Fyra generationer: Morfar Helge till vänster med äldsta barnet Göran i famnen. Till höger morfars far, Erik Anshelm, och sittande, morfars farmor, Anna, som så snöpligt blev lämnad av sin make.

Skilsmässan gick igenom när maken försvann

Länge var det svårt att skilja sig i Sverige. Här berättar Martin Ståhl hur hans morfars farmor lyckades.

22 augusti 2020 av Martin Ståhl

Min morfar kom från Älvsbacka församling i Värmland. Några år före hans födelse hade familjen skakats av en traumatisk händelse. Morfars farfar, Erik Nilsson Sundström, hade nämligen lämnat hemmet och inte kommit tillbaka. En dag i juni 1914 försvann han bara. Han var vid försvinnandet 55 år gammal och lämnade hustru samt nio barn efter sig på gården i Stenåsen. 

Försvann spårlöst

Därefter tar alla spår efter honom slut. Han finns bokstavligt talat ingenstans. Kanske dog han kort efter. Eller så kanske han slog sig ner på någon plats som jag inte lyckats spåra och påbörjade där ett nytt liv. Vad som blev av honom kommer jag nog aldrig få veta.

Det händer att man stöter på sådana märkliga händelser och individer när man släktforskar. Min farmors farfar, Resar Olof Ersson, gjorde för övrigt precis samma sak. Även han lämnade sina barn och hördes sedan aldrig mer av. Varför gjorde Erik och Olof så? Vad var egentligen drivkraften? Var det ohanterliga försörjningskrav eller något annat som spelade in? Vi kan bara ana oss fram till svaren.

FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

Just i fallet med min morfars farfar, Erik Nilsson Sundström, finns det faktiskt ett motiv, som skulle kunna förklara varför Erik lämnade sin fru Anna, även om det inte anger orsaken till varför han valde att lämna sina nio barn. I släkten berättas det nämligen att Anna var ett ”rivjärn”. Hon kanske inte alltid gjorde livet så lätt för sin äldre make. Men hur som helst förbryllar och berör historien.

Ansökte om skilsmässa

Två år senare, 1916, lämnade Anna in en skilsmässoansökan till Nyeds häradsrätt, vilken också beviljades. Vid den tiden hade det blivit betydligt lättare att skilja sig. I ansökan berättar Anna bland annat att hennes make ”egenvilligt och utan giltig orsak öfvergifvit” henne ”och sedan dess undandragit sig sammanlefnaden” med henne och barnen. 

Som så ofta annars när det handlar om att få vetskap om viktiga tilldragelser i människors liv är det genom en notis i församlingsboken som vi först får reda på skilsmässan. Men var kan man läsa mer om denna?

I november 1916 ansökte Anna Sundström om skilsmässa. Hennes make hade då under en tid varit spårlöst försvunnen. Skilsmässan beviljades den 19 december 1917.

Skilsmässor i arkiven

För information om en skilsmässa efter 1921 kan man vända sig till Skatteverkets äktenskapsregister. För tiden innan dess ser det annorlunda ut. Länge fanns det bara två giltiga skäl för att få skilja sig, antingen för att man hade blivit övergiven av sin partner eller för att han eller hon hade varit otrogen. Detta lättades sedan upp i etapper, då fler godtagbara skäl tillkom, vilket skedde 1810, 1915 samt vid ytterligare tillfällen under 1900-talet. 

Fram till 1734 års lag var det stiftens domkapitel som avgjorde i skilsmässo­mål. I deras arkiv, vilka förvaras hos landsarkiven, kan man läsa om skilsmässor i protokollen, men även i andra handlingar, som inkom till domkapitlet. Ibland finns det register, vilket underlättar letandet.

Efter 1734 års lag lades skilsmässomålen över på de världsliga domstolarna istället, rådhusrätterna i städerna och häradsrätterna på landsbygden. Domstolarna hade emellertid redan sedan tidigare en självskriven funktion i skilsmässomål, om de inbegrep någon form av brott, vilket ju otrohet på den tiden betraktades som. Även domstolsarkiven förvaras hos landsarkiven.

Prästen skulle medla

Det går också att läsa mer om en skilsmässa i arkivet från församlingen, där hela gången tog sin början. Det var nämligen prästens uppgift att försöka tala de trätande makarna tillrätta. Gick inte det, gick ärendet vidare till kyrkorådet eller sockenstämman. Deras handlingar återfinns som separata serier i kyrkoarkivet. Kanske fick frågan sin lösning där. Annars togs den vidare till domkapitlet/domstolen. Det finns alltså en rad olika källor där en skilsmässa kan finnas doku­menterad.

Publicerad i Släkthistoria 2/2020

Fakta: Skilsmässohandlingar

Lagstiftningen för skilsmässor var länge sträng, och det var först in på 1900-talet som det blev lättare att skilja sig. 

Om man forskar på en skilsmässa i äldre tid, blir man ofta hänvisad till flera olika arkiv, eftersom det var flera olika instanser som skulle yttra sig. Fördelen är emellertid att arkiven finns på ett ställe, hos landsarkiven, även om handlingarna mestadels bara finns att läsa i pap­persform.

Publicerad i Släkthistoria 2/2020

Läs också

Kanske är du intresserad av...