Hela Sverige sörjde racerföraren

Han var djärvare än alla och snabbare än de flesta. Men Formel 1-stjärnan Ronnie Peterson fick aldrig bli världsmästare. Istället mötte han en alltför tidig död på Monzabanan i Italien, och en hel nation sörjde.

En ung Ronnie Peterson tar täten i ett gokartlopp i Laxå, cirka 1965.

© bilsportarvet.se

När Ronnie Peterson avled på operationsbordet i sviterna av den våldsamma olyckan hösten 1978 var han bara 34 år. Han fick i det närmaste en statsbegravning hemma i Örebro, där hela Sveriges bilsportelit och flera internationella racerstjärnor närvarade. Och så hustrun Barbro och dottern Nina, som inte ens hade fyllt tre. Få sportstjärnor var så omtyckta som Ronnie Peterson, en genomhygglig kille som alltid var lojal mot sina uppdragsgivare – även när hans bilar inte höll måttet och han tvingades låta stallets försteförare vinna. Ändå fajtades han i den absoluta toppen.Att han behöll sin ödmjukhet karriären igenom gjorde Ronnie Peterson djupt älskad, på samma sätt som Ingemar Stenmark.
– Han förändrades inte särskilt mycket, han var som han alltid hade varit när han kom hem till Örebro – även fast han blev en hjälte i staden, säger dottern Nina Kennedy till Släkthistoria.

Ronnie Petersons väg mot racing

Ronnie Peterson (i kyrkboken med stavningen Petersson) föddes 1944 i Örebro som son till konditorn Bengt Petersson och hustrun Maj-Britt. Vid sidan av sitt yrke var pappan mycket tekniskt intresserad och byggde bilar åt båda barnen, Ronnie och hans yngre bror Tommy. Men det första fordonet byggde Ronnies morfar. Morfardern hette Gustaf Pettersson och var bonde på Smedsgården i Kumla by, som i dag är en del av småstaden mitt i Närke. I yngre år hade han jobbat som åkare och kreaturshandlare. Efter att ha gått lantbruksskola blev han jordbrukare och kunde köpa sig ett eget hemman. Hos morfar Gustaf och mormor Astrid var Ronnie och Tommy nästan varje helg. Åt pojkarna svetsade morfar ihop en traktor i miniformat av diverse överblivna delar. I tonåren fick de sedan en gokart som pappa Bengt byggde, tävla kunde de dock inte göra förrän de hade fyllt arton. Men då gjorde Ronnie det – och redan första säsongen blev han tvåa i gokart-SM, och följde upp det med en andraplats i VM! Efter det fanns inga tvivel om vad Ronnie skulle ägna sitt liv åt. Pappan byggde totalt åtta gokartbilar. Något år senare byggde han med Ronnie och en mekaniker sonens första Formel 3-bil, en kopia av en den brittiska klassikern Brabham.
– Min farfar var ett tekniskt geni. Han byggde familjens hus och snickrade allt som de behövde. Hela källaren var som en fabrik, med svarvar och andra stora maskiner. Han var också en lättsam person med humor och nära till skratt, han vitsade och sjöng. Farmor var lite blygare, berättar Nina Kennedy.

Bengt Petersson hade läst till ingenjör med en brevkurs från Hermods. När hans mamma, änka sedan 26 år, dog i hjärtinfarkt 1939 fick han ta över hennes hembageri. Men tack vare Ronnies talang kunde han ändå tjugo år senare få hänge sig åt intresset för teknik och fordon.

En trettioårig Ronnie Peterson 1974. Året före hade han blivit förare i det prestigefulla Lotus-stallet.

© Björn Benkow / Åhlén & Åkerlund / TT

Släktband av hantverk och mod

Överhuvudtaget finns mycket händigt folk med hantverksyrken bland Ronnie Petersons anor. Farfar Gustaf Petersson var yrkesmålare och fjärdingsman utanför Nyköping. Dennes far, nybyggaren Anders Petersson, var också målare, medan Anders far med samma namn var klockare i Bärbo. När dennes hustru Anna Stina Andersdotter dog bara trettio år gammal gifte han sig med hennes yngre syster Klara Sofia. Deras son Anders Petterssons hustru Matilda Sandström var dotter till en vattenåkare i Linköping. Familjen bodde i ”Badhuset” enligt kyrkböckerna. Det hade byggts efter det att bad förbjudits i Stångån 1808 på grund av olycksrisken med ökad båttrafik. Sandström skolade om sig till snickare och blev byggmästare i Stjärnorp norr om Roxen. Klockarens svärmor Anna Kajsa Lönn var av soldatsläkt. Hennes far Anders Lönn stred i Stralsund under Pommerska kriget när en fransk styrka belägrade staden från januari till augusti 1807. Han sårades och fördes till ett fältsjukhus i en kyrka på ön Rügen. Hemkommen skickades han ut i krig mot Ryssland, den militära konflikt som skulle leda till att Finland gick förlorat. Anders Lönn stupade på Åland 1809, sedan han hade tagits till fånga av ryssarna.

Ronnie Peterson på Scandinavian Raceway i Anderstorp 1976. Banan förknippades starkt med Peterson, och efter hand död lades GP-loppen i den småländska orten ned.

© Lars göran Wretling / Örebro läns museum

Familjehistoria fylld av yrken, tro och överraskningar

Ronnie Petersons farmor Judit och hennes föräldrar var baptister, så Bengt och hans syskon var inte döpta i svenska kyrkan. En bror till Bengt dog bara tjugotvå år gammal i cancer, några år innan modern avled. Hennes mamma Anna Sofia Hållén, också av soldatsläkt, gick bort trettiofyra år gammal i lunginflammation. Att sonen Ronnie skulle gå bort vid samma ålder anade knappast Bengt Petersson. Det var emellertid inte bara Bengt som servade Ronnie med expertis, i början av hans karriär skötte mamma Maj-Britt sonens ekonomi. Hon var född i Kumla, strax innan pappa Gustaf blev hemmansägare på Smedsgården. I samhället bodde även Gustafs bror Hjalmar som blev slaktare. Under brödernas uppväxt bodde familjen i samma kvarter som en åkare Lithell, vars son Oskar var ungefär jämnårig med dem. Han blev också slaktare, sedan charkuterist och skapare av den välkända Kumlakorven.

Gustaf Pettersons pappa Per Johan var skomakare, medan mamma Ida var av soldatsläkt. Hennes morfar Nils Nilsson var rusthållare i Vintrosa, och höll alltså rotens soldat med bostad och förnödenheter. Nils var gift med Brita Kajsa Hagman, dotter till Fredrik Hagman från Vintrosa, trumslagare i andra generationen. Precis som Maj-Britt Petterssons farfar var hennes morfar Edvard Larsson skomakare. Dennes hustru var däremot av vallonsläkt. Hennes farmor Maja Stina Lundberg var dotter till den värmlandsfödde snickaren Erik Lundberg. Hans hustru Ingrid var dotter till mästersmeden Göran Aldrin från Alster. Låter efternamnet bekant? Jodå, från honom härstammar den berömde amerikanske astronauten Buzz Aldrin i rakt nedstigande led! Mäster Göran jobbade på Årås bruk i Västergötland, där han träffade smeddottern Katarina Gefvert. Han fick jobb på Uddeholms bruk, där patron Bengt Gustaf Geijer – farfars far till skalden Erik Gustaf Geijer – lade grunden till storkoncernen Uddeholm. Familjen Aldrin flyttade till Geijersholm utanför dagens Hagfors och fick där tio barn.

Ronnie Peterson med sin fru Barbro (1947–87) och den lilla dottern Nina i hemmet i London, maj 1976

© Jim Monk / Åhlén & Åkerlund / TT / Kod: 3001

Vägen mot Formel 1

Medan Buzz Aldrin flög till månen i juli 1969 kom Ronnie Peterson trea i ett Formel 3-lopp på klassiska Silverstonebanan i England. Han hade 1966 gått över från gokart till Formel 3, med sikte på att ta sig in i Formel 1. Redan 1970 fick han köra sina första Formel 1-tävlingar. Under några år varvade han F1, F2 och F3 med rallytävlingar, som KAK-rallyt i Värmland. Det blev många tävlingar och flera framgångar. Men 1969 höll det på att gå riktigt illa, då voltade Ronnie med sin bil i en seriekrasch under en F3-tävling i Frankrike. Tanken gick sönder och bilen fattade eld. Han drogs snabbt ut ur sittbrunnen med brännskadade armar, ben och händer, samt en whiplashskada i nacken.

Ett halvår tidigare hade han träffat kontoristen Barbro Edwardsson och de blev ett par. Medan Barbro for till USA som aupair flyttade Ronnie till England och körde Formel 1 i stallet March i tre år. 1971 flyttade de båda ihop och hyrde ett radhus i Maidenhead väster om London. Samma år slutade han tvåa i Formel 1-VM och vann EM i Formel 2. 1973 fick han ett drömkontrakt med stallet Lotus. Stallchefen Colin Chapman gillade Ronnies djärva körstil med gasen i botten och bredställ i kurvorna. Ronnie blev andreförare efter regerande världsmästaren Emerson Fittipaldi från Brasilien. Med Ronnie som Formel 1:s största stjärnskott fick racerbanan i Anderstorp i Småland 1973 Sveriges första Grand Prix-lopp. Ronnie ledde övertygande och gick mot sin första F1-seger – men drabbades av en olycklig punktering. Istället kom segern två veckor senare i Frankrikes Grand Prix. Ronnie Peterson vann under året tre lopp till. Men den sista segern, i USA, kunde han inte glädja sig åt, eftersom den franske föraren och vännen François Cevert omkom i en hemsk olycka. Formel 1 var på 1970-talet en mycket farlig sport, utan dagens säkerhetstänkande och material. Bilarna var ganska veka och förarna klämdes ofta fast i olyckor, medan bensintanken löpte stor risk att explodera.

Den 15 september 1978 bars Ronnie Peterson till den sista vilan av F1-kollegorna Åke Strandberg, Emerson Fittipaldi, Jody Scheckter, James Hunt, Niki Lauda och John Watson. Utanför Nikolaikyrkan i Örebro hade cirka sextusen personer mött upp för att hylla Ronnie en sista gång.

© Lars Göran Wretling / Örebro läns musej

Grand Prix-loppet blev hans sista

Hösten 1978, när Ronnie Peterson hade kört 123 Grand Prix-lopp, var det åter han som drabbades. Han var tillbaka i Lotus-stallet som han hade lämnat en tid efter att ha tvingats köra krånglande bilar. När det blev dags för Italiens GP på Monza den 11 september hände samma sak igen. Under träningen hade han kraschat sin bil, men fick inte låna stallkamraten Mario Andrettis andrabil, utan fick nöja sig med fjolårets bil. Den hade problem med bränslematningen, och en liten extratank hade därför placerats intill pedalerna – vilket skulle visa sig bli ödesdigert. Mycket stod på spel. Om Andretti skulle bryta något av säsongens tre återstående lopp skulle Ronnie ha en teoretisk chans att vinna VM. Ronnie var frustrerad. Starten blev rörig och redan i första kurvan smällde sju bilar ihop där banan smalnar av. Ronnie prejades mot sidoräcket, blev påkörd och hans Lotus fattade eld. Eftersom fronten hade pressats ihop klämdes hans ben fast och skadades mycket svårt. Röntgenplåtarna visade på 27 frakturer, som specialistkirurger försökte lappa ihop. Men under den långa operationen tog njurar, lungor och hjärna stryk när benmärgsvätska läckte in i blodet. Tidigt på morgonen den 11 september 1978 förklarades Ronnie Peterson död. När beskedet kom greps hela Sverige av chock. Över tiotusen människor kom på begravningen i Örebro, bland dem flera Formel 1-vänner. Fem av dem var med och bar hans kista. Ronnie Peterson jordfästes sedan vid Almby kyrka, nära föräldrahemmet. Med hans död gick Sverige inte bara miste om landets största motorsportstjärna genom tiderna, utan även en ödmjuk man som aldrig lät framgångarna stiga honom åt huvudet. Ronnie Peterson var den bäste förare som aldrig blev världsmästare.

Publicerad i Släkthistoria nr 10/2024