Kyrkräkenskaperna kan avslöja dödsdag

I de kyrkliga räkenskaperna kan släktforskaren hitta mängder av intressant information. Församlingens inkomster och utgifter redovisades i olika böcker, där man skilde på till exempel kyrkräkenskaper, fattigvårdsräkenskaper, skolräkenskaper och kollekträkenskaper.

Räkenskaperna är i allmänhet välbevarade och sträcker sig för vissa församlingar tillbaka till medeltiden. Kyrkräkenskaperna kan ge upplysningar om när människor har döpts, gift sig eller dött, vilket kan vara värdefullt om dessa uppgifter saknas på andra håll, kanske för att ministerialböckerna har förkommit eller för att de tillkom först senare.

Gåvor till kyrkan bokfördes

Detta fick jag bekräftat då jag försökte fastställa när min anfader på fädernet tolv generationer tillbaka hade gått ur tiden. Svaret visade sig finnas i kyrkräkenskaperna. Min an­fader hette Erik Göransson, var sannolikt född i slutet av 1500-talet. Han byggde den första gården i byn Fagerbacken i Stora Tuna församling i Dalarna. Erik Göransson var gift med prästdottern Karin Nils­dotter.

Inte mycket är känt om honom, men han förekommer exempelvis i den geometriska avmätning som gjordes av Fagerbacken år 1641, och där gården finns avritad. I kyrkans räkenskaper för 1642 får vi också veta att Erik ”av god vilja” skänkte tio daler till församlingen.

Tillsammans förekommer Erik och Karin även med sina båda söner, Göran och Nils, i Stora Tunas äldsta husförhörslängd, som lades upp år 1663. Denna husförhörslängd omfattar hela tiden fram till 1696. Fagerbacken nämns på tre ställen i längden, men det är oklart vilka tidsperioder som dessa tre avsnitt representerar.

Mantalslängderna förvirrade

Eftersom Erik Göransson bara nämns på första stället i husförhörslängden, och hans namn är överstruket där, gick det att ana sig till att han måste ha avlidit någon gång i början av husförhörslängdens tidsspann (1663–96). Dödböcker för Stora Tuna församling saknas emellertid för perioden 1650 till 1687.

Mantalslängder kan ibland ge ledtrådar till en persons död, men i Erik Göranssons fall förvirrade de mer än de hjälpte, eftersom många hade snarlika namn. Dessutom redovisas inte Fagerbacken i mantalslängderna som en egen by förrän senare under 1600-talet. Innan dess slogs traktens alla gårdar samman under den större byn Sellnäs.

FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!

Detta kan vara en besvärande omständighet i äldre mantalslängder, när man försöker matcha ihop deras uppgifter med husförhörslängdernas hushåll, för att se vilka gårdar som byarna faktiskt bestod av.

Kyrkräkenskaperna räddningen

Det var i detta läge som kyrkräkenskaperna blev räddningen. I serien ”Räkenskaper för kyrka. Specialer” finns i dess första volym (1664–1709) uppgifter om vilka personer som har testamenterat pengar till kyrkan. Det var bara att gå igenom år för år. Och på uppslaget för ”1669 åhrs testamenten efter the dödha till kyrkian” hittade jag också Eriks namn, ”Erich Jöransson i Fagerbacka” (8 daler). Några rader ovanför står också ”h. (hustru) Karin i Fagerbacka” (6 daler).

Av räkenskaperna framgår dessvärre inte när under året de dog, men av dokumentet kan jag dra slutsatsen att makarna lämnade detta jordeliv mycket nära varandra i tid, till synes med bara några veckors mellanrum.

Publicerad i Släkthistoria 1/2020

Fakta: Här finns kyrkans räkenskaper

Räkenskaperna kan ibland vara ett värdefullt komplement till andra källor i kyrkoarkivet. De kan innehålla information som inte finns någon annanstans.

Kyrkräkenskaperna hittar man under bokstaven »L» i kyrkoarkivens arkivförteckningar i NAD (Nationell Arkivdatabas). Där kan man se om en del av räkenskaperna redan har digitaliserats.

Annars får man ta del av materialet i pappersform på lands­arkivet.