11 läsarfrågor om dna-tester – Peter Sjölund svarar

Det är lite olika. Hos Family Tree DNA behövs inget abonnemang, man köper testet och har sedan tillgång till alla deras verktyg. Men hos Ancestry och My Heritage behöver du abonnemang för att kunna se allt. Men på Ancestry klarar du dig ganska bra utan abonnemang eftersom du i princip ser allt, dock inte matchernas hela släktträd, och kan använda de flesta verktygen.

På My Heritage är det tyvärr ganska värde­löst att göra ett test utan abonnemang, eftersom du i princip inte får använda några verktyg alls då. Det bästa är att testa sig hos Famliy Tree DNA eller Ancestry och sedan föra över sitt resultat till My Heritage. Då kan man nämligen låsa upp de verktyg som behövs där. Det kostar ungefär 300 kronor som en engångs-
kostnad.

Inget fall är det andra likt. Det beror på varifrån släkten kommer och hur många som går att testa. Men grundprincipen är att det gäller att identifiera vilka matchningar som bör höra till den okände, och så jobba med dem. Om jag själv skulle ha en okänd pappa så är det bra att testa mamma, eller någon på mammas sida så att jag kan räkna bort de matchningarna.

Då vet jag att de som är kvar är på pappas sida. Samma sak om det till exempel är en okänd morfar. Då får man testa någon på pappas sida för att kunna räkna bort dem. Då vet du att resten är morfars eller mormors. Om du skulle ha en kusin på din mormors sida är det bra att testa den också för att kunna räkna bort mormors matchningar. På så sätt får man bara kvar de matchningar som bör komma från den okände, och man får börja jobba med dem för att se hur de hänger ihop med varandra.

När man hittar var de går ihop i historien vet man att den okände härstammar från samma anor. Då får man gå framåt i tiden för att leta efter tänkbara män som befann sig på rätt plats på rätt tid. Det är mycket jobb, men det viktigaste är som sagt att isolera de matchningarna som hör till den okände. Och för att kunna göra det kan du behöva testa ganska många personer på de olika sidorna av släkten.

När du får din lista med matchningar kan det kännas överväldigande att försöka bringa ordning i hur du är släkt med dessa personer. Det finns två grundläggande metoder att dela upp listan utifrån vilken del av din släkt som matchningarna hör hemma. Det absolut bästa sättet att sortera din matchningslista är att testa ett antal av dina egna släktingar.

Om du har en möjlighet att testa dina föräldrar eller något av deras syskon, kommer du att kunna se om du är släkt med en matchning via din mamma eller din pappa. Finns inga så nära släktingar, kommer test av dina kusiner på mammas eller pappas sida att kunna visa samma sak. Testar du några av dina sysslingar/tremänningar kommer du ofta att kunna se vilken av dina far- och morföräldrar som är släktkopplingen till en matchning.

Om du till exempel har testat en syssling på din mormors sida och en person matchar både dig och din syssling, är du troligen släkt med den personen via din mormor. Det är dock inte säkert, eftersom man får se upp för en fallgrop här! Personen kan vara släkt med dig via en annan gren av din släkt och med din syssling via en annan gren av dennes släkt. För att bli helt säker på att ni är släkt via din mormor behöver du gå in på detaljer och se efter i kromosomvisaren om ni matchar personen på samma dna-segment eller inte.

När du har testat någon eller några av dina släktingar kan du använda verktyget ”Gemensamma matchningar” eller ”In Common With” för att se på vilken sida av din släkt som släktskapet finns med en person. Om du har testat dig hos Family Tree DNA kan du även använda deras funktion som med blå gubbar och röda gummor visar vilken sida av din släkt som personen matchar. Det går till så att du lägger in ditt släktträd och sedan kopplar in en eller flera testade släktingar i ditt träd. Då kan systemet i många fall se om en matchning finns på din mammas eller pappas sida.

Det andra sättet är att använda ett verktyg för så kallad ”klusteranalys”. Ett sådant verktyg går igenom dina matchningar för att se vilka av dem som är släkt med varandra. Sedan sorterar verktyget ihop matchningarna i grupper – så kallade kluster. De kluster som bildas motsvarar ofta släktskap via olika delar av din antavla. Det är inte alltid det bildas fyra tydliga kluster, ofta blir det fler eller färre kluster av olika storlek. Men detta är ändå ett bra sätt att börja få lite ordning på hur du kan vara släkt med dina matchningar. Om du har dina rötter i områden där ”alla är släkt med alla” är det svårt att få några kluster.

När det gäller att bevisa släktskap med autosomalt test brukar man säga att man max kan lyckas med fem–sex generationer, sju om man har tur, sedan är oftast bitarna för små för att bevisa att de kommer från en viss ana. Det blir så många anor som man kan vara släkt med på sätt man inte hittar, just för att det blir så fragmenterat. Men med det sagt finns det fall där man faktiskt har lyckats knyta ett segment till en viss person på 1600-talet. Detta genom att många härstammar från den personen och alla delar just det där segmentet. Men det är i undantagsfall.

Det är inte så lätt. Men det finns ingen farlig information i de här dna-testerna – ingen hälsoinformation eller liknande utan bara släktskapsmarkörer. Man kan erbjuda dem att finnas med utan sitt riktiga namn. De kan ju ha ett påhittat namn, och det brukar underlätta för de flesta. Prova med det. Nu blir de kanske ändå inte helt anonyma eftersom vi släktforskare brukar kunna lista ut vilka de är. Men de slipper i varje fall att stå med sitt eget namn i träfflistan.

Ja, ni kommer att få lite olika resultat eftersom syskon ärver olika blandningar från sina föräldrar. Ni kommer att få många gemensamma matchningar, men du kommer att få några som inte hon får, och hon några som inte du får. När det inte går att testa föräldrarna är det därför jättebra om flera syskon testar sig.