Ge släktforskningen liv med väderobservationer
Hur var vädret när dina farföräldrar gifte sig och var den första julen i deras nya hus vit och snörik? Det går att få reda på – och det ger liv åt släktforskningen!
Meteorolog Jonas Westman med mätinstrument i Uppsala runt 1890.
Den gångna sommaren ligger fortfarande färskt i minnet. Men hur vädret var förr i tiden faller snabbt i glömska. Tur då att det finns sparad väderdata i Sverige från så långt tillbaka som 1700-talet. Det gör att du kan ta reda på hur vädret var en specifik dag.
Regnade det på farmors farfars och farmors bröllopsdag? Var det verkligen snöstorm när mormors mor föddes, så som det berättats i släkten?
På SMHI i Norrköping finns arkiverade väderdata från 1859 och framåt från det nät av väderstationer som började byggas upp då. 1859 fanns det ett tjugotal och de utökades successivt.
– Det finns uppgifter om vind, temperatur, nederbörd och barometer. Det finns till och med för olika tidpunkter under dagen, morgon, middag och kväll, säger Gunnar Larsson, som har hand om SMHI:s arkiv.
Det äldre materialet på SMHI är inte digitaliserat, men det går bra att ringa dit och ställa frågor om specifika dagar.
Data innan 1859 finns till största delen på Riksarkivet. Vid de astronomiska observatorierna i Lund, Uppsala och Stockholm började väderdata samlas in i början och mitten av 1700-talet. Datan har samlats hos Vetenskapsakademien som i sin tur överlämnat den till Riksarkivet. Inget är dock digitaliserat än.
Publicerad i Släkthistoria 12/2018
