Forska på 1900-talet – trots sekretessen
Tack vare digitaliseringen är det i dag enkelt att forska om sin släkt från tidigt 1900-tal och bakåt i tiden. Men hur gör man när den sjuttioåriga sekretessgränsen sätter stopp? Släktforskaren Daniel Johnsson visar hur du kan gå till väga.
Innehållsöversikt
Skatteverket
Skatteverket är den myndighet som i dag ansvarar för folkbokföringen i Sverige och har uppgifter om alla personer som levt i landet de senaste 25 åren.
Folkbokföringen tog Skatteverket över från Svenska kyrkan den 1 juli 1991. Kyrkan hade då ansvarat för den sedan 1686. Uppgifter äldre än 1 juli 1991 finns i dag hos lands- och stadsarkiven.
Den mest användbara källan hos Skatteverket är den så kallade personbilden. Här hittar man en persons fullständiga namn, personnummer, födelseort, bostadsadress, medborgarskap, civilstånd samt eventuell information om personen är utvandrad, och det finns även namn och personnummer på föräldrar och barn. Alla dessa uppgifter är offentliga – endast när det gäller adoption eller könsbyte kan man bli nekad att få ta del av personbilden. Samma sak gäller om någon har skyddad identitet.
Enklast är att kontakta Skatteverket på telefon, då kan du få svar direkt på följdfrågor. Att mejla går också bra.
Om du redan har personnummer på den som du vill forska om går det snabbt för personalen på Skatteverket att hitta rätt. Är personen avliden hittar du personnumret i Sveriges dödbok 1901–2013. Skatteverket har även annan information som är intressant för oss släktforskare. Bouppteckningar upprättade från och med den 1 juli 2001 finns tillgängliga här, och även de är allmän handling, det vill säga oftast offentliga.
Vidare ansvarar Skatteverket för äktenskapsregistret som togs över från Statistiska centralbyrån den 1 oktober 2011. I det finns det information om vigslar och skilsmässor, bodelningar och äktenskapsförord, gåvor och ogiltiga giftermål från 1921 och framåt. Tänk på att registret inte är riktigt komplett.
Slutligen har Skatteverket även adresshistorik från 1991 och framåt om du undrar var i Sverige en person har bott de senaste 25 åren.
Lands- och stadsarkiven
På våra lands- och stadsarkiv, som ligger under Riksarkivet, finns en otrolig rikedom av källor bestående av olika dokument, en del så gamla att de härstammar från medeltiden. Det är hit du vänder dig om du behöver få fram uppgifter från 1900-talet för perioden innan Skatteverket tog över.
Den så kallade församlingsboken, som ersatte husförhörslängden 1896, fördes av församlingarna ända fram till 30 juni 1991. Efter 1896 var det inte längre lag på att husförhör skulle hållas, därför registrerades inte sådana eller uppgifter om nattvard. I övrigt hittar man samma typ av information i församlingsboken som i husförhörslängden: uppgifter om familjemedlemmar, födelse och död, äktenskap, in- och utflyttning, födelseort, värnpliktsförhållanden samt särskilda anteckningar.
Dessutom är nu en persons yrke mer tydligt angivet. Alla förvaras i dag hos lands- och stadsarkiven och utdrag kan beställas via detta beställningsformulär.
Det finns även fler intressanta källor på lands- och stadsarkiven för den som söker personuppgifter från 1900-talet.
1947 infördes personnumret i Sverige, och samma år introducerades även den så kallade personakten. Det är ett dokument som hanterades av Svenska kyrkan och som skickades mellan pastorsexpeditionerna när en person flyttade runt i Sverige. Systemet var i bruk ända fram till den 30 juni 1991.
Personakten innehåller uppgifter om en individs fullständiga namn, personnummer, födelseort, yrke, eventuella flyttningar mellan olika församlingar med datum och sidhänvisning till respektive församlingsbok, samt datum och ort för var och när personen avlidit, liksom dödsorsak. Det framgår även om personen utvandrat och i så fall vart, samt huruvida och när vederbörande gift sig respektive skilt sig. Dessutom finns i regel namn, födelsenummer och födelseort för föräldrar, barn och make/maka med.
Personakten är ett tidsbesparande dokument när du forskar om tiden 1947–91. Dokumentet beställer man från det lands- eller stadsarkiv till vilken orten hör som personen du forskar om bodde på vid sin död eller den 1 juli 1991. Observera att personakten kan vara ofullständig. Var man över 15 år när akten upprättades så noterades inte föräldrarna, detta blev inte rutin förrän 1967. På samma vis skrevs inte barn över 15 år på föräldrarnas personakt.
Hos lands- och stadsarkiven finns även bouppteckningar upprättade före den 1 juli 2001. Dessa är informativa när du exempelvis vill veta hur familjebilden såg ut för en person, eller hur denne hade det ställt ekonomiskt. Bouppteckningar beställer du enklast via ett formulär på Riksarkivets hemsida.
Landstingsarkiven
Det var kommunalförordningarna 1862 som låg till grund för tillkomsten av landsting i Sverige, och det äldsta källmaterialet (om det finns bevarat) är alltså från mitten av 1860-talet.
Äldre patientjournaler och journaler från nerlagda sjukhus förvaras på landets olika landstingsarkiv (nyare journaler finns hos respektive sjukhus). Det är dock inte självklart att du får ta del av en patientjournal då det råder sekretess i 70 år på sådana, men om du har skriftligt medgivande av den person som berörs, eller av personens barn, kan du få ut handlingarna. Tänk på att journalerna kan vara ganska detaljerade – det kan vara rätt sorglig läsning att ta del av sina släktingars krämpor och sjukdomar.
Lite roligare läsning är som regel de förlossningsjournaler
som fördes av barnmorskorna. Via en sådan kan du exempelvis få veta vilken tid på dygnet din morfars mor föddes, hur förlossningen gick och information om modern. Materialet är av varierande omfång, ibland är anteckningarna mer sparsamma.
Förlossningsjournaler brukar också vara (precis som barnmorskeböcker) ett av de sista halmstråna för att hitta en okänd fader. Men ha inga höga förhoppningar, det är mycket sällan barnmorskorna antecknade just denna uppgift.
Vidare har landstingsarkiven handlingar som rör de barn som placerades på barnhem under 1900-talet. Vid ankomst till barnhemmet gjordes en hälsoundersökning och därutöver antecknades uppgift om barnets föräldrar, syskon och eventuellt andra till barnet närstående personer. Självklart dokumenterades även barnets vistelse på barnhemmet, samt in- och utskrivningsdatum.
Indexerade register
Tack vare eldsjälar och uppskattade medlemmar i de olika släktforskarföreningarna i landet finns det i dag flera olika indexerade register att köpa hos Riksarkivet, i Rötters bokhandel eller av respektive förening.
Det enligt mig mest användbara registret är Sveriges dödbok 1901–2013 som innehåller uppgifter om 9 290 000 personer som avlidit under dessa år. Här kan du exempelvis söka på namn och födelseort och få reda på när och var en person dog. Eller varför inte tvärtom – du vet att en person dog ett visst datum, och kan via det få fram födelsedatum och födelseort. Man kan även göra mer allmänna sökningar i registret och exempelvis kolla upp hur många som dog i Västervik år 1910.
Men tänk på att det förekommer fall då personer saknas även i detta register!
Om en person är änka eller änkling står datumet då makan eller maken dog angivet i Dödboken. Använd det och sök på dödsdatum på samma ort eller adress, så hittar du lätt maken eller makan till den avlidna.
Ett annat bra indexerat register är Begravda i Sverige 2 som omfattar drygt 6,4 miljoner begravda personer på omkring tretusen svenska kyrkogårdar. Tänk dock på att drygt fem procent av Sveriges kyrkogårdsförvaltningar ännu inte är digitaliserade, och att fullständiga uppgifter saknas från många av de som är registrerade.
Det var inte helt ovanligt att en man och en kvinna som var gifta begravdes i var sin grav. Därför ska man inte bli förvånad om sökknappen ”samma grav” inte visas – det behöver inte betyda att en person var ogift.
Det finns fler gravregister på internet att söka i, varav följande är kostnadsfria:
I jakten på vart morfars bror tog vägen på 1960-talet, eller hur familjebilden såg ut för din klasskamrat 1982, så är databaserna Sveriges befolkning 1970, respektive 1980 och 1990 till god hjälp.
Dessa kom till genom ett samarbete mellan Sveriges släktforskarförbund och SVAR (Riksarkivet). Uppgifterna härrör från mantalslängderna i Skatteverkets dataregister. Informationen för 1970 utgör faktiskt Skatteverkets äldsta bevarade datoriserade register.
Alla tre registren, som säljs separat på varsin skiva, innehåller samma typ av uppgifter förutom att du i 1990 års upplaga dessutom får veta när en person gift sig.
Ancestrys databas med namnindexerade födelseuppgifter som sträcker sig fram till 1941 är ytterligare ett register som kan ge ledtrådar när man söker uppgifter om en person från tidigt 1900-tal. Även om Ancestry är en betaltjänst så får man söka i detta register utan kostnad.
Man ska dock ha i åtanke att databasen bygger på de så kallade SCB-utdragen och därmed är en tredjehandskälla: 1860 ålades Sveriges präster av Statistiska centralbyrån att årligen skicka in statistik över födda, vigda och döda.
Prästerna skrev av kyrkböckerna en gång per år och med andra ord är SCB-utdragen en ögonblicksbild av de uppgifter som kyrkböckerna innehöll den 31 december varje år. Exempelvis okända fäder som senare uppdagades och skrevs in i födelseboken saknas i SCB-utdragen.
Slutligen får man inte glömma olika regionala indexerade register. I Småland har vi under många år tack vare visionären Sam Blixt kunnat använda oss av PLF-skivorna innehållande födelse-, vigsel- och dödsuppgifter från i dag 541 församlingar främst i Kalmar län med Öland, men även från en del angränsande län.
Föreningen PLF (Person- och lokalhistoriskt forskarcentrum) har kommit långt i sitt projekt med över 5,1 miljoner poster, och påbörjar nu arbetet med att indexera även in- och utflyttningslängder samt husförhörslängder.
Ett annat regionalt exempel är DDSS, Demografisk databas södra Sverige, med Landsarkivet i Lund som huvudman. Här riktar man in sig på de tidigare danska landområdena Halland, Skåne och Blekinge och har i dag drygt 1,5 miljoner sökbara poster – tillgängliga helt gratis på hemsidan.
För den som har släktingar i Stockholm bör Rotemansarkivet nämnas, som sträcker sig fram till och med 1926. Även detta register finns på internet och är gratis att söka i.
Så hör dig för med släktforskarföreningarna i dina egna trakter – troligen har de motsvarande projekt på gång!
Publicerad i Släkthistoria 6/2015
