Databas synliggör kvinnors arbete
Vilket arbete utförde egentligen kvinnor och män i historisk tid? Genom att titta på beskrivningar i domböcker och andra källor har forskare i Uppsala fått svar.
Kvinna på vandring för att sälja vävnader i Marks härad runt år 1900.
Gender and Work är en databas som skapats av forskare på Uppsala universitet. Här finns omkring 20 000 ”verbfraser” inmatade som beskriver vad män och kvinnor arbetade med från mitten av 1500-talet till år 1800.
– Det är inte yrkestitlar vi har tittat på, utan beskrivningar av vad människor faktiskt har gjort för att försörja sig, säger Maria Ågren, professor i historia.
Uppgifterna kommer från domböcker, räkenskapsmaterial, böneskrifter (ett slags ansökan om att bedriva verksamhet som man skrev till myndigheterna) och visst dagboksmaterial. I dessa kan man hitta noteringar om hur olika människor förtjänat sitt levebröd, exempelvis anteckningar om att en kvinna brukat ”sälja strömming”, ”virka”, eller ”sälja skorpor”.
Av materialet går det att utläsa hur viktigt kvinnors arbete och företagande varit för att försörja dem och deras familjer, men också för samhällsbyggandet.
Mindre synligt i källmaterialet
Maria Ågren tror att det finns flera faktorer bakom att kvinnors företagande varit så osynligt i historieskrivningen.
– Det har varit undervärderat och det beror på att det varit mindre synligt i källmaterialet, men det handlar också om att man inte har varit tillräckligt intresserad av det, säger hon.
Mycket av det källmaterial vi har i dag bygger på vad statsmakterna höll koll på förr. Och ofta var syftet med rullor och register att kunna driva in skatt. Staten ville ha in en viss summa av ett hushåll – men hur arbetet fördelades inom hushållet för att skapa värdet var man inte intresserad av. Därför noterades bara hushållets föreståndare, mannen, i handlingarna.
I böneskrifterna, däremot, finns mängder av uppgifter om kvinnliga näringsidkare, liksom i en del andra handlingar, som domböcker.
