Dramatik i förlossningsjournalerna

När ett barn kommer till världen står alltid mycket på spel och det är inte alltid som en förlossning slutar lyckligt. I forna tider var det vanligt att både barn och mödrar inte överlevde barnsängen. Födslar kunde också dra ut på tiden och modern och hennes barn tvingas att kämpa under lång tid för att överleva. Sådan dramatik kan finnas bevarad i barnbördshusens och sjukhusens journaler. Det här är ett exempel från 1923.

I början av oktober 1918 slår spanska sjukan till mot familjen Anderson på Folkungagatan i Stockholm. Fadern i familjen är disponenten Karl Rickard Anderson och efter ett kort och hastigt sjukdomsförlopp förlorar han sin hustru Emma Karolina. Hon efterlämnar två döttrar som är nio och tre år gamla.

Familjens tjänarinna vid tiden är tjugofemåriga Lilly Kristina Foogde. Hon stannar kvar i hushållet och efter några år – den 2 maj 1921 – gifter hon sig med disponent Anderson. Året därpå blir hon gravid och när förlossningsarbetet startar i december 1922 inleds en av de mest dramatiska händelserna i hennes liv, då både hennes eget liv och hennes barns liv var i fara.

Tidens bästa barnläkare och barnmorskor

Hon har dock tur. I hemmet och under tiden på Södra barnbördshuset finns några av den tidens mest meriterade barnläkare och barnmorskor på plats för att hjälpa henne. I förlossningsjournalens första del står: ”Före inkomsten undersökt av Professor Alin, Dr. Ada Nilsson”.

Edvard Alin var direktör för barnbördshuset och hade 1892 disputerat på en avhandling ”Om cervixskador under förlossningen”. Han var också utgivare av tidskriften Jordemodern från 1908 och framåt. Doktor Ada Nilsson var en av Sveriges första kvinnliga läkare, gynekolog, och aktiv på många områden, mot prostitution, för mödrars och barns rätt, för kvinnors lika villkor, med mera. Hon hade vid den här tiden en praktik på Triewaldsgränd 2 i Gamla stan.

Förlossning med tång

Den 22 december 1922 upptäcker man ett blåsljud på Lilly Kristinas hjärta, i journalen antecknas kort: ”Har ej vetat om sitt hjärtfel.” På nyårsafton har hon huvudvärk och kräkningar.

Den 2 januari uttrycker professor Alin oro för barnet, ”man kan hoppas det är viabelt (livskraftigt)”, skriver han i journalen. Den 4 januari är modern mycket utmattad och man beslutar att göra ett försök med tång. Försöket lyckas och Lilly Kristina förlöser ett barn som i journalen beskrivs så här: ”Fostret litet och magert, styvt som en pinne”. Den därpå följande meningen i journalen avslöjar något som varken Lilly Kristina eller någon annan känt till fram till det här läget: ”Nu befinnes det att duplex föreligger.”

FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

Det första barnet har ett tvillingsyskon som också behöver förlossas. Fosterljuden från barn nummer två blir efter en stund långsammare och man beslutar att även förlösa det barnet med tång. Det går bra och journalanteckningarna från den 4 januari 1923 avslutas med: ”Enäggiga tvillingar. Båda skrika efter en stund skapligt.” Det är två pojkar som med tiden kommer att döpas till Bo Gustaf och Hakon Rickard.

Bo Gustaf kämpar för sitt liv

Lilly Kristina Anderson blir kvar på Södra barnbördshuset en månad efter förlossningen, för att kunna återhämta sig. Den 28 januari 1923 drabbas hon av ett kraftigt och smärtsamt håll i hjärttrakten som i journalen antecknas som: ”Sannolikt en ’hjärtattack’”. Hon har under den här tiden Hakon Rickard hos sig, men Bo Gustaf fördes direkt efter förlossningen till Sachsska barnsjukhuset där han fick kämpa för sitt liv under lång tid. Inte förrän den 7 juli 1923 lämnade han barnsjukhuset.

I Sachsska barnsjukhusets patientjournaler går det att följa hans kamp från dag till dag. På sin födelsedag den 4 januari 1923 kommer han in kraftigt nedkyld efter transporten från Södra barnbördshuset, temperaturen går snart upp, men hans vikt faller från 1230 gram vid ankomsten till en bottennivå den 11 januari då han bara väger 1160 gram. När han den 5 april 1923 uppnått en vikt av 2480 gram skriver läkaren i journalen för första gången: ”Skrattar”. Bo Gustaf Anderson skulle överleva.

Tvillingpojken Bo Gustaf Anderson är skådespelaren Marie Richardsons pappa och förlossningsjournalen från Södra barnbördshuset och barnpatientjournalen från Sachsska barnsjukhuset var några av de dokument som hon upptäckte när hon medverkade i tv-serien ”Vem tror du att du är” hösten 2014.

Publicerad i Släkthistoria 7/2018

Fakta: Här hittar du förlossningsjournalerna

Förlossningsjournaler som i det här exemplet hittar du i barnbördshusens arkiv.

Patientjournaler söker du i arkiv efter sjukhus, behandlingshem eller enskilda läkare.