10 tips när du kört fast
När man inte kommer vidare i sin släktforskning finns det många omvägar man kan ta. Här tipsar vi om tio alternativa källor.
Ett tips är att titta längst bak i husförhörslängden!
1. Under socknen
Om du inte hittar den person du letar efter på rätt plats i husförhörslängden kan det bero på att denne saknade fast bostad.
Orsakerna kan vara att den saknade var fattig, sjuk eller föräldralös och därför flyttade runt bland socknens gårdar på kyrkans bekostnad.
Personen kan också ha flyttat utan attest, varit luffare eller av annan anledning vistats på okänd adress.
Dessa personer brukar samlas längst bak i husförhörslängderna under rubriker som: Under socknen, På socknen, Socknens slut, Husvilla, Obefintliga eller Kvarstående.
2. Dopvittnen
Genom att notera alla dopvittnen kan man få viktiga ledtrådar till borttappade personer.
Det var vanligt att ha syskon som dopvittnen, likaså kan man leta bland dessa syskons barns dopvittnen för att få fram namn eller adresser till svårfunna släktingar.
Det är också möjligt att en okänd faders mor eller syster finns med som dopvittne, vilket kan vara en viktig ledtråd.
3. Bouppteckningar
Bouppteckningar kan bekräfta släktskap eftersom alla arvingar togs upp. Om barnen var omyndiga utsågs en förmyndare som ofta var en släkting.
Emigranter som har varit svåra att finna kan ha antecknats med vistelseort i sina föräldrars bouppteckningar. Genom bouppteckningarna kan man få nya ledtrådar i jakten på andra släktingar.
4. Dna-test
För den som har luckor i sitt släktträd kan ett dna-test bli det stora genombrottet. Genom att testa sig själv, och eventuellt andra släktingar, får man en lista på personer man är släkt med som också har testat sig.
Är det nära träffar är möjligheten större att man kan få fram hur släktskapet ser ut. I bästa fall växer släktträdet med nya grenar, i sämsta fall tvingas man kapa av grenar där släktforskningen visat sig inte stämma.
Dags för testning.
5. Arkiven
Nya källor digitaliseras ständigt och fler sökbara databaser tillkommer. Men vill du inte vänta så besök Riksarkivet där kyrkoarkiv och annat förvaras i original. Det finns sju regionala landsarkiv och ett antal stads- och kommunarkiv.
Genom att besöka dessa, eller beställa material därifrån, kan du läsa i mantalslängder, bouppteckningar, skilsmässohandlingar, bilagor till kyrkböcker, domböcker, sockenstämmoprotokoll, brev och mycket annat.
6. Hjälp
När man går kurs eller är med i en släktforskarförening finns det mycket hjälp att få. Och Facebooks många släktforskargrupper ger tillgång till tusentals släktforskares kunskaper och erfarenheter.
På Sveriges släktforskarförbunds anbytarforum kan man också få hjälp av andra forskare. Där finns även tusentals äldre diskussioner att söka bland.
Ibland finns hjälpen på nära håll – be släktingar dna-testa sig eller dela med sig av brev, bilder och berättelser. Kontakta personer som har lagt ut släktträd på nätet om de innehåller intressanta namn.
Ett av Sveriges landsarkiv är inhyst i Vadstena slott.
7. Bilagor
När du har kört fast kan kyrkobokföringens bilagor vara en möjlig väg framåt. Förutom kyrkböckerna för husförhör, dop, konfirmation, vigsel, flytt och dödsfall finns det bilagor till dessa.
De som inte har digitaliserats får man söka på landsarkiven. De innehåller olika handlingar som kan ge ny information. Till exempel kan man hitta lysnings- eller flyttattester från en persons hemförsamling och på så sätt få reda på var den kom ifrån.
8. Bunden namngivning
Förr namngavs barnen ofta efter avlidna släktingar i en viss ordning. Det kan man ha nytta av när man söker efter släktingar. Dessa regler gällde i tur och ordning:
1. Son född efter faderns död får hans namn. Dotter som döps efter moders död får hennes namn.
2. Ingår änkling nytt äktenskap, döps den först födda dottern i det nya giftet efter hans första hustru. Den först födde sonen i en änkas nya gifte får hennes förste mans namn.
3. Är både far- och morföräldrarna döda, får förste sonen oftare farfars än morfars namn och första dottern oftare mormors än farmors namn.
4. Föds barnen medan far- och morföräldrarna lever, eller efter att äldre syskon har fått deras namn, kan namnet väljas friare från andra avlidna släktingar.
Barn ärvde ofta sitt förnamn.
9. Tryckta källor
Dop, födelsedagar, lysningar och begravningar föranledde ofta en notis i lokaltidningen. Likaså olyckor, brott och stämningar. Man finner också annonser för arbete, äktenskap, efterlysningar, auktioner och försäljning av varor.
Kungliga biblioteket har sökbara notiser för tidningar äldre än 115 år, och kommunarkiv kan ha inbundna årgångar av lokaltidningar.
Det kan också vara värt att titta i hembygdsböcker samt specialböcker om järnvägen, skolväsendet, präster, regementen eller andra yrkesgrupper.
10. Domböcker
När någon blivit dömd finns hänvisning från kyrkböckerna till domböckernas protokoll. Andra kan vara omnämnda som vittnen. Låt inte de tjocka volymerna och den ibland svårlästa texten avskräcka dig.
I domböckerna finns fall om allt från arvstvister, tomtgränser och köp av gårdar till stölder, slagsmål och förbjudna relationer. Det är en särskilt användbar källa om man söker okända fäder.
Publicerad i Släkthistoria 11/2020
