Landsbokens verifikationer – när någon saknas i mantalslängden

En mindre känd, men väldigt innehållsrik, källa är verifikationerna till länsräkenskapernas huvudbok, landsboken. Dessa fördes i två exemplar så det är stor chans att minst ett av dem finns bevarat. Det ena finns på Riksarkivet, det andra på respektive landsarkiv.

Den välkända källan mantalslängden är egentligen en del av verifikationerna, men har vanligtvis brutits ut till en egen serie. Trots detta är verifikationerna ofta väldigt tjocka volymer, speciellt i slutet av 1700-talet och på 1800-talet. Med tanke på volymernas tjocklek kan man förstå att de är innehållsrika, även om det också kan kännas avskräckande. Det är dock väl värt att botanisera bland dessa.

Styvkjortellängden

Bland verifikationerna förekommer bland annat listor över godsanställda, med personer som ofta saknas i mantalslängderna. Detta hör ihop med att adelns anställda var befriade från mantalspenningen. Personalen måste emellertid betala andra skatter, det kunde till exempel handla om ett slags löneskatt. Under flera år på 1730-talet fanns också en särskild skatt på styvkjortlar, ett slags underkjol.

FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

Det innebär att man i styvkjortellängden kan få namn på kvinnor som inte namnges i andra samtida källor såsom mantalslängden, tack vare att de skattade för att de bar styvkjortel.

Vad odlades?

Ibland kan man också träffa på andra uppgifter som hör ihop med gods, slott och liknande. På bilden har vi till exempel en uppräkning från 1720 över vad man odlade vid Svartsjö slott på Mälaröarna. Som synes är det en mycket detaljerad beskrivning. Det handlar till exempel både om bekanta kryddväxter och grönsaker som pepparrot, selleri och morötter men även om rovor. Även törnrosor nämns och bland frukt och bär såväl krusbär, vinbär och körsbär som äpplen, plommon och meloner!

Om vigselboken saknas

Den vanligaste anledningen att studera verifikationerna är troligen att det under perioden 1733–48 finns en ersättningskälla där i de fall vigselböcker saknas. Från 1733 betalade man nämligen en särskild skatt på lysningar och under dessa 16 år skulle alla socknar skicka in en lista på lysningarna i två exemplar. Ibland står även vigseldatumet med.

Avkortningslängden

En annan ersättningskälla här är avkortningslängden. Den hör ihop med att mantalsskrivningen skedde i november men att mantalspenningen betalades först några månader in på nya året. Under tiden hade det skett ändringar som påverkade skatten, såsom flyttningar och dödsfall. Dessa tas upp i denna längd.

Med andra ord får man här en ersättning för saknade dödböcker i alla fall under några månader varje år, dessutom under minst 100 år. Det förekommer också andra skattebefrielser, exempelvis för den som hade många barn, likt ett slags tidigt flerbarnsbidrag.

Fångtransporter och saköreslängder

Annat av intresse i verifikationerna är listor som hör ihop med domstolarna. Exempelvis finns avskrifter av saköreslängder – listor över dömda som oftast avslutar domböckerna.

Saknas domboken för ett visst år kan man här med andra ord åtminstone hitta dem som dömts. Dessutom finns det med listor över fångtransporter, som också innehåller detaljer om de dömda. Om man hittar någon som är dömd för ett grovt brott men att dombok saknas för det året kan man alltså här få reda på vad det handlade om.

Detta var ett axplock med framförallt de viktigaste uppgifterna i verifikationerna. Det finns förstås mycket mer där. Den som vill studera dem närmare behöver oftast söka sig till Riksarkivet eller landsarkivet, men i Arkiv Digital finns också ett antal verifikationer numera, oftast beroende på att mantalslängderna ingår
i samma volym.

Publicerad i Släkthistoria 10/2018