Leif G W Persson och en löpsedel från tiden för Geijeraffären.

© Sjöberg Bild

Leif GW Perssons klassresa

En politisk affär gjorde honom rikskänd. Hans nyckelroman om händelsen gjorde honom rik. Så tog klassresan fart för Leif GW Persson, som senare i livet skulle bli folkkär som brottsexpert i tv.

3 oktober 2020 av Åke Steinwall

Att han skulle göra en klassresa hade också hans föräldrar tänkt sig. Men pappa Gustav, som var byggnadsarbetare, ville att sonen skulle bli ingenjör. Därför skulle den unge Leif, som tidigt visade sig ha lätt för att lära, ”kostas på” och få mer utbildning än vad hans föräldrar hade fått. Det blev realskola och gymnasium, men även om studierna fortsatte att gå lätt så blev han under de åren alltmer medveten om sin enkla bakgrund jämfört med klasskamraterna som kom från mer välsituerade familjer.

I sin självbiografi Gustavs grabb konstaterar Leif GW Persson att hans familj saknar intellektuella traditioner: ”Den släkting som tagit sig längst i den meningen, vid den tiden då jag tar studenten, är folkskollärare i Ockelbo. Det är en begåvad och högt bildad man som bara råkat växa upp i fel tid, innan arbetarklassens barn kan ge sig ut på den resa som jag får möjlighet att göra i hägnet av efterkrigstidens social­demokrati.”

Skapade sin egen kriminologutbildning

Redan tidigt hade Leif GW Persson blivit intresserad av de ämnen som senare skulle kallas kriminologi, men när han inledde sina universitetsstudier fanns det inget sådant självständigt ämne. Istället satte han ihop sitt eget schema med matematik, statistik, juridik och diverse beteendevetenskapliga ämnen. Även här gjorde han så bra ifrån sig att studierna snart ledde till jobb på såväl universitet och Statistiska centralbyrån som på rikspolisstyrelsen. 

Han började också skriva debattartiklar i dagspress om kriminalpolitik och det var i det sammanhanget han valde att använda sina mellannamns initialer för att skilja ut sig från alla andra som hette Leif Persson. Vid ett tillfälle hade nämligen en av hans artiklar illustrerats med ett porträtt av en känd tävlingsförare som kör motorcykel.

Med tiden tog rikspolisstyrelsen allt mer av Leif GW Perssons arbetstid. Han fick ett eget tjänsterum i samma korridor som rikspolischefen Carl Persson och ägnade sig mycket åt att få ordning på brottsstatistiken. Bland annat presenterade han en rapport som visade att mer än 80 procent av de grova brotten begås av en grupp återfallsförbrytare som bara utgör några promille av Sveriges alla män.

Leif G W Persson kallade sin självbiografi Gustavs grabb. Denna bild på fadern är från tunnelbanebygget och fanns på bokomslagets flik.

© ur boken »Gustavs grabb»/Albert Bonniers förlag

Geijeraffären

Några år senare utbröt den så kallade Geijeraffären – en händelse som var nära att driva Leif GW Persson till självmord, men som istället lade grunden till hans förmögenhet. Affären har fått sitt namn efter den socialdemokratiske justitieministern i början av 1970-talet – Lennart Geijer. En man som utåt var känd för sin liberala kriminalpolitik, men internt inom polisen för sina kontakter med prostituerade.

Denna kunskap delade rikspolischefen Carl Persson med sig av i en promemoria som överräcktes till statsminister Olof Palme strax före valet 1976. Palme svarade att han skulle ta tag i saken efter valet. Drygt ett år senare drogs Leif GW Persson in i affären när journalisten Peter Bratt ringde och frågade om det stämde att Palme fått en promemoria om Lennart Geijers ”horkontakter”. Han bekräftade det och föreslog att Bratt skulle kontakta Carl Persson.

FÅ SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

De följande dagarna blev turbulenta. Palme dementerade de uppgifter som Bratt publicerat i Dagens Nyheter och tidningen bad Lennart Geijer om ursäkt och erbjöd skadestånd. Istället
började journalister jaga ”läckan på rikspolisstyrelsen”, det vill säga Leif GW Persson. En följd av affären blev att han förlorade sitt jobb och till slut blev ”drevet” så hårt att han var nära att ta sitt liv.

På faderns sida kom Leif G W Perssons anor från bruksbygder i Västmanland. Bild från Ramnäs 1963.

© Järnvägsmuseet

Blev till Grisfesten

Men han lät bli och en tid därefter bestämde han sig istället för att skriva en nyckelroman om händelsen. Grisfesten som kom ut 1978 blev en stor succé och är fortfarande Leif GW Perssons mest sålda bok.

Sedan dess har han växlat mellan författandet och arbetet som brottsforskare. 1991 blev han professor i kriminologi – en tjänst han behöll fram till pensionen 2012. 1998 inledde han den tv-karriär som gjort honom folkkär. Fram till 2010 var han expert i programmet Efterlyst i TV3. Därefter gick han över till SVT:s Veckans brott som han medverkade i fram till 2018.

Vallon Leif GW:s förfader

Leifs far Gustav Persson kom från Ramnäs, en ort i Västmanland som vuxit kring ett gammalt järnbruk. Dennes farfar Per Gustaf Persson beskrivs som statardräng i kyrkböckerna, men slutade enligt Leif GW Perssons självbiografi som pråmskeppare i USA.

Även Leifs mor har bruksanor. Hennes morfars farmors farfars farfars far var vallonen Jean Crochet, född i franska Sedan, som år 1624 kom till Sverige som kolare. Här blev hans ättlingar kvar och flera av dem blev masmästare eller smeder. Namnet Crochet försvenskades med tiden till Kråke.

Publicerad i Släkthistoria 4/2020

Läs också

Kanske är du intresserad av...