Ger en bild av Sveriges befolkning
Många forskare har använt längderna för att studera det tidiga 1600-talets ekonomiska och demografiska förhållanden. Ett tydligt resultat är att bondesamhället vid den här tiden var mycket rörligare än man ofta har föreställt sig. Många människor flyttade både en och flera gånger och bilden av ett statiskt samhälle har fått sig en törn.
Möjligheterna att beräkna folkmängden har debatterats, inte minst i Finland där flera forskare har föredragit senare mantalslängder. Annars brukar 1613 års Älvsborgs lösenlängd framhållas som den bästa för att få fram hyfsat goda befolkningssiffror.
Vid riksdagen i början av 1617 klagade kung Gustav II Adolf över att man inte fick in tillräckligt med pengar. Änkedrottning Kristina menade att bördan var för tung för de fattiga, medan en del förmögna hade dragit sig undan sina skyldigheter. Därför rådde hon ”att man med flit skulle se kommissariernas längder utöver” och flera andra rådgivare anslöt sig till kravet på en rannsakning.
Rannsakningslängderna
I oktober 1618 utfärdades den första instruktionen för granskning av alla längder, och även undersåtarna skulle infinna sig till rannsakningen. Den som bedömdes som utfattig eller obotligt sjuk kunde få uppskov med sin betalning, eller helt frikallas. I gengäld krävdes pengar av den som ansågs ha betalat för lite. Ibland gjordes rannsakningar av speciella skäl: På våren 1621 rannsakades Arboga, där många människor dött och andra förlorat sina hem
i en vådeld, vilket självfallet påverkade möjligheterna att få in pengar.
Åren 1619–22 upprättades särskilda rannsakningslängder och restlängder över arbetet med de sex betalningsterminerna. Dessa restlängder ger ofta lite mer information än själva uppbördslängderna. Här finns även uppgifter om giftermål, flyttningar och dödsfall. Dessa längder kan variera lite i utseende men är i princip extra värdefulla för släktforskaren.
Sådana rannsakningslängder finns för Södermanland, Uppland, Östergötland, dåvarande Jönköpings län, Närke, Västmanland, Dalarna, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten (inklusive nuvarande Norrbotten). För den östra riksdelen finns längder för Egentliga Finland, Satakunta, Nyland, Tavastland, Österbotten, Savolax och Karelen. Åland saknas tyvärr helt.
Publicerad i Släkthistoria 2/2020