Lasse Brandeby – släktgård gav namn åt älskad underhållare

Som barn var Lasse Brandeby måttligt intresserad av skolan och relegerades efter att ha gått om samma termin två gånger i realskolan. Han var mer intresserad av att segla jolle i sjöscouterna och spela saxofon i popband. Men efter att ha jobbat som VVS-ingenjör kom han in på journalistskola, som han dock hoppade av när han fick jobb på lokalradion.

Där gjorde han det smått legendariska programmet Elfte timmen med den sedermera lika välkände kollegan Janne Josefsson. I ett klassiskt inslag ringde de upp presidentpalatset i Chile för att i direktsändning spela sånger med protestsångaren Victor Jara, som regimen hade låtit avrätta.

Lasse Brandeby gjorde närmast bisarra reportage på stan och hemma hos folk där han knackade dörr med märkliga frågor. Men när han hamnade hos en ensamstående mamma med svag ekonomi växlade han snabbt om till medkännande reporter och gjorde ett socialreportage.

Det följdes av en programserie med journalistkollegan Frank Gunnarsson, där hans absurda och spontana sida fick fritt spelrum. Det var här som figuren Kurt Olsson skapades. Bland annat tog denna figur emot ett brittiskt örlogsfartyg i hamnen. Han ringde en butik och klagade på att de sålde djupfrysta wallenbergare – och mycket mer.

Här kom också de första frågorna om koskräck – vilket Lasse Brandeby hade på riktigt. Han var också hypokondrisk och hade en del andra rädslor, som han utmanade. Till exempel försökte han bota sin flygskräck genom att ta flygcertifikat, men nådde inte ända fram.

En ingrediens i tillblivelsen av karaktären Kurt Olsson var Lasses egen pappa, Thorsten Brandeby. Han var kamrer och ytterst noga med att göra rätt för sig. Ibland gick han dock lite för långt i sin strävan att saker och ting skulle bli rätt till punkt och pricka. Därmed skapade han ofrivillig komik, något som roade omgivningen kopiöst. Detta enligt Lasse Brandebys dotter Anna Brandeby Harström som har skrivit den kärleksfulla biografin Vad gör jag nu då? om sin far. Titeln är hämtad från Lasses gravsten.

– Lasses pappa går igen i Kurt, det exakta och noggranna kommer absolut därifrån. Farfar tramsade inte runt. Han var så allvarlig och fattade aldrig själv hur roligt det kunde bli, berättar hon. Farfar hade sin egen humor och såg det han ville se. Stöket kring Kurt Olsson kunde han knappt fatta. Men han var jättestolt och samlade alla artiklar och klistrade in i album.

Släkten Brandeby med förfäder härstammade från knallebygden i Kinna härad, i sydvästra Västergötland. Där växte Thorstens pappa David Johansson upp på gården Brandskog. Det ville Thorsten och ett par bröder ta som efternamn. Men patentverket sade nej, så det fick bli Brandeby istället. Namnet är alltså inte norskt, vilket många tror.

Bytet skedde strax efter det att minstingen Lasse hade fötts 1945, som yngst av tre syskon. Han blev genast familjens gullegris och fick en uppväxt full av kärlek och trygghet. Lasse blev också en omvittnat generös person, som lätt engagerade sig i andra människor och ställde upp när helst hans hjälp behövdes.

En seglivad myt spridd på internet är att Lasse Brandeby var halvbror till skådespelaren Rolf Lassgård, men det stämmer inte. Allt bygger på att de är ganska lika varandra, åtminstone på en del bilder. Enligt myten ska de vara utomäktenskapliga barn till underhållaren Sixten Landby från Umeå, och Brandeby vara en förvanskning av Sixtens efternamn. Men allt är alltså felaktiga gissningar som lever sitt eget liv på nätet.

Lasses farfar David var snickare, och hans farmor Augusta Torstensson av hantverkarsläkt. De bodde i en del av arbetarstadsdelen Masthugget i sydvästra Göteborg som 1908 blev egen församling, Oscar Fredrik. Samma år föddes sonen Thorsten.

En av Davids bröder, Karl, hade ett par år tidigare emigrerat från Brandskog till delstaten Iowa i USA. Vad det blev av honom är det ingen i släkten som vet något om idag.

David Johanssons farfar Anders Svensson var den som först slog sig ned på Brandskog. En stuga på gården blev kvar i släkten och den hade Thorsten och Annie Brandeby som sommarboende.

– Där bodde först pappas farbror och faster, som båda var ogifta och tog över gården. Sedan byggde min farfar och farmor om ett magasin till sommarstuga, där vi var jättemycket när jag växte upp, säger Anna Brandeby.

På farfar Davids sida fanns också en soldat, hans morfars morfar Torkel Rybom vid Älvsborgs regemente, som dog 1759 i pommerska kriget. Det var en för Sverige misslyckad militär konflikt. Det slutade utan vare sig vunnen eller förlorad mark, men till priset av mången soldats liv.

Ryboms far Hans Persson Burman var indelt soldat på samma regemente. Även han hade varit ute i krig – och tagits till fånga av danskarna, men kunde återvända hem.

Lasse Brandebys farmor Augusta Torstensson hade norska anor. Det är från den grenen som namnet Thorsten kommer. Så hette inte bara Lasses pappa, utan även han själv i andranamn. Den första kände bäraren av namnet var Tosten Haagensen (Torsten Håkonsen), en av Norges första glasblåsare. Han var känd för sina fina kristallglas.

Tosten verkade först på ett par glasbruk i trakterna kring Oslo, men begav sig sedan till Sverige för att jobba på bruk i först Limmared utanför Borås och sedan Karlsdal vid Nora i Bergslagen.

Hans son Nils Jörgen Torstensson gifte sig med Maria Margareta Dischler, som var dotter till en tysk glasblåsare, Barthel Dischler, vid samma bruk som Tosten Haagensen. Han kom också till Sverige, där han bland annat arbetade vid Kosta glasbruk och där gifte sig med tyskfödda Maria Abelone Filion. Även hon var av glasblåsarfamilj och en bror till henne grundade Strömbäcks glasbruk vid Umeå.

Nils Jörgen Torstensson hamnade på Liljedals glasbruk utanför Grums, där han avled 1794. Änkan flyttade då tillbaka till Norge. Men även deras son Andreas Torstensson kom att jobba på glasbruk och förblev rotad i Sverige. Han noteras som ”arbetare” vid Årnäs glasbruk vid Kinnekulle. Orten har namn efter den gamla borgen Aranäs, där riddare och riksråd i kungliga kretsar bodde på medeltiden. (Platsen figurerar i Jan Guillous romaner om tempelriddaren Arn.)

Detta är minnen som har förbleknat i släkten Brandeby. Andreas Torstensson son Johan Fredrik blev jordbruksarbetare och far till Augusta Torstensson, som gifte sig med snickaren David Johansson. Glasbåsarådran sinade under första halvan av 1800-talet.

Som kamrer på ett förlag som gav ut kristlig litteratur var Thorsten Brandeby den enda i släkten – jämte glasblåsarna – som inte var bonde, torpare eller arbetare. Att många anor hade haft det svårt bidrog säkert till familjens sociala engagemang, som fördes vidare till Lasse. Han förblev i det jordnära, trots alla framgångar. Hemligheten ligger i att han aldrig förhävde sig, tror dottern Anna.

– Pappa blev inspirerad av mycket, framförallt människor runtikring. Han hade en enastående förmåga att se det som kunde bli en bra historia i något som inte var så märkvärdigt. Han kunde hitta humorn i vardagssaker.

Men själv var Lasse Brandeby övertygad om att Kurt-vurmen snart skulle ta slut.

– Han var förvånad över hur Kurt aldrig slutade leva. Sedan hade han en längtan att göra andra saker också, även om han samtidigt var rädd. Han tyckte inte att han var en ”riktig” skådespelare.

Men många roller kom, inte bara i farser och tv-komedier, utan även mer seriösa pjäser och filmer. Förutom flera Kurt Olsson-uppföljare somFådda blommor blev han Rolf Mjunstedt i Rena rama Rolf. Han spelade polischef i deckarserien Irene Huss. Men framförallt var han stolt över att få spela både revy och seriösa roller med sin gamla idol Kent Andersson.

Lasse Brandeby framträdde också i musikaler som Glada änkan och var med i tv-programmet Let’s dance, trots att han då var mycket sjuk. Han kämpade hårt, dolde det professionellt och blev publikfavorit. Som arbetsmyra hade han inte mycket fritid, men kopplade gärna av med att segla med familjen. Sjöintresset låg också i släkten.

Lasses morfar Johan Karlsson var hamnlots i Göteborg, där han förde Amerikabåtar och andra stora fartyg till kaj. Dennes uppväxt var präglad av stor fattigdom. Föräldrarna Karl Anton Simonsson och Olena Johannesdotter var undantagshjon i Bro på halvön Stångenäset, där Lysekil ligger längst ut.

Karl Anton var son till undantagshjonet Simon Hansson, som dog redan när sonen var späd. Mamman Anna Katarina Olsdotter fick ett hårt liv som ensam försörjare. Men hennes ursprung och öde är höljt i dunkel. I kyrkböckerna anges flera olika födelsedatum, men ingen plats. Hon saknas i dödboken för Bro, men en änka Anna Katarina Hansson dör 1874 i Göteborg, bokförd hos fattigförsörjningen. Om hon är rätt person är dock svårt att säga.

Lasse Brandebys mormor Alma Gustafsson kom från samma trakter, Bokenäs på andra sidan Gullmarsfjorden. Hennes föräldrar var hemmansägaren Gustaf Nilsson och Josefina Jönsdotter, och alla deras anor levde också i Bokenäs. Gustaf pappa Nils Johansson och mamma Katarina Nilsdotter var kusiner.

På äldre dagar for Lasse gärna omkring i trakterna där förfäderna hade bott, berättar dottern.

– Han var väldigt mån om släkten och intresserad av historier om folk och deras vardag. När gravrätter för släktingar gick ut tog han över dem. Han älskade att åka på utflykter i bil och titta på gamla hus där folk hade bott. Innan han dog var vi på en lång resa och tittade på kyrkogården, på stenarna och husen där förfäder bott.

År 2011 avled Lasse Brandeby i prostatacancer, älskad och saknad av många, inte minst som en av de mest färgstarka och energiska figurer som funnit sin väg in i tv-publikens hjärtan.

Publicerad i Släkthistoria 8/2023