Hur hittar jag en okänd far?
Inget fall är det andra likt. Det beror på varifrån släkten kommer och hur många som går att testa. Men grundprincipen är att det gäller att identifiera vilka matchningar som bör höra till den okände, och så jobba med dem. Om jag själv skulle ha en okänd pappa så är det bra att testa mamma, eller någon på mammas sida så att jag kan räkna bort de matchningarna.
Då vet jag att de som är kvar är på pappas sida. Samma sak om det till exempel är en okänd morfar. Då får man testa någon på pappas sida för att kunna räkna bort dem. Då vet du att resten är morfars eller mormors. Om du skulle ha en kusin på din mormors sida är det bra att testa den också för att kunna räkna bort mormors matchningar. På så sätt får man bara kvar de matchningar som bör komma från den okände, och man får börja jobba med dem för att se hur de hänger ihop med varandra.
När man hittar var de går ihop i historien vet man att den okände härstammar från samma anor. Då får man gå framåt i tiden för att leta efter tänkbara män som befann sig på rätt plats på rätt tid. Det är mycket jobb, men det viktigaste är som sagt att isolera de matchningarna som hör till den okände. Och för att kunna göra det kan du behöva testa ganska många personer på de olika sidorna av släkten.
Hur sorterar jag mina matchningar när jag har fått tusentals träffar?
När du får din lista med matchningar kan det kännas överväldigande att försöka bringa ordning i hur du är släkt med dessa personer. Det finns två grundläggande metoder att dela upp listan utifrån vilken del av din släkt som matchningarna hör hemma. Det absolut bästa sättet att sortera din matchningslista är att testa ett antal av dina egna släktingar.
Om du har en möjlighet att testa dina föräldrar eller något av deras syskon, kommer du att kunna se om du är släkt med en matchning via din mamma eller din pappa. Finns inga så nära släktingar, kommer test av dina kusiner på mammas eller pappas sida att kunna visa samma sak. Testar du några av dina sysslingar/tremänningar kommer du ofta att kunna se vilken av dina far- och morföräldrar som är släktkopplingen till en matchning.
Om du till exempel har testat en syssling på din mormors sida och en person matchar både dig och din syssling, är du troligen släkt med den personen via din mormor. Det är dock inte säkert, eftersom man får se upp för en fallgrop här! Personen kan vara släkt med dig via en annan gren av din släkt och med din syssling via en annan gren av dennes släkt. För att bli helt säker på att ni är släkt via din mormor behöver du gå in på detaljer och se efter i kromosomvisaren om ni matchar personen på samma dna-segment eller inte.
När du har testat någon eller några av dina släktingar kan du använda verktyget ”Gemensamma matchningar” eller ”In Common With” för att se på vilken sida av din släkt som släktskapet finns med en person. Om du har testat dig hos Family Tree DNA kan du även använda deras funktion som med blå gubbar och röda gummor visar vilken sida av din släkt som personen matchar. Det går till så att du lägger in ditt släktträd och sedan kopplar in en eller flera testade släktingar i ditt träd. Då kan systemet i många fall se om en matchning finns på din mammas eller pappas sida.
Det andra sättet är att använda ett verktyg för så kallad ”klusteranalys”. Ett sådant verktyg går igenom dina matchningar för att se vilka av dem som är släkt med varandra. Sedan sorterar verktyget ihop matchningarna i grupper – så kallade kluster. De kluster som bildas motsvarar ofta släktskap via olika delar av din antavla. Det är inte alltid det bildas fyra tydliga kluster, ofta blir det fler eller färre kluster av olika storlek. Men detta är ändå ett bra sätt att börja få lite ordning på hur du kan vara släkt med dina matchningar. Om du har dina rötter i områden där ”alla är släkt med alla” är det svårt att få några kluster.
Hur långt bakåt i tiden kan man komma?
När det gäller att bevisa släktskap med autosomalt test brukar man säga att man max kan lyckas med fem–sex generationer, sju om man har tur, sedan är oftast bitarna för små för att bevisa att de kommer från en viss ana. Det blir så många anor som man kan vara släkt med på sätt man inte hittar, just för att det blir så fragmenterat. Men med det sagt finns det fall där man faktiskt har lyckats knyta ett segment till en viss person på 1600-talet. Detta genom att många härstammar från den personen och alla delar just det där segmentet. Men det är i undantagsfall.
Hur övertygar jag släktingarna om att testa sig om de är skeptiska?
Det är inte så lätt. Men det finns ingen farlig information i de här dna-testerna – ingen hälsoinformation eller liknande utan bara släktskapsmarkörer. Man kan erbjuda dem att finnas med utan sitt riktiga namn. De kan ju ha ett påhittat namn, och det brukar underlätta för de flesta. Prova med det. Nu blir de kanske ändå inte helt anonyma eftersom vi släktforskare brukar kunna lista ut vilka de är. Men de slipper i varje fall att stå med sitt eget namn i träfflistan.
Kommer jag och min syster få olika träffar?
Ja, ni kommer att få lite olika resultat eftersom syskon ärver olika blandningar från sina föräldrar. Ni kommer att få många gemensamma matchningar, men du kommer att få några som inte hon får, och hon några som inte du får. När det inte går att testa föräldrarna är det därför jättebra om flera syskon testar sig.
Hur vet jag om jag tillhör Bureätten?
De allra flesta som har rötter i Västerbotten härstammar från någon eller flera av Buresläktens otaliga grenar. Eftersom släktens stamfader Gamle Olof levde redan i början av 1400-talet torde han ha minst en halv miljon levande ättlingar idag.
På din fundering om ett vanligt dna-test kan ge besked är svaret tyvärr nej. Eftersom ett barn får en blandning av dna från bägge föräldrarna blir dna redan efter några generationer alltför uppblandat för att kunna spåras så långt tillbaka. Enda möjligheten att påvisa Burehärstamning med dna är om släktskapet går via en rak fädernesläktlinje hela vägen till Gamle Olof på 1400-talet. Detta eftersom den manliga Y-kromosomen ärvs från far till son genom generationerna och därför kan följas tusentals år bakåt.
För att ta reda på om även du härstammar från Bureätten krävs därför traditionell släktforskning. Men det gäller att se upp. Buresläkten är som ett minfält där det cirkulerar mängder av feltolkade släktskap och medvetna förfalskningar. Söker du på nätet hittar du fabricerade släktlinjer tillbaka till påhittade riddare på 1200-talet och till personer omnämnda på runstenar på 900-talet.
För att hitta en pålitlig släktkoppling gäller det att forska dig bakåt i kyrkböcker och andra arkivkällor tills du hittar någon av de personer som bevisligen tillhörde Buresläkten. Säkraste källan till släktgrenarna i den tidiga Buresläkten är det släktträd som har sammanställts av Leif Boström på familjenbostrom.se/genealogi/bure/olof. Titta även på Buresläktens dna-verifierade fädernelinjer på forskningsbloggen buredna.sjolunds.se. Om du hittar någon av dessa män i din antavla, så härstammar du från ätten.
Kan jag hitta min farfars morfar som är okänd ifall jag har kunnat dna-testa min faster?
Vi pratar tre generationer tillbaka och då är det jättesvårt. Det beror på om du lyckas sortera ut just de träffarna som tillhör honom. Om du har lite tur och den okände inte kommer från samma plats som de andra i släkten är det lättare. Man brukar säga att om det gäller en okänd pappa en generation tillbaka är det goda förutsättningar – tre av fyra brukar man hitta. Två generationer tillbaka är betydligt svårare, man får nog räkna med att endast en av fyra hittas. Och tre generationer tillbaka är jättesvårt, där kanske det är en av femtio. En okänd far fyra generationer tillbaka säger sig själv är nästan omöjligt att lösa, men det finns exempel på att det lyckas. Att testa fler släktingar kan hjälpa till och det finns vissa specialverktyg, till exempel Visual phasing, som ökar chanserna.
Publicerad i Släkthistoria 7/2021